Farmen Norge

Jag har ju följt alla upptänkliga versioner av Farmen på TV4 sedan det började. Alltid har jag kunnat ha i åtanke hur jag själv skulle gjort i en massa situationer.

Tyvärr har väl Farmen allt mer blivit en uppvisning i vilka konstiga figurer man kan hitta. Det finns hela tiden en risk att farmenvinnaren inte alls vinner för att han/hon är duktig på att driva ett litet lantbruk. Det kan nästan vara vilken stockholmsinfluenser som helst med uppblåsta läppar och pincett som personligt föremål. I år blev det en värdig vinnare till slut ändå.

Nu har jag börjat följa Farmen Norge på TV4-Play. Det är något helt annorlunda än svenska farmen. Här är det "riktiga" människor med och inte skyltdockor som i svenska. Upplägget är också något annorlunda. Här bygger de riktiga saker med kvalitet. De har dessutom ordentliga instruktioner att arbeta efter. Men det som mest skiljer kanske är hur människorna är mot varandra. Det finns hopp om mänskligheten när man ser hur de behandlar varandra. Jag blir alldeles varm av att se hur de får dessa ihopsatta grupper att fungera.

När de sista avsnitten av svenska Farmen brukar sändas, börjar den norska versionen att sändas. Jag ser alltid fram emot att Farmen Norge ska börja när Farmen Sverige börjar. Farmen Sverige är bara en transportsträcka till Norges finare version.

Svennes och Sivans

Svennes extra milda kaviar - recension.

Idag var det mycket roligt i brevlådan.

En bok om Anne Frank. Redan när jag snabbt öppnade den tyckte jag om den. Jag ser fram emot att ta tag i denna och det är inte många kvällar kvar på min nuvarande kvällsbok. 

Jag vann också två små flaskor "Neem-olja" på Tradera för 45:-. Det sägs att oljan är bra mot spinn men jag är skeptiskt. Egentligen kan jag inte förklara varför jag är skeptiskt så jag får väl helt enkelt prova själv.

Jag fick också ett påskkort. Det hade jag verkligen inte förväntat mig.

Ännu flera fåglar gör sina små röster hörda runt kapellet nu. Rödvingetrast idag. Jag var tvungen att gå ut och sätta mig en stund och lyssna.

I förgår när jag låg och läste på kvällen kom Sivan upp till mig i sängen. Hon har bara gjort det en gång förut. Det var i januari 2016 och jag mådde inte bra psykiskt. Jag var sorgsen och när hon kom upp till mig i sängen kändes det som om hon ville trösta mig.

Igår kom hon upp igen. Där låg hon vid min midja och luktade tjära. Hon har säkert gått in i uthusets nytjärade dörrar och fått tjära på sig. Hon börjar med att lägga sig så jag når henne och kan lägga handen på henne när jag inte bläddrar. Efter en stund lägger hon sig vid fotänden. Det här kanske är "det nya normala" i hennes lilla kattvärld.

Lustigt men jag känner så starkt att hon inte är min katt. Jag är hennes människa. Trots pandemin har vi inte börjat gå varandra på nerverna.

Utanför mitt lilla sovrum syns skenet av min växtbelysning över tobakssådden.

En doft av våren

Idag tog jag tag i uthuset. Snickaren kom strax efter nio på förmiddagen och han hjälpte mig att lyfta upp tandemcykeln och hänga upp den i taket.

Sedan röjde jag ur lite flera saker och sopade. Jag satte upp ytterligare två krokar i taket för cykelupphängning. Vilken märklig bild det blev. Den är liksom svår att förstå. Jag blir nästan åksjuk när jag tittar på bilden.

Våren gjorde en framryckning idag. Bofinkar sjöng och rödhaken har börjat med sitt småpratande i midjehöjd i skogskanten.

Jag värmde en matlåda och satt i solen och åt.

Sedan blandade jag till en omgång roslagsmahogny och vårmålade tre av uthusdörrarna. Det luktar så fantastiskt gott av nytjärade uthusdörrar i solskenet.

Nu finns plats för den nya cykeln när den kommer. Leverans i början av april är det sagt.

Första kaviaren i "Kalles-sviten"

Kalles kaviar är numera en hel serie olika. Jag minns nog bara "original" och dillkaviaren sedan förut. Nu finns det ju flera olika uppenbarligen.
Det är många år sedan jag åt kalles. Jag har allt som oftast köpt billigare sorter och om jag har tänkt lyxa till det har jag köpt Ejderns.

Först ut här är "Kalles Guld". Mina förväntningar var skyhöga. "Guld". Jag trodde den var något särskilt men icke. Jag blev fruktansvärt besviken. T o m rent av förbannad när jag smakade den.

Ensam på morgonen

Det finns en sak jag saknar. Den första morgonen när jag vaknar på hotellet i New York. Jag vaknar alltid tidigt. Kanske redan kl 5 men jag är så otålig att börja återupptäcka mitt älskade Manhattan. Jag duschar och gör allt överdrivet sakta inne på hotellrummet. Det går snabbt ändå och före kl 6 är jag garanterat på väg ut.

Jag börjar gå från 107:de gatan söderut på Broadway. Staden som aldrig sover börjar trots det att vakna. Det är inte mycket folk i rörelse vid den tiden. Jag möter ibland någon på trottoaren. Vid den tiden på dygnet är det ett visst klientel ute och vandrar. Många frågar om jag har en slant till dem. Ibland ger jag dem något. När jag går där känner jag att denna dag kommer att bli varm. Jag vet också att jag gått ca 25 000 steg när jag lägger mig på kvällen.

Efter en stund sätter jag mig någonstans och äter frukost. Gärna på "Gi-Gi's" i korsningen Broadway - 72:nd street. Bagle med Scallion cream-cheese, toasted, med en flaska juice och en kopp med soppa. Sedan går jag vidare.

Ibland har jag ett mål men oftast går jag bara söderut. Staden vaknar mer och mer. En äldre kvinna i mysbyxor med håret på ända rastar en liten hund. Kompisgäng med skolbarn hoppsar och tjattrar på väg till skolan, en finnig tonårsgänglig svart pojke kommer och studsar en basketboll med kepsen bak-och-fram. Allt det där som sker varje dag när inte jag är där.

Jag möter alla möjliga människor och på håll ser jag redan om jag tycker om dem eller inte. Jag "tycker om" min nästa där på ett helt annat sätt än vad jag gör här i Sverige. Kanske för att jag är en gäst och har ett öppet sinne och vill upptäcka en massa saker. Jag är nyfiken när jag är utomlands. Folk jag möter som jag "tycker om" säger jag "Goodmorning" till. "Lovely day today", och de spricker upp i ett litet leende och svarar "The same to you. Have a good one!". Efter ett par timmar öppnar affärerna. Då går jag in i sådana som verkar intressanta. En gång gick jag in i en liten butik som bara sålde "Belt-buckles" och läderskärp.

Framåt eftermiddagen lunchar jag någonstans. Jag har några favoritställen förstås men ibland tar jag första bästa restaurang. Ibland söker jag något särskilt och har planerat det redan när jag äter frukost. När det är riktigt varmt på eftermiddagen brukar jag lägga mig i skuggan av något träd i en park och blunda en stund. Jag brukar också alltid ta av mig skorna en stund trots att jag vet att jag knappt får på mig dem efteråt. Fuktiga uppsvällda fötter är svårt att få ner i en fuktig sko utan skohorn. Ryggsäcken som kudde.

Jag är nyfiken på vilka rutiner jag skaffar mig när jag får möjlighet att bo en tid i Spanien. Under den där månaden jag planerar att bo där i år kommer jag ha ganska mycket ledighet också. Redan i sommar ska jag spara lite semesterdagar för att ta ut i samband med julen.

En sak jag ska börja kolla efter redan nu är lunchrestauranger där de spanska hantverkarna äter. Restauranger som serverar riktig arbetarmat. Gärna bricklunch med mat i stora kantiner som någon gammal tant slevar upp. Jag vet inte om spanjorerna äter en stadig lunch heller. Det gör de ju inte ens i Norge. Kulturerna skiljer sig åt en del. Jag kan tänka mig att spanjorer äter sitt huvudmål efter kl 19 på kvällen. Det kanske bara är som jag tror eftersom jag inte vet. Tapas till tonerna av en flamencoorkester och en flicka som dansar med kastanjetter i händerna.

I helgen har jag inget planerat igen. Det ska visst bli dåligt väder också. Jag väntar på att tjälen ska gå ur. Då ska jag ta mig an tobakslandet. De fröer jag sått tittar upp nu men det är ett litet tag kvar till omplantering kan ske för första gången.

Jag tänkte klippa min kompis fruktträd i helgen men det får anstå tills vädret blir bättre. 

Felix har redan börjat klippa träden hos sin mamma. Hon skickade denna bild till mig i början av veckan.

Jag har planerat lite inför inspektörernas fototävling. Kommande veckas fotouppdrag kommer att bli följande: Förflytta dig så att valfri form (figur eller ord) framträder i valfri kartapp. I bilden nedan har jag ritat en bild av en gubbe som kastar en kikare.

Jag har kommit på att man behöver titta på kartor och hitta mönster som man kan utnyttja. T ex göra ett huvud i en rondell. Att gubben ovan kastar en kikare var något jag såg i efterhand. 

Man får fantisera lite om det man ser. I bilden ovan skulle man också kunna säga att bilden föreställer en servitör som kommer och serverar en lussekatt.

Jag lägger ut mina veckouppgifter här så att om någon inspektör ser min blogg så får de en viss fördel i och med att de har helgen på sig att fotografera. Annars presenterar jag uppdraget på måndag morgon och de har till torsdag kväll på sig att skicka in en bild.

Igår - den 25 mars - hörde jag årets första bofink. Då satt det plötsligt bofinkar överallt och sjöng. 

Jag ska verkligen - oavsett väder - försöka få något gjort i uthuset i helgen. Det är ju roligt att plocka och göra fint. Men jag har blivit så försoffad att jag drar mig för allting. Jag måste komma i form lite bättre. Jag behöver hjälp med att lyfta upp en tandemcykel som jag tänkte hänga i taket. Jag är så svag i armarna nu så jag orkar inte lyfta någonting. 
Ikväll tänkte jag ändå träna högerarmen lite genom att lyfta ölburkar. 

Det är så där precis mellan arbete och helg nu. Den göttaste lilla tiden när man har hela helgen framför sig. Det är bara en tidsfråga innan jag öppnar första ölburken. Jag drar ut lite på det.

Jag gick ut en sväng på eftermiddagen och satte eld på fjolårsgräset i diket. Det tog sig ganska dåligt och jag gjorde över med en hel tändsticksask.

Admiral klassisk svensk kaviar mildrökt - recension

Test av ytterligare en kaviar som bjöd på en överraskning.

Den hade en intressant touche av fisk som inte var helt oangenäm. Den gjorde kaviaren intressant enligt min mening och belönades därför med en hög poäng. Det slog mig dock att fisksmaken kanske beror på vilken rombatch kaviaren är tillverkad av. Fisksmaken var så flyktig och svag att det skulle kunna vara en tillfällighet som hörde ihop med råvaran.

Jag har bråda arbetsdagar nu. Många möten och jag får verkligen anstränga mig för att sluta att jobba på kvällarna. Dessutom vaknar jag ju så tidigt och börjar jobba nästan omedelbart.

Det är väl ett gott tecken att man är ivrig att börja arbeta på morgonen. Nyfiken om något hänt sedan man kopplade ner sig.

Ett steg i någon sorts riktning mot hur arbetslivet i framtiden ska te sig har ändå tagits. Jag har hittat en jättefin lägenhet jag kan hyra. Jag vill ju hyra den från 8 november när den blir tillgänglig till den 31 mars 2022. Igår talade jag med min chef och hon (personligen) såg inget problem med att jag sitter i Spanien och jobbar. Det är hon snarare positiv till eftersom min livskvalitet förmodligen skulle bli bättre. Hon behöver förstås ta reda på hur "Koncernen" Karlstads kommun ställer sig till det hela. Om jag ska kunna sitta utomlands och arbeta kanske fler i samma situation också skulle kunna det och det måste ju på något sätt tas fram regler för detta. Hon ska i alla fall föra min talan. Jag kan i alla fall gott och väl arbeta en vecka därifrån med hennes godkännande.

Det är så det kommer att bli också. Som det ser ut nu åker jag ner runt den 15 december, sätter upp min lilla arbetsplats och arbetar en vecka. Sedan tar jag semester över jul och nyår och flyger hem igen runt den 13 januari. Då har jag hunnit utvärdera hur det funkar med internet och så.

Jag hoppas ju på att kommunen satt ner foten innan dess. Då vet jag ju om jag kan sitta kvar även efter den 13 januari och jobba ända till den 31 mars. 

Jag förstår ju att allt måste gå helt rätt till och att reglerna ska vara lika för alla. Jag hoppas innerligt att de avgör saken från fall till fall förstås och att jag gynnas av det i så fall. Det finns nog ingen tjänst i Karlstads kommun som liknar min riktigt heller så de lär ju granska fallet "Eddie".

Jag har också gjort mitt sämsta internetköp någonsin. Den 21 februari beställde jag två tubklämmor för att krama ur det göttaste ur kaviartuberna. Jag hittade en jätteintressant produkt som inte liknade någon av de tubklämmor jag tidigare sett. Den påminde mer om en smådjursfälla av något slag men jag förstod att den borde vara överlägsen alla andra tubklämmor i hela världen. Jag beställde två stycken.

Jag beställde via "Wish". Det gör jag heller aldrig mer om. Det stod att klämmorna skulle levereras inom 3-4 vardagar. Efter två veckor fick jag ett mail om att mina varor för tillfället transporteras inom Kinas fastland. Jag kunde bara vänta vidare förstås. Hade jag vetat att de skulle starta sin resa till mig från Kina hade jag aldrig beställt. Igår kom klämmorna i alla fall och jag riggade upp en tub i klämman direkt för att prova.

Vilket jävla smäck!

Idén går ut på att man placerar tuben mellan två räfflade valsar, en övre och en undre och klämmer åt. Sedan skruvar man på en stor vingmutter så att klämrörelsen fortplantar sig framåt när man vrider. Det gör den dock inte. Valsarna bara glider på tuben. Om man klämmer för kung och fosterland fungerar det hjälpligt men eftersom valsarna är utformade med så dålig precision tuggar valsarna sönder den tunna plåten i tuben istället. Så har skett här som man ser under fiskfigurens stjärt.

Jag kastade tubklämmorna direkt.

Jag får göra som jag brukar istället. Jag lägger tuben på köksbänken och rullar en flaska från bakänden och framåt under tryck. Plattare kan inte en tub bli.

Att gå en snopp

Jag har länge tänkt att det borde finnas en app till telefonen som kunde visa var man gått. Det gör det ju också redan förstås t ex "Runkeeper". Jag laddade ner runkeeper för att prova lite. Men jag tänker mig en utveckling av denna. Att man ska gå alla gator i en stad. Jag gick ett kvarter idag.

Eller rättare sagt. Jag fuskade och "körde" ett kvarter med bilen.

Först tänkte jag parkera bilen och promenera så som jag tänkt. Sedan blev jag så ivrig att få det gjort så jag körde runt med bilen istället. Ett problem är ju att man är tvungen att gå samma sträcka flera gånger för att gå alla gator i ett kvarter. Det finns det tyvärr ingen lösning på.

En sådan app skulle kunna heta "Footprints" eller liknande. Nackdelen (tror jag) med runkeeper är att appen sparar en massa småkartor över de rutter man gått. Jag skulle vilja ha en hel Kristinehamnskarta där jag kunde gå olika delar i taget. Tänk när man gått alla gator i en stad. Jag tänker ju direkt på Manhattan förstås men det skulle nog ta ett tag.

Man kunde ju börja med lite mindre orter. Tänk att viga en helg på sommaren åt att gå Askersund t ex.

Det skulle också vara roligt om man kunde spela in en rutt och i efterhand spela upp den. Tänk om man kunde vara två personer, spela in varsin rutt och sedan jämföra med varandra. 

Jag tänker mig att jag och Felix åker till Filipstad på deras stora årliga marknad "Oxhälja". På ett givet klockslag börjar vi båda att gå från olika startpunkter. Vi strosar runt på varsitt håll, köper marknadsgodis och tittar på allt skräp som säljs på marknaden. På ett förutbestämt klockslag träffas man och spelar upp de båda rutterna (i en telefon och i samma karta helst). Varje minut i verkligheten översätts till en sekund i uppspelningen. Då borde det se ut som två maskar som banar sig igenom filipstadskartan. Det skulle vara så roligt att se hur nära man varit varann när man varit som närmast. Det är ju ofta så mycket folk på Oxhälja så man skulle säkert kunna gå en hel dag utan att se varandra i verkligheten. Desto roligare att se det i efterhand.

I det förra blogginlägget förklarade jag ju att jag ska ha fototävling för inspektörerna under våren.

Idag åkte jag till Välsviken. Jag var lite sugen på att gå ett varv inne på Jula. På vägen dit tänkte jag ut en fotoutmaning som jag testade på parkeringen utanför Jula. Fototävlingsuppgiften skulle vara "Skriv ett ord med hjälp av en kartapp". Eftersom jag lägger upp ett eget exempel varje gång tänkte jag testa själv först i Runkeeper.

Här testade jag att gå ordet "Sol" med skrivstil men det gick inget vidare. Här skulle det behövas en väldigt god fantasi om man skulle kunna lista ut att ordet var sol.

Rita en figur då? Det kanske skulle vara lättare. Jag funderade en stund på vad jag skulle rita.

En snopp förstås. Men det blev ju heller inte bra så jag lägger nog ner detta tävlingsmoment.

Oväntat föremål vid bäck

Nu är det helg igen. Vädret är vackert men det är isiga vindar. Jag satt en stund på altanen med snickaren förut men det var väldigt skönt att gå in igen. Nu i helgen ska jag röja i ett uthusförråd så jag kan ställa in min nya cykel när den kommer i början av april. 

Jag ska också lägga in sommarhjulen i bilen för hjulbyte till veckan. När jag bytt hjul ska jag åka och hämta ved och börja fylla upp vedboden inför kommande vintrar. Tänk om jag aldrig mer ska vara här på vintern... Då behöver jag ju ingen ved. Men det vågar jag inte utgå ifrån förstås så jag kastar in tre kubik nu i vår.

Resten av helgen ska jag bara vara inne i kapellet och läsa, googla på lägenheter i Torrevieja och drömma.

Felix tipsade mig om att det nu finns Jalapeño poppers att köpa på Maxi så jag köpte en påse. De har två olika sorter på Maxi men de hade "Herr's" som vi åt i New York. Vi var eniga om att det var de godaste snacksen vi åt på den resan 2017. När jag var där 2018 köpte jag sådana hela tiden och hade i ryggsäcken när jag vandrade. 2019 hittade vi dem inte någonstans i New York men nu hittade vi dem på Maxi i Kristinehamn.

Men det måste vara poppers av märket "Herr's". De andra som finns på Maxi är inte alls lika bra men påsarna är förvillande lika. Amerikanska hyllan är det som gäller om man vill köpa dessa.

Till veckan ska jag dra igång en fototävling bland alla inspektörer i de båda länen. Det är närmare 250 miljö- och hälsoskyddsinspektörer jag servar på olika sätt. Jag fixar utbildningar till dem, ordnar nätverksträffar där likasinnade kan mötas och diskutera vardagsproblem och tolkningar av alla lagstiftningar inspektörerna har att följa.

Jag har 10 st USB-minnen som jag inte får någon användning för. 

Jag har köpt in dem för att kunna skicka stora datamängder till de olika kontoren med PostNord men nu när vi har Microsoft Teams kommer jag inte att behöva dessa fysiska minnen.

Därför ska inspektörerna få tävla om dessa. Det är ju synd om de inte kommer till nytta och jag kan heller inte lämna tillbaka dem till Atea där jag köpte dem.

Jag ska ordna en fototävling där de får en liten utmaning varje vecka i tio veckor. De ska skicka in bilder utifrån ett tema som jag bestämmer. Det första temat blir "Oväntat föremål vid bäck". Jag ska också själv leverera en exempelbild varje vecka har jag tänkt. Då får ju även jag en utmaning att komma ut i friska luften.

Denna exempelbild tog jag idag.

Jag kommer att vara enväldig domare. De kommer att få en ny fotouppgift varje måndag i tio veckor och det koras en ny vinnare varje torsdag. Hoppas att någon tycker det här är kul och skickar in bilder. Av erfarenhet vet jag att inspektörerna är pigga på olika upptåg.

Man behöver ha lite roligt i dessa tider och man behöver komma ut från hemmakontoret ibland. 

Tillit och en "Walk-and-talk" om ett liv i Spanien

Under dagen idag har jag pratat en stund med min personliga bankkvinna på Nordea. Jag ville diskutera lite budget om jag skulle få för mig att investera i ett boende i Spanien. Jag vill egentligen inte kalla det "lånelöfte" men det var ju faktiskt det samtalet handlade om. Hur mycket skulle jag kunna låna för att mäkta med det med den ekonomin jag har idag.

Det var ett positivt samtal och jag gick stärkt ur det. Nu har jag fått ännu mera "food for thoughts".

Idag har jag suttit i ett webbinar hela dagen om Microsoft Teams. Det har varit jätteintressant om man som jag är så spänd inför det nya normala. Vad som är på gång i den digitala arbetsvärlden och hur vi kommer att förhålla oss till arbete och fritid i framtiden.

Att åka ner till ett kontor och stämpla in kl 8 varje morgon. Stämpla ut för lunch mitt på dagen och stressa tillbaka för att stämpla in igen och nåde den som fångar en i trappan på vägen till datorn. På den dyrbara utstämplade tiden. Sitta och titta tills datorklockan slår över från 16:59 till 17:00 och stämpla ut med gott samvete. Springa till tåget som ändå visar sig vara försenat 40 minuter på grund av signalfel och bli ståendes där på perrongen i snålblåsten och mörkret och vara genomblöt av svett. Att gå in i vänthallen är ingen idé. Där sitter A-lagseliten och har högljutt sammanträde och slåss med kryckor. Att gå tillbaka till jobbet och arbeta i en kvart till känns heller inte så lockande.

I många medarbetarenkäter har man nu sett att det här med att arbeta hemifrån passar en stor del av kontorspersonalen och när man frågar dem vill nästan ingen tillbaka till det gamla. De flesta vill kunna sitta hemma och ostört producera åtminstone några dagar i veckan även i framtiden. Det finns utmaningar med det arbetssättet men det tycks också finnas en vilja av att ta tag i utmaningarna. Arbetsmiljön är förstås en utmaning och man får lägga ner sig en del om man ska få till en bra arbetsplats hemma.

En annan utmaning är behovet av att bli sedd. Av kollegor men kanske framförallt chefen. Man vill ju bli sedd och få uppmuntran och en klapp på axeln ibland. Man behöver någon att bolla frågor med och man vill inte känna sig dålig för att man passar på att klippa gräsmattan mellan regnskurarna på sommaren på "arbetstid".

Mitt liv har förändrats mycket under pandemiåret 2021. Jag blandar arbete och fritid hela dagen och vill knappt kalla det för det ena eller det andra. Jag sticker och handlar på Maxi några gånger i veckan på förmiddagarna när det inte är så mycket folk. Jag sätter mig vid datorn igen en stund. Sedan kanske jag hackar grönsaker en stund och drar på ett långkok. Jag jobbar igen när grytan sköter sig själv och hänger en tvätt. När "arbetsdagen" är slut fryser jag in fyra matlådor till kommande veckas 10 minutersluncher som jag brukar ta framför TV-nyheterna mitt på dagen. Det är första gången i livet jag gjort matlådor inför kommande arbetsvecka. Jag har alltid velat gå iväg en stund annars och komma ifrån kontorshuset.

När jag var på kontoret tog jag nästan alltid en halvtimmas fika på förmiddagen och en halvtimma på eftermiddagen. Nu fikar jag löpande under dagen om jag har lust. Den timman jag numera inte använder till fika med kollegorna använder jag i stället till att komma ut lite när solen skiner mitt på dagen.

Idag på webbinaret pratades det lite om chefernas roll nu under pandemin. På min arbetsplats finns det en fantastisk tillit mellan personerna där. Min chef gillar att jag jobbar hemifrån och jag är på det klara med att hon tycker att det är bra. Jag vet verkligen också att hon tycker att jag gör ett bra jobb. Det behöver man faktiskt påminnas om ibland. Ingen skulle någonsin komma på tanken att försöka kontrollera någon annan så att vederbörande verkligen jobbar. Huvudsaken är att man får saker utförda. Att man producerar/levererar det som är tänkt.

Jag tänker på vad bra vi har det här i Sverige där förhållandena mellan chef och medarbetare oftast är väldigt lättsamma. Man inser att den andre bara är en människa med ganska lika behov som man själv. Man kanske inte åker på charterresa med chefen men man är ändå väldigt jämlika. Det är inte särskilt svårt att föreställa sig hur det är att uppleva att ens chef är kontrollerande och misstänksam. Jag har haft sådana chefer också i mitt 57-åriga liv.

Det här med att möjliggöra för varje medarbetare att ha en värdefull och meningsfull fritid tror jag kommer att bli jättestort. Att underlätta för medarbetaren att få ihop det egna livspusslet. 

Ikväll tog jag en promenad med en nyfunnen vän som när liknande spaniendrömmar som jag själv. Vi är inte konkurrenter om samma typ av bostäder men det är roligt att gå och drömma. Det kom några droppar regn när vi gick men det var ingen fara.

Nu så här på kvällen blev jag ännu mera sugen på Spanien. Ska jag åka ner så snart det går kanske? Lägga två veckor på att leta lägenhet. Tja kanske... Jag var orolig för min ekonomi innan jag pratade med min bank. Det visade sig att jag har ett mer än dubbelt så stort ekonomiskt utrymme än vad jag trott.

Klädesholmens kaviar - recension

 

Idag var det dags att pressa igenom baksidan på korken för att åstadkomma en öppning i en ny tub. Tänk om hålen inte blivit stjärnformiga. En del korkar gör ju runda hål. Om det funnes en kaviar med rund öppning skulle det bli föremål för en sågning i min recension. Hålet ska vara stjärnformat. Något annat duger inte.

Jag åkte ner till Unos glas och hämtade några inramningar till så nu är "Calvin-hyllan" full. Tyvärr eftersom en inte fick plats och för att jag fortfarande väntar på två handmålade tavlor från honom.

Vackert vårväder idag och jag gick min 2 kilometersslinga före lunch. Annars har jag suttit med headset på mig framför datorn hela dagen.

Avstånd till sin nästa

Idag när jag kollade herrarnas längskidor visades en filmsekvens från helikopter. Alla åkare hade exakt samma avstånd till varandra. Avståndet var ju inget förutbestämt utan det hade uppkommit tack vare att alla var människor som har något inneboende avståndstänk som verkar vara väldigt lika för alla av dagens skidåkare.

Vi har väl sådana preferenser i olika omgivningar. Det är t ex en stor skillnad på vilket avstånd man accepterar i New Yorks tunnelbana med ihopklibbade lår mellan människor som sitter bredvid varandra i en tunnelbanevagn där AC-n inte fungerar och på Värmlandstrafiks rälsbussar där man ofta kan få en hel vagn för sig själv.

Fåglar verkar också ha inbyggda komfortavstånd när de sitter lika långt ifrån varandra på en elledning eller flyger i en plogform mot sommarvistet. Det händer också att man ser två kajor som sitter tätt intill varandra på en telefontråd. Är de ihop då? Eller är de bara kompisar och varför är då avståndet mindre mellan dem än om de vore många. Hur går tankarna hos respektive kaja när de sitter tätt? Kommunicerar de tro? De borde ju troligen ändå tänka lite på varann ibland. 

Det har varit en ovanligt händelselös helg och nu är det söndag.  

Det ska bli kul att se "Elitstyrkan" på TV idag. Och Farmen också. Gift vid första ögonkastet har urartat lite. En tjej som jag tyckte verkade så trevlig och hennes match som jag trodde skulle bli perfekta för varandra. 

Nu börjar hon med sitt rabiata feministtänk och det kommer att bli deras fall antagligen. Hon tycker han är dålig bara för att han inte tänker som hon eftersom han inte förstår hur det är att vara en förtryckt kvinna. Hon blir t ex arg om en man erbjuder sig att bära tunga matkassar. ”Kan själv” hela tiden. Jag tror hon hatar vita heterosexuella män egentligen. 

Det börjar tyvärr inte bra i den relationen och hon kommer förmodligen att förbli singel resten av livet. Jag kan inte tänka mig annat. Det finns ingen som står ut med en sådan människa i längden. Att ständigt känna att man tillhör en lägre stående grupp av människor på grund av sin hudfärg och sexuella läggning. Ett ”Kukdjur” har jag hört att vissa av dem benämner oss.

Jag förstår mig inte på det där könskriget som alltid har utkämpats i alla tider.

Jag blev i alla fall sugen på tacos när jag såg det senaste avsnittet så det blir det här i kapellet idag.

Tröttar ut mig med tankar

Jag märker att jag tröttar ut mig med mina tankar om Spanien. Jag behöver en paus från det ovissa ett tag. Jag pratar inte heller med någon annan människa. Ofta när man berättar för någon hur man tänker så brukar man förstå hur och varför man tänker på olika sätt. I dessa tider pratar jag ju aldrig men någon som kan ha ett intresse av hur jag tänker och planerar. Mitt enda sätt blir att skriva. Det innebär förstås att jag säkert upprepar mig. Ibland känns det som jag redan skrivit om en sak förut och jag orkar liksom inte att gå tillbaka och kolla.

I går kväll talade jag faktiskt lite med snickaren på telefon. Vi pratar knappt en gång i veckan längre. Det händer ju liksom inget på dagarna men jag har ju i alla fall mina spaniendrömmar att dela med mig av. Snickaren är också lite inne på ett boende i Spanien.

Klockan är snart 17. Då brukar jag börja förbereda mig lite för sänggående. Kl 18 längtar jag starkt efter min läslampa och min stora kudde som gör att jag kan ligga på rygg lite uppsatt och läsa. Oftast orkar jag inte läsa längre än till kl 20. Då ligger jag och krånglar lite innan jag somnar.

Kl 6 vaknar jag sedan, helg som vardag. Nu har jag börjat jobba direkt på morgonen på vardagarna. Jag sätter på kaffe och på TVn. Sedan datorn och så går jag igenom mailen om det hänt något. Kollar FB. Kollar svtnyheter om det hänt något. När kaffet puttrat klart sätter jag mig vid TVn och kollar lite nyheter. SVT har nyheter en gång i halvtimmen och det är för mycket. Till slut orkar jag inte höra samma saker om och om igen utan stänger av. 

Sedan är det datorn som gäller tills klockan börjar närma sig 16. Då försöker jag stänga av numera eftersom jag börjar jobba så tidigt.

Bakslaget i form av ett decimetertjockt snötäcke har nästan töat bort igen. Imorgon är det nog inte mycket kvar.

Jag fascineras av den lilla flickan Anne Frank jag läser om.

Felix har fått sommarjobb också. Han ska sälja jordgubbar utanför Maxi i sommar igen.

Admiral Klassisk svensk mildrökt kaviar "Original" - recension

I och med dagens kaviartest börjar jag beta av Lidls sortiment.

Först ut är deras klassiska "original". 

Det är något som tar emot när det gäller Lidl tyvärr. Jag vet inte varför men jag skäms när jag går in där. Jag är där någon gång per år. Jag är väldigt skeptisk till allt som har med lågpriskedjor att göra. En fördom som jag inte vet var den kommer ifrån. När jag var liten handlade vi allt på Konsum och Domus. Både mamma och mormor samlade kvitton för att få återbäring. Jag borde till viss del bestå av konsumprodukter eftersom jag är uppväxt på sådana. Numera skulle jag aldrig komma på tanken att handla på Konsum. Jag har fått en väldig aversion mot den kedjan. Nuförtiden gör jag alla inköp på ICA Maxi.

Att handla på Konsum är lika otänkbart som att köpa en Opel. Eller en Renault. Märkligt egentligen. Ibland är man inte alls "open-minded". För några år sedan kunde jag heller inte tänka mig att köpa en Ford. "Ingen Ford på våran gård", skanderade jag nästan. Nu har jag haft två Fordar i rad så den fördomen verkar jag blivit av med. 

Ytterligare en arbetsvecka till ända. Jag är utsatt för ett stort väderbakslag här när det gäller våren/vintern. Jag hade så noggrant plockat undan snöskyffel och kupevärmarkabel. Idag åkte snöskyffeln fram igen tyvärr. Men det som kom igår töar snabbt nu när det slagit om och blivit milt.

Jag har inget alls planerat i helgen som vanligt. Jag ska bara sitta och tänka, läsa och googla på sådant som intresserar mig för stunden. Jag läser "Anne Franks dagbok" nu. En bok jag alltid hört talas om men inte läst. Det är lite ruskigt att läsa faktiskt. Hon är så glad och har en sådan livsglädje. Så förståndig och välartikulerad i det hon skriver. Året är 1942 och hon är 13 år. Gömmer sig tillsammans med sin egen familj och en annan i en undanskymd del i ett hus i Amsterdam. Vad hon inte vet är att hon ska gasas ihjäl i ett koncentrationsläger 1944. Så fasansfullt hemskt och onödigt.

Spanien ja... Jag tänker och tänker, drömmer och planerar, tror att jag vet mera än förra veckan men det väger fram och tillbaka hela tiden. Jag pratade med Felix idag om mina drömmar och återigen sa han att han kan se mig i en trädgård till mitt lilla hus i Spanien. Dit är det långt dessvärre.

Just nu tänker jag så här.
Lägenheten jag tänkt hyra har varken TV eller internet. Jag ska hyra en månad. Det kan bli långsamt på kvällarna när jag blir helt avskärmad från omvärlden. Det mörknar ju ganska tidigt där på kvällarna. I och för sig har jag ju kommit in i en vana att jag lägger mig tidigt på kvällarna och läser. Jag är ändå rädd för att jag kommer att känna mig lite väl isolerad utan någon skärm att fästa blicken på som jag är så van vid. Det är inte helt enkelt att få tag i en lägenhet att hyra bara för en månad. De flesta vill hyra ut längre perioder eller veckovis men då blir det helt andra priser.

Sedan kommer frågan om man ska köpa eller hyra. Om jag hyr ett halvår i taget måste jag ju ha bra internetuppkoppling. Det blir ju en "deal-breaker" när jag väljer lägenhet. Om internetuppkopplingen ändå visar sig undermålig kan jag ju inte gå in och ändra på någon annans abonnemang. Om jag hyr i ett halvår har jag inte rådighet över sådana saker som internet och TV. Jag vill nog gärna kunna ta del av svensk TV när jag är där. En fördel med att hyra är förstås att man bara betalar när man är där. Om man efter en tid inser att man inte riktigt trivs på orten så kan man hyra någon annanstans nästa år. Om man trivs kan man ju köpa ett boende.

Fördelen med att köpa är förstås att man kan utrusta bostaden exakt för att passa det egna behovet. En säng, en läslampa, ett badrum, snabbt och stabilt internet, TV-kanaler man själv vill ha, kylskåp, en liten balkong. Ett ställe att lämna saker på när man åker hem. Datorskärm, cykel, sängkläder o s v. Än så länge vet jag inte hur det kommer att gå att hitta ett boende därnere. 

Det jag vill åt i Spanien är det varmare klimatet som gör att jag vill vara ute även på vintern. Sedan struntar jag lite i om det finns mycket svenskar på orten eller inte. Det är faktiskt helt oviktigt. Så länge man inte blir illa sedd som en utlänning som bara är i vägen och till besvär för lokalbefolkningen. Lokalbefolkning på turistorter brukar inte vara så förtjusta i turister ända tills de slutar att komma. Jag kan tänka mig att våra Visa-kort är efterlängtade som det är just nu i coronatider. Jag vill ha tillgång till vackra blommor i min omgivning året runt.

Efter en arbetsdag framför datorn skulle jag vilja ta min cykel i hissen ner och ta en tur på strandpromenaden eller ut i stadens utkanter. Äta något litet och handla på Mercadona på hemvägen. Ställa in en sexpack San Miguel i kylen. Lägga mig och läsa och känna att jag behöver nog ransonera lite med böckerna jag har med ner för att de ska räcka hela tiden.

Jag vill inte vänta till december. Jag vill åka dit nu och få svar på alla mina frågor. Jag kanske måste åka ner en gång innan december 2021 för att stilla min nyfikenhet. En vecka i alla fall.

Jag önskar att jag hade en "mentor" på plats i Torrevieja som jag ogenerat kunde fråga vad jag ville, när jag ville. Så som jag kunde göra med Thomas Sändh när jag skulle börja odla tobak.

Crescent Elora

Idag var jag i Karlstad och provcyklade en elcykel. Jag beställde en Crescent Elora 7-växlad damcykel. Den ska levereras i början av april tydligen. Den hade redan hastighetsmätare så jag har köpt en i onödan. Det blir så ibland när man är ivrig. Felix kan få den.

Det var en speciell känsla att cykla. Jag insåg att jag inte cyklat på flera år. Eldrivningen satt på vevpartiet istället för på framhjulet. Det var tydligen bättre. Jag vet ju inget om cyklar alls egentligen. Batteri under pakethållaren. Det blir säkert bra. Cykelkorg fram, hjälm, reflexväst och lås.

Den levereras hem till mig i kapellet.

Jag funderar mycket på Spanien. Köpa eller hyra? Köpa eller hyra? Hyra först och se om man trivs med staden? Verkar nog vettigast. En del köper en lägenhet i stan först och flyttar sedan ut i lite lugnare villaområden. Jag frågade på ett forum igår om det fanns något system med kolonilotter men det verkar det inte göra. 

Torrevieja verkar vara betydligt billigare än andra orter som Nerja och Fuengirola.

Innan jag åker ner i jul ska jag göra upp tid med några mäklare och gå på lite visningar har jag tänkt.

Garant lättrökt kaviar (Eko) - recension

Då var det dags för en ny recension. Även denna gång en "Garant"-produkt från Willys.

En medioker sak.

Redan idag hade Torbjörn nere på Unos glas ramat in 8 av tavlorna. 

Jag åkte ner och hämtade dem eftersom jag var så ivrig. 

De återstående fem behövde han beställa mera material till så de dröjer lite. Och sedan väntar jag på ytterligare två från USA.

Jag fick ett bokpaket också.

Jag beställde samtal med min personliga bankkvinna också. Jag ville diskutera budget för lägenhetsköp i Spanien. Jag tror att jag måste låna i spansk bank men budget borde vi ändå kunna prata.

Imorgon ska jag åka över till Karlstad och kolla på cyklar.

Tillbehör

Jag köper gärna olika tillbehör till saker och min vana trogen sker de inköpen ibland även innan jag har något att köpa dem till.

Idag köpte jag en cykelkärra trots att jag inte har någon cykel än. Men jag ska köpa en. Kärran kommer jag koppla på när jag ska till Maxi och handla. Jag ska börja bli lite rörligare och försöka använda bilen lite mindre. Av en massa olika skäl behöver jag börja bli lite mera aktiv. 

Jag köpte också en hastighetsmätare även om det var tripmätaren jag var ute efter. Hastighetsmätare är väldigt sekundärt tycker jag.

Väldigt vackert väder idag men det blåser jättekallt.

Jag sådde tobak idag också. Tre veckor senare än förra året men då sådde jag lite för tidigt.

Kapris

Under en konversation igår i en FB-tråd formulerade jag en dröm jag haft i några år. Det har varit en stark dröm men jag har inte gjort särskilt mycket för att uppfylla den.

Att få se kapris växa på en sydsluttning på ett berg vid Medelhavet. Jag har tänkt på det länge men jag har nog aldrig sagt det till någon. När jag var på Gran Canaria pratade jag i och för sig med en 90-årig man som jag skulle gå med i bergen och leta men det blev aldrig av.

Men det är ändå ett mål jag har. Inte en "hemlig dröm" kanske men en outtalad dröm. Vi får se om det någonsin blir verklighet men om jag skaffar ett boende i Spanien så finns nog ändå chansen.

Jag tycker väldigt mycket om kapris. 

Dels de där "non pareilles" man köper i höga sprängfyllda glasburkar. Men även "cocktail-kapris" med en liten stjälk som egentligen är alldeles för dyr. Den är egentligen ännu godare men jag unnar mig sällan den. Idag fick det bli en burk ändå.

Jag träffade en kompis på Maxi idag. Han plockade lösviktsgodis och jag är nästan säker på att hans lördagsgodis blev dyrare än min kaprisburk.

Cocktailkapris tog jag som ett litet mellanmål. Njöt av "knastret" som uppstår när man tuggar dem. Jag önskar att de vore lika stora som ett äpple.

En gång på Cypern fick jag hela kvistar med kapris inlagda i lag. Kvistarna hade taggar men eftersom de låg i lag hade taggarna mjuknat. Man stoppade in en hel kvist i munnen och jag kände taggarna men de var mjuka som sagt. Det vore roligt att prova det igen. Jag beställde det som tillbehör till bläckfisk på en restaurang.

En annan gång köpte jag kapris som var inlagd i salt och sedan torkad. Saltkristallerna knastrade nästan lite när man tuggade på dem. Men det var tokigt dyrt och ingen jätteupplevelse så det köper jag inte mer. 100 kr för en mindre mängd än i en normalstor burk på Maxi. 

Jag beslöt mig för att testa själv att översalta kapris. 

Här tillsammans med mortlade korianderfrön.

Ikväll gjorde jag kanariska potatisar med traditionell mojosås.

Det är så fantastiskt gott ibland.

Märkliga drömmar man kan ha och sikta på. Och det måste i alla fall jag ha. Något att se fram emot och kunna förverkliga. Drömmar går att uppfylla och det är inget konstigt med det. En del drömmar är svårare än andra men realistiska drömmar går alltid att uppfylla.

När jag var på Teneriffa letade jag hos bokhandlare efter en kanarisk flora men jag hittade ingen. Jag vill i lugn och ro studera detaljer på olika växter. Jag har alltid fascinerats av dessa små detaljer som oftast ger ett intryck av fullständig fulländning. Om man ska kunna se små detaljer måste man vara utrustad med lupp.

Denna gamla luppen letade jag fram idag. Den har jag tittat på många detaljer i under min biologiutbildning. 

Jag vill sopa av en altan från en massa avtrillade boganvilleablommor, känna på svällande hibiskusknoppar och ta sticklingar. Jag vill känna doften av mandelträden när de blommar och citronerna. Jag vill se pinjeträd, mullbärsträd, avokado och persika. Fikonträdens flikiga blad och färska fikon. Kaktusfrukter och granatäpple. Dadlar.

Jag kanske skulle vilja ha en bit land att odla på. Undrar om det finns koloniträdgårdar i Spanien. I så fall kunde jag ju odla tobak i Spanien istället.

Jag vill höra starar och gråsparvar som pratar spanska. Härfåglar har jag alltid tyckt om och flamingos kan jag räkna med att få se vid saltsjön i Torrevieja. Geckoödlor. Alla vildkatter som stryker runt restaurangborden. Enögda och tufsiga. Slagskämpar som man lär känna lynnet på efter ett tag. Sådana katter som det är synd om och sådana som tar för sig och dominerar flocken. Normalt är ju inte katter flockdjur på det viset men i medelhavsländerna verkar de ändå leva ett visst flockliv.

Jag vill ligga i solen och sitta i skuggan.

Jag vill gå långa promenader i bergen och ha gott om tid att sätta mig på huk och titta på små växter. Vilda pelargoner. Alla dessa växter som anpassat sig till ett torrt och salt klimat. Titta på dem med lupp.

Förr när jag var yngre tyckte jag inte om exotiska växter. Jag tyckte vi hade övertog med vackra växter i Sverige. Jag ville lära mig namnet på dem alla och för att hålla sorterna på en rimlig inlärningsnivå ville jag inte blanda in exotiska växter. Nu har min syn på dessa växter förändrats. Det är inte nödvändigt att veta vad de heter. Vare sig på svenska eller latin. Huvudsaken är att jag får titta på dem och njuta av dem.

När jag hörde ett fågelläte ville jag gärna veta vilken fågel det var som sjöng men det har också fått en underordnad roll. Jag har lärt mig att njuta av lätet trots att jag inte vet hur fågeln ser ut eller vad den heter.

Jag vill gå runt i livsmedelsbutiker och handla saker som jag inte riktigt vet vad det är och prova. Iskalla fruktjuicer och solvarm mogen frukt. Små konstiga bakverk, korvar och ostar. Kvarg och yoghurt, snacks och godis. Jag skulle vilja ha nära till allt detta efter arbetsdagens slut och inte bara under en begränsad period på året. Äta inlagda oliver med korianderfrön.

Dricka ett glas vitt vin och äta kalla äppleklyftor.

Få infall och berusa mig lite i någon bar. Skratta. Tänka. Roas av felklädda människor. Sådana som har svarta jeans och grova skor i värmen när alla andra har shorts. Ta med mig cykeln in i hissen när jag kommer hem.

Somna in småleende åt dråpligheter jag sett under dagen.

Spaniendrömmen klarnar

Nu har jag ju gjort upp med lägenhetsinnehavaren om att hyra en månad till jul och nyår. Men lägenheten har varken internet eller kabel-tv. Jag kommer att få sitta på caféer för att få internetuppkoppling när jag är där.

Innan jag åker ner ska jag boka ett antal lägenhetsvisningar och sedan köper jag nog en lägenhet. Som jag kan utrusta som jag vill inför framtiden. Jag ska prata med min bank och höra vilken budget jag kan tänkas ha först. En studiolägenhet ska inte behöva bli så dyr har jag förstått.

Igår på Maxi fick jag se något jag aldrig sett förut.

Kalles ägg. Smörgåskaviar verkar ligga helt rätt i tiden och mina recensioner fortsätter.

Imorse (före kl 6) när jag låg och drog mig hörde jag koltrasten som för första gången i år drog hela, seriösa strofer och idag fyller Felix 18 år. Min underbara son och min bästa vän.

Mina hibiskusar börjar också att få vårkänslor. Det har varit en hård vinter för dem med ohyra och torr inomhusluft.

Trots att jag läst denna bok för någon vecka sedan ska jag läsa den igen inom kort. När jag läste den senast förstod jag inte vad det skulle kunna innebära att köpa ett boende i Spanien. Jag har helt nya ögon och tankar nu än vad jag hade för några veckor sedan när jag trodde jag skulle köpa husbil.

Idag kom det efterlängtade paketet från USA med konst från Cal Schenkel. Felix fyller 18 år idag men jag fick paket. Åhhh vad spännande det var att öppna det och kolla så att allt var med. Två handmålade saknades.

Lite färgstänk från konstnärens ateljé fick jag med på köpet.

Upplagda i soffan.

Denna tycker jag bäst om. Han skickade med den som gåva.

En till med dedikation.

Jag väntar på två till som är handmålade. Han har skickat dem men de har inte kommit än.

Jag åkte ner med dem till Unos glasmästeri som ska rama in dem och det lär nog dröja innan de är klara eftersom det är så många.

Nu är det helg strax. Jag ska försöka förbereda lite för tobaksodling 2021 i helgen. 

Spanien

Ikväll har jag pratat med de som har en lägenhet jag kan få hyra i Torrevieja. Vi gjorde upp att jag ska vara där i fyra veckor över jul och nyår i år. Jag vill ju åka ikväll helst.

Jag var tvungen att gå och kolla mitt pass och det går ut den 17 mars 2022. Då hinner jag använda det vid denna resa. Det finns inget Internet i lägenheten så det måste jag fixa.

Lägenheten ligger på femte våningen men det finns hiss. Ovanför lägenheten finns ett soltak och lägenheten ligger på översta våningen.

Nu är det bara att hålla tummarna för att man kan flyga då. Och att alla är vaccinerade.

Jag pratade länge med min chef idag också. Hon tyckte det lät fantastiskt att vara där på semester en månad. Jag hoppas jag får till Internet och att det fungerar bra så jag i framtiden kan arbeta därifrån i perioder.

Kundtjänst PostNord

Svar från kundtjänst på PostNord:

Hej,

Tack för ditt mejl!

Jag kikade på din försändelse UA104813008US och såg att den ankom till Sverige 26 februari och har varit under tullhantering. Försändelsen är färdigbehandlad på vårt tullager och kommer att skickas vidare till dig inom kort. Ber dig av den anledningen att avvakta något.

Med vänlig hälsning / Best Regards,

Louise Holm
___________________

PostNord Sverige AB
Kundservice
Box 242
721 06 Västerås

Gud vad glad jag blev!

Sydvästlig förhärskande vind

Här i Kristinehamn säger man att vi har en sydvästlig förhärskande vind. Den vinden som är vanligast och är det "normala". Om man tittar på en karta eller flygfoto så kan man titta efter hur landningsbanorna på flygplatser ligger. När man bygger en landningsbana vill man kunna starta i motvind. Därför syns det hur den förhärskande vinden är på platsen om man kollar ett flygfoto.

Här är Karlstads flygplats som är närmast Kristinehamn. Starterna sker mot sydväst. I och för sig skulle den förhärskande vinden kunna komma från nordost men jag vet hur planen startar i Karlstad.

Idag på min lilla 1,7 km lunchpromenad såg jag något lustigt. Jag bor ganska nära ett litet industriområde och när jag gick på infarten till själva området lade jag märke till något intressant. Företaget "Kristinehamnslacken" hade satt upp två flaggor utanför sin verksamhet. Men de har hängt flaggorna åt fel håll.

Som flaggorna stod idag kommer de oftast att stå eftersom det råder sydvästlig vind idag.

Det borde vara ganska enkelt avhjälpt i och för sig om någon bryr sig.

Fortfarande ingen konst från USA. Paketet skickades från Arlanda den 24 februari. Undrar om det fastnat i tullen. Det känns som om det inte då skulle komma en avisering om att paketet har "lämnat" Stockholm Arlanda. Så lydde nämligen den senaste aviseringen.

Dillkaviar och genustänk

Det var många år sedan jag åt dillkaviar. Dill är väl det som fungerar bäst till kaviar egentligen. Eller gräslök kanske.

Jag måste ändå säga att dillkaviaren ovan överraskade. Den kan rekommenderas faktiskt. Färgåtergivningen är mera rättvis på den nedre bilden än den övre.

Idag har jag varit ute och gått två gånger. En gång vid lunch och en gång nu i kvällningen med Felix. Det var så roligt att se honom. Det var längesedan nu. Vi diskuterade övningskörning bl a. Och min dröm om Spanien förstås.

Jag berättade att jag blivit så varmt välkomnad i facebookgruppen jag gått med i och redan träffat två jag känner. Gruppen heter "Svenskar i Torrevieja". Jag berättade också att det är mycket svenskar som lever där. Att det finns en massa svenska hantverkare. Jag sa att jag kanske kan erbjuda mina tjänster genom att beskära citronträd och andra fruktträd. "Åhhhh vad jag önskar att det blir så en dag", sa Felix. Han vill verkligen att jag ska må bra i mitt liv den pojken.

Jag har precis läst ut en väldigt intressant bok som många borde läsa. 

Den heter "Genusdoktrinen" och handlar om vad tokigt det kan bli när man ska föra in genustänk överallt i alla organisationer. I genustänket finns ingen skillnad mellan könen. Ändå ska kvinnor premieras vid tillsättande av vissa tjänster. Genusforskarna pratar mot sig själva hela tiden. Det finns ingen skillnad på könen men i nästa mening anser de att är kvinnor förfördelade.

Det finns hela tiden också en vidrig härskande grupp som jag själv tillhör. Medelålders vita heterosexuella män utan funktionsvariation med lätt övervikt. Det är det värsta man kan vara enligt genusfeministerna. Diskussionerna i boken är häpnadsväckande men jag känner så väl igen tänket. Har man en avvikande mening fryses man ut av de dominanta kvinnorna. De är också väldigt duktiga på att frysa ut varandra om det visar sig att någon inte "tänker" rätt. Inte nog med att du ska säga rätt saker för att de inte ska bli kränkta. Du måste tänka rätt också.

Forskare som söker forskningsmedel måste beskriva hur deras forskning kan bidra till ökad jämställdhet och genustänk. Oavsett vad deras forskning handlar om. Det var en forskargrupp som sökte medel för att forska på något om abborrar och gick bet på hur de skulle få in genusperspektivet i forskningen. Utan det skulle de vara chanslösa. Dessutom var forskarna i gruppen bara män. De anlitade en kvinnlig forskare som "genusförkläde" för att ha minsta chans till att få medel. Tjejen skulle inte vara med i forskarteamet men hon erbjöd sig att vara genusförkläde. Hon var redan förkläde i en annan grupp också.

Det finns exempel på hur läkare vill forska på något som räddar liv men som inte får till formuleringarna om genustänk i ansökan eftersom det är helt irrelevant. Då blir det inga forskningspengar heller.

En mycket intressant inlaga i genusdebatten verkligen.