söndag 20 november 2016

Ny huggkubbe

Min kompis Roland har sedan länge haft en beställning från mig på en huggkubbe. En huggkubbe som ska flyttas mellan de två vedskjulen allteftersom de växelvis utnyttjas. Därför hade jag beställt en som var lite smalare än en normal. Inte så tung som en med vedertagna standardmått.

Idag ringde Roland och hade en granstump till mig. En "rotbit" som han ansåg skulle bli en fin huggkubbe. Jag tyckte den var lite för tjock men jag tror den kommer att funka. Den tilltalade mig när jag väl såg den trots att den var tjockare än jag tänkt mig. Vi lastade in den bak i min bil och jag körde hem den.

När jag kom hem började jag barka den.
Jag inledde med ett snitt med hammare och yxa och sedan började jag skala av barken. Jag ville ha den helt avskalad innan jag lade den på tork.

Här ligger den på tork i uthuset. Till sommaren ska jag lägga ut den så den får torka utomhus.

När jag gick in planterade jag om ett antal rotade hibiskussticklingar.
Jag trivs så bra när jag eteblerar en liten arbetsplats så här på golvet.

Jag tittade också över mina hoyasticklingar som jag satte på rotning för 18 dagar sedan. Endast en hade fått rötter så den planterade jag om.

lördag 12 november 2016

Sivs historia

Det här är Siv. Siv har bytt namn ett antal gånger sedan hon flyttade hit. Just nu heter hon inte Siv. Mer om det sedan.

När jag flyttade in i kapellet 2010 behövde jag en kapellkatt ansåg jag. Jag och Felix besökte katthemmet här i Kristinehamn för att förbarma oss över ett kattöde och samtidigt få en liten musjägare här uppe i kapellet. Katthemmet rekommenderade ett "svårplacerat" kattpar som vid det tillfället var hos en "fodervärd" eller vad man ska kalla det. Vi åkte till fodervärden för att titta på katterna.

Katterna hette Molly och Siv. De var inte släkt men såg ganska lika ut. Siv var en riktig problemkatt som ingen fick vidröra. Hon var i det närmast vild och hade levt sitt liv som uteliggare i Filipstad. Molly var hennes enda vän. Det var bara Molly som dög som sällskap åt Siv. De var oskiljaktiga. Molly däremot hade en väldigt diffus bakgrund men hon hade en helt annan personlighet. Hon var extremt tillgiven och kelig. Direkt när vi kom in kom Molly fram och var nyfiken. Siv gömde sig under en soffa. Både jag och Felix föll för Molly direkt.

Vid förhandling med katthemmet framkom att man ogärna delade på Molly och Siv. Siv ansågs helt omöjlig ihop med någon annan än Molly och om jag bara ville ha Molly skulle de avliva Siv. Det var inte alls svårt för mig att hysa både Molly och Siv. De kunde gärna få komma och bo hos oss i kapellet. Siv fick väl sköta sig bäst hon ville. Hon skulle ändå få leva sitt kattliv.

Jag köpte Molly och fick Siv på köpet.

Ganska snart började vi förändra katternas namn. Siv blev Sivan och Molly blev Mollyn. Sivan blev något mer tillgiven med tiden men ändå väldigt skygg. Hon var helt omöjlig när det kom gäster. Det var bara jag som fick vidröra henne. Sedan även Felix men hon tog tid på sig.

Mollyn blev plötsligt konstig. Hon började skita inne på golvet varje dag. När jag kom hem från jobbet låg det alltid en ny hög någonstans och så kunde jag ju inte ha det. Jag var tvungen att plocka bort henne.

Då var det bara Sivan kvar men hon verkade inte sakna Mollyn. Inte så att vi förstod det i alla fall. Sivan blev allt mer tillgiven och sov t o m ibland i soffan när vi tittade på TV. Hon verkade trivas bra i kapellet trots att Mollyn var borta.

Sivans namn förändrades igen av en tillfällighet när "Let's Dance" på TV4 hade en deltagare som hette Benjamin. Sivan bytte då namn till Sivjamin. Sivjamin blev helt plötsligt Snippjamin eller Snippsiv. Ett tag kallade jag henne Snipp. Den senaste veckan har hon bytt namn till Jamin-jamin och jag vet inte vart det tar vägen efter det.

Det här är Jamin-jamin (just nu).

måndag 7 november 2016

12 hopp om liv

Förra tisdagen fick jag en försändelse med tio orotade hoyasticklingar som jag beställt. Tio sorter som jag tidigare inte har. Jag fick också två orotade hibiskussticklingar av en kollega (enkel gul). Jag har dubbel- och enkel röd sedan tidigare. Jag har också ytterligare en som jag köpt på blocket och som jag inte minns färgen på. Den har inte blommat ännu. Det har inte den enkla röda heller.

Igår vann jag en auktion på ytterligare en hoyastickling och den får jag på onsdag. Då ska den sättas på rotning. Således har jag 13 hopp om liv på gång. Om de senaste hoyorna får rötter har jag 93 olika sorters hoyor nu.

Inför leveransen i tisdags hade jag gjort iordning tio små krukor med vått lavagrus så jag skulle vara förberedd. Jag gjorde också iordning två provrör för rotning av hibiskusarna. Den rotningen sker i vatten medan hoyorna rotas i något vått vattenhållande material. Jag har provat med Sphagnum (vitmossa), vermiculite och lavagrus. Det funkar vilket som helst men jag tror jag ska köra med lavagrus i fortsättningen. Det tar olika lång tid för de olika sorterna av hoya att rota sig och först efter två eller tre veckor kollar jag läget. Hibiskusarna tar nog minst en månad på sig. Den ena hibiskussticklingen doppade jag i rotningshormon för att jämföra om det blir någon skillnad på de två.

Här står alla på rotning. Jag älskar att pyssla med sticklingarna och få ner dem i krukor och märka upp med etiketter. Tyvärr var det gjort på tjugo minuter. Jag hade velat hålla på hela kvällen. Felix syns i bakgrunden liggandes med en handkontroll i högsta hugg. Han tycker väl jag är en märklig pappa som håller på med mina krukväxter.

När hoyorna var på plats i plastlådan lade jag på ett lock för att få till ett trevligt mikroklimat runt de små liven.

Det är sex grader kallt och jag eldar. En bitande blåsig kyla råder runt kapellknutarna nu. Inte ens Sivan vill gå ut.