Lina gjorde processen kort med huggisen. 
På kvällen ritade vi en hage på Filipstadsvägen och hoppade alla tre.På torsdagen fick vi för oss att vi skulle åka till Åmål och bluesfestivalen där. På fredagen lastade vi bilen och åkte dit. Vi planerade att sova i bilen på min bäddmadrass i Linas combi. Bilen parkerade vi i gästhamnen och betalade så vi fick tillgång till bekvämligheterna där för 100 kronor per natt. Nära till dusch och toa alltså.
Så här såg det ut när Lina vilade middag. Med tonade bakrutor, sarronger för sidorutorna och myggnät i framrutorna levde vi som prinsar denna helg. Jag skulle kunnat bo så en vecka. Vi sov jättegott i bilen. 
Här fick vi besök av ett kristinehamnsgäng en stund. Frukost käkade vi på cafeét i gästhamnen. 
Räkmacka och kaffe båda mornarna. Godingen är mätt och nöjd.Musiken på kvällarna var väl sådär. Dåligt ljud i plåtladan men den största behållningen för mig var Roffe Wikström på lördagen.
Här är Clas Yngström som absolut inte höll måttet enligt mig. Helgen var ändå fantastisk för Lina och mig. Igår kväll bjöd vi in några vänner för umgänge i kapellet. Vännerna hade med instrument och det blev en spelning. Ett litet klipp finns på Youtube här.Idag tog vi en skogstur med doggarna och plockade svamp. 
Kvällen avslutades med grillning hos Linas mamma.
Kvällen avslutades med grillning hos Linas mamma.
8 kommentarer:
Så det blev bluesfestivalen i alla fall?
Det blev en sväng till slut. Var du där?
Åh va gött ALLT som ni gör ser ut!!
Nej, är upptagen med Orustflytt!
Ehm ... nu vill jag väl inte vara negativ här, men det är faktiskt förbjudet att döda huggormar. Så du kanske ska plocka ner den bilden och den uppgiften från bloggen.
Vi har haft huggorm på tomten, men burit bort den. Man stoppar den i exempelvis en pappkasse som man viker ihop och sen går man iväg minst en kilometer, gärna två, och släpper ut den. (Några hundra meter räcker inte, då hittar den tillbaka.)
Jag har inga fobier vad jag vet, men ormar är nog det närmsta jag kommer nåt i den vägen. Jag tycker verkligen det är vansinnigt läbbiga varelser. Men jag bär hellre bort en huggis till ett nytt revir än slår ihjäl den.
Jo jag vet att det är olämpligt att skjuta huggorm men denna gick inte att komma åt på annat sätt. Jag försökte närma mig den flera gånger. Nu kan man ju tänka att om man inte kan närma sig den så utgör den väl inget hot. Men för de små hundarna som springer i trädgården kan det ju vara en annan sak.
Jag håller med dig Miss Gillette. Helt lyckat är det inte.
Nä, jag hajar att det är värre för hundarna. Och om man har småbarn, vilket vi hade då vi ofrivilligt blev huggormsrevir. Vi tog vår med ett handikappredskap, en sån där gripklo som man kan plocka upp saker från marken med utan att böja sig ner. Den gick att sticka in i snåret där rackaren gömde sig. (Kan ju vara ett tips till en ev nästa gång.) Vet inte om jag skulle ha vågat ta den med handen, ens behandskad.
Ååå...sova i bilen är bra! Och det såg t om mysigt ut. Min bil nu är lite för kort. Enda anledningen att sakna vår gamla Mondeo.
Skicka en kommentar