Sjuk ännu

Ny coviddag. Feber på morgonen och hängig men hade två lååååånga möten idag ändå. Jag kommer att ligga efter med minnesanteckningar med det kan inte hjälpas. Vackert väder. Över 20 grader igen men blåsigt. 

Efter jobbet åkte jag till Punta Prima för att besöka en indisk matbutik som Sven Bornemark tipsat mig om. 

Den var riktigt bra faktiskt och är nu mera min favorit när det gäller indiska kryddor. Mixed pickles måste jag däremot åka till grossisten för att få tag i den bästa.

Jag köpte på mig kryddor. Framförallt Kashmeri chili powder som de inte ens hade hos grossisten. Den är nästan omöjlig att få tag på i Sverige också men det är nog den kryddan som går åt mest bland de indiska. Ryggsäcken blev tung. Jag köpte basmatiris också.

Innan jag åkte hem igen åt jag på en asiatisk restaurang. 

Jag beställde Tom Yam och en liten skål med ris. Tom Yam vet jag hur den ska smaka men den smakade absolut inte så. Mitt smaksinne hänger inte med alls. Däremot ska den vara väldigt stark och det var den inte heller. Bah!

Det är inte stor idé att äta på restaurang utan smaksinne.

I kvällningen fyllde jag på min Masala dabba med kryddor. Tyvärr kände jag inte doften.

Imorgon levereras kyl och frys och jag tänkte gå och handla med min dramaten imorgon kväll. Jag skriver nota nu. Det är inte alltid så enkelt att hitta det man letar efter. Jag skulle t ex vilja köpa en bit av styckningsdetaljen "Fransyska" men när jag försöker översätta i google translate får jag detta svar.

Eftersom jag vet att Mujer betyder kvinna tror jag inte att översättningen är så användbar i charkdisken.

Måtte min förkylning lätta snart.

Febernatt

Frossa och svettningar om vartannat i natt. Värk i hela kroppen på morgonen men efter en stund rann värken bort. 

I hallen stod ekipaget kvar från gårdagskvällens extremt jobbiga utflykt till Habaneras. Jag bara stupade i säng när jag kom hem.

Jag var rädd att jag inte skulle åka och handla till min lunch idag men det gick hur bra som helst. Konstigt. Kl 16 började jag få frossa igen. Men då var arbetsdagen över. Tre möten idag. Vid det sista möte deltog smittskyddet från Region Värmland och smittsköterskan ställde diagnosen covid direkt när jag förklarade mina symptom.

Jag åt en polsk sursoppa som sen lunch men eftersom den inte var sur nog pressade jag en citron i den också. Hur gott som helst även med avtrubbat smaksinne. När jag var liten åt jag redd grönssakssoppa på påse med pressad citron i. Detta påminde mycket om det och det var gott. Ibland skalade mamma räkor och hade i också.

Trots att jag börjat få frossa åkte jag ändå iväg till en livsmedelsgrossist som har specialiserat sig på indiska restauranger. Där finns kryddor i storpack och den godaste mixed pickles jag någonsin ätit. Jag var där och handlade en annan gång när jag var härnere. Den enda kryddan jag letade efter var Kashmiri chili powder men den fanns inte alls.

Mixed pickles och vitlök- och ingefärspasta. 

Nu blir det TV i någon timma iförd Helly Hansentröja mot frossningarna men jag tog en tablett nyss så tröjan kanske åker av snart igen.

Sjuk

Sjukdomsnatt. Ont i halsen och börjar bli snuvig. Känner av bihålorna också. Gick upp och började jobba 05:30. Jag hade inget annat för mig liksom. Jag somnade så tidigt igår.

Jag kämpade mig i genom dagen i alla fall. Jag hade bara ett möte och sen gick resten av dagen till minnesanteckningar. Efter jobbet tog jag en sväng till La Zenia boulevard och beställde kyl & frys. Den kommer på fredag. 

Så här parkerar man motordrivna tvåhjulingar här.

Jag köpte en elektrisk kryddkvarn också. En sådan måste jag ha till mina indiska kryddor. Jag gick till Habaneras sedan också och skulle köpa en hylla som jag tittat ut på Leroy Merlin i La Zenia. Jag trodde den var så stor att jag inte skulle kunna få med mig den utan att det krävdes hemleverans. 

Mitt älskade Alcampo.

Jag gick till Carrefour och Habaneras men jag var så slut i kroppen att jag fick sätta mig flera gånger. Jag handlade lite på Carrefour. En trimmer, cocosolja att steka indiskt i. Två fetaostar eftersom jag tänkte äta greksallad till lunch imorgon men jag glömde förstås oliver. Jag hade med dramatenchassiet och ett par spännband så jag skulle kunna dra hem alltihop. Jag hade bestämt att jag skulle ta bussen hem. Men då fanns inte hyllan på Leroy Merlin på Habaneras. Så då hade jag gått i onödan. Jag köpte en stor skärbräda i alla fall. Jag tänkte lägga den på spishällen sen och ställa min Instant pot där när jag lagar mat.

En installatör kommer och installerar min spishäll på lördag. Det händer mycket nu och snart kan jag bocka av de saker jag tänkte köpa denna gång.

Jag hade banne mig ont i hela kroppen när jag kom hem. Jag tog en tallrik löksoppa och två ostmackor. Sen blev det sängen kl 18:38.

Arbetsdag

Sov gott som vanligt här. Har funderat en del på att jag verkat tappat luktsinnet. 

Jag körde ner till utlämningsstället för min Amazonleverans direkt på morgonen och hämtade ett paket.

Och sedan hem igen.

På hemvägen fick jag se min vän Tony komma gåendes med en hund. Han brukar gå med hundar från hundhemmet för att de och han själv ska få röra sig lite. Vi växlade några ord innan jag åkte hem och jobbade.

En liten hushållsvåg och en Masala dabba var vad jag beställt. 

Åt soppfrukost men det smakade inte mycket. Jag kände sälta. Det måste innebära att mitt smaksinne igår också var satt ur spel och då undrar jag egentligen hur jag kunde ge ett så översvallande omdöme om pizzan. När jag får tillbaka fullt smaksinne ska jag gå dit igen och beställa samma saker igen. 

Jag pressade en av citronerna och blandade med vatten men jag kände inte heller citronsmaken. Det kändes att det var surt men inte mer. Då är smak- och luktsinne alltså bortkopplat på mig igen. Tråkigt. Då har jag nog en släng av covid i alla fall även om jag inte är sjuk för övrigt. När jag pratade med Tony på morgonen hade han varit med om samma sak nyligen och när han testade sig hade han mycket riktigt covid. Jag har en lång lista med matvaror jag tänkt testa härnere denna gång men nu känns det inte riktigt som någon idé.

Jag satt i onlinemöte en halvtimma på morgonen och på ett annat möte efter lunch. Sedan skrev jag minnesanteckningar.

Under dagen pratade jag med Danny som bor här permanent. Och vaktmästaren Richie. Jag såg också den belgiska arga damen. Hon stod och skällde på stackars Richie eftersom folk går med droppande soppåsar på hennes loftgång. Dessutom påträffades en hundskit uppe på samma loftgång. Petra gled in på området med sin husbil. Hon hade varit i Andalusien några dagar. Vi kramades och hon föreslog att vi skulle ta ett glas vin någon kväll. Det är alltid jag som föreslagit det hittills men det har aldrig blivit av. Jag hälsade på hennes hund Bani också.

Tvättade handdukar och Felix lakan under dagen. Om det blir bra väder imorgon tar jag mina lakan då. Efter det har jag bara en liten vittvätt kvar så är jag i mål med det retroaktiva tvättandet. Resten av perioden blir det bara det löpande.

Tog en långpromenad ner till mitt utlämningsställe för paket från Amazon. Denna gången var det ett stort paket minsann. 

En 8-liters Instant pot med Air-fryer-lock. Som jag tidigare nämnt skulle jag börja laga mat på allvar härnere. Detta är en avancerad tryckkokare, slow-cooker och sous-vide. Dessutom blir den en airfryer om man byter lock. Det ska bli "Buffalo hot wings" när jag får smaksinnet tillbaka. 

Jag har t o m hittat "Franks Hot sauce"

Det var jobbigt att gå fram och tillbaka. Det tog precis en timma och svetten rann. Det var 23 grader här idag. Jag blir sämre och sämre. Nu har jag ont i halsen också och känner mig helt konstig. 

Jag ska bädda in mig i mjuka kläder och kolla lite på playen innan jag år och lägger mig. Jag blev alltså sjuk ändå. Usch vad jobbigt!

Nerresan och första dagen i dagsljus

Inte kunde jag somna på fredagskvällen. Jag satt vaken och väntade på att klockan skulle bli kvart i två så jag kunde åka och plocka upp Felix hemma hos sin manna. Jag satt i fåtöljen med Sivan på magen och tittade på finsk true crime till jag kunde åka. Och jag frös. Det var fem minusgrader ute på natten och det var helt dött i trafiken. Vi körde ner till busstationen och bussen kom i tid. Nu hade jag fraktat alla saker en gång. Felix hjälpte mig. 

Det var bussbyte i Västerås men det gick också bra med all packning. Jag behövde inte gå två gånger med packningen som jag trott. 

Nästa etapp tog mig till ett iskallt Arlanda i snöstorm och vi var där kl 6 på morgonen. Jag tog en bagagevagn men jag kunde inte lasta allt på den. Jag monterade av den lilla tranportkärran från avfuktaren och packade ner kärran i det stora bagaget.

Men det var i alla fall lättare att dra dessa två ekipage.

Incheckningen gick också bra. Helt lugnt. Ingen kö. Avfuktaren vägde exakt 23 kg och den stora väskan vägde bara 19. 4 kg tillgodo.

Det var skönt att bli av med de tunga grejerna.

Sedan var det bara att gå igenom säkerhetskontrollen. Jag fick ha med vätskan ombord. Det var nya bud nu. Jag behövde inte heller ta fram min laptop. Tydligen kan de scanna vätskorna man för med sig och analysera dem på så sätt. Men i den blå kabinväskan hade jag min nyinköpta skruvdragare. Och dessutom en slipmaskin. Det fick jag verkligen inte ha och om jag vetat det hade jag givetvis flyttat över detta till den stora väskan. Jag skulle behöva checka in den blå väskan också så jag fick gå ut igen med byxorna på väg att ramla av mig. Skärpet orkade jag inte ta på mig igen. 690 kronor kostade det att checka in den lilla skitväskan. Sedan fick jag passera säkerhetskontrollen en gång till och då kunde jag slappna av sedan.

Man får inte ha med något in i kabinen som man inte kan tänkas ha användning för under själva resan. Det är många saker man inte har användning för under en flygresa men om man drar det till sin spets hade jag aldrig fått haft med mig Franklin i min ryggsäck. Inte min stora kamera heller. Inte mitt ihopfällbara paraply, inte mina kilar som jag alltid har i ryggsäcken för att palla upp vingliga bord på uteserveringar och inte min mössa.

Jag satt och nickade till flera gånger vid gaten. 5 timmars väntan. Jag lyssnade på Pekka Pohjola. 

Men flighten gick i alla fall bra. Planet var inte fullt och jag satt allra längst fram på plats 1C.

När vi landat tog jag god tid på mig vid bagagebandet och satte fast den lilla kärran på avfuktaren igen. Jag var klar kl 16 men min bussbiljett in till stan gällde bussen kl 17. Jag satt i solen och väntade den timman. Det var jätteskönt och jag var felklädd i långbyxor och en hoddie och en fleecetröja över armen. Det var fortfarande ljust.

Här åkte bussen bredvid snabbtåget som går till Madrid.

När jag slog på mobilen igen hade mina kära vänner Micke och Karin försökt kontakta mig. De var tydligen i Torrevieja helt oplanerat och de frågade om jag ville äta med dem på greken kl 18. Tyvärr var jag för trött och det skulle bli snoigt. Det var inte så jag hade föreställt mig min ankomst så jag tackade nej. När jag kom in till Torrevieja efter en timmas bussresa släpade jag med mig allt till taxifickan bredvid och tog en taxi hem. 

Det hade hunnit bli mörkt redan. Klockan var drygt 18. När jag stod utanför grinden till området visste jag att jag behövde ta mig ca 100 meter till med mitt opraktiska bagage.

Men här står det då äntligen innanför dörren i lägenheten.

Jag orkade inte packa upp någonting utom det jag var tvungen att packa upp. Men jag kopplade in batteriet på scootern och tog en sväng till Carrefour. Jag var jättehungrig.

Kärt återseende. 

Jag tog också en varm macka med bacon och ost i caféet utanför.

Jag handlade sedan det viktigaste och åkte hem. Jag började väl packa upp lite oorganiserat men var så trött att jag tog en skön dusch och gick till sängs. Och gud vad gott jag somnade. Jag hade gjort upp med Micke och Karin att jag skulle följa med dem till citronmarknaden på söndagsmorgonen så jag ställde klockan. Jag ville gärna vara med om den första gryningen.

Den första gryningen

Jag blev så otroligt glad när jag vaknade och insåg att jag var i lägenheten.

Jag gick upp och började packa upp lite mer och åt två ostmackor och en persimon. Micke och Karin kom kl 9 och vi åkte upp till marknaden. Det var jätteroligt att träffa dem igen.

Här tar vi oss an marknaden (Karin framför med "dramaten" och Micke till höger i bild). Marknaden är gigantisk. De skulle köpa grönsaker och läder. Karin är syfröken till vardags i Enköping och köper läder till skolarbete. När hon fått vittring på de där läderbitarna är hon ostoppbar,

Hennes skinnberoende är stort och ohejdbart. Det är t o m så illa att Micke är rädd för att hon ska skära av hans förhud vid ett obevakat tillfälle för att någon av eleverna ska kunna få möjlighet att sy en liten fingerborg av människoskinn.

Här har hon kommit fram till läderbitsförsäljaren. Han hälsade henne välkommen åter med en kram. Hon är en bra kund till honom och får lite fördelar när hon handlar. Men hon betalar en bra slutnota sedan när affären går igenom.

Micke och jag var måttligt intresserade så vi gick och tog "Second breakfast" hos en svens tjej som heter Jeanette, Hon har en liten restaurang som heter "Perom pom pom" inne på området. 

Jättegod toast Skagen.

Sedan handlade vi grönsaker och åkte tillbaka in till stan. Jag köpte vitlök, oliver, tomater, bananer och lök. Jag plockade lite citroner hos dem innan Micke körde hem mig.

Väl hemma startade jag en tvätt. Tvättkorgen var full efter Felix och min vistelse här i somras. 

Jag kokade pulversoppa och tog en ostmacka och en persimon på eftermiddagen. Städade uteplatsen och spolade av den. Vädrade igenom lägenheten flera timmar. Inga otrevliga upptäckter gjordes i dagsljus heller. Inget mögel, ingen ohyra eller annat otrevligt. Lite saharadamm överallt så det blir lite halt på klinkergolvet. 

Jag la ut citronerna och tomaterna i solen på ytterligare lite mogning.

Alltså jag älskar det här stället. Jag älskar t o m att tvätta och städa. Jag gick i kortbyxor och bar överkropp hela dagen hemma och pysslade, Jag har aldrig trivts så bra som här i hela mitt liv. 

Området år tyst. Nu är det tyst som om jag vore mitt på landsbygden. Jag har heller inte sett någon här som jag känner igen. Jag såg hur Danny drog upp stålpersiennen i morse. Petra har jag inte sett än. Det verkar inte som hon är här. Det verkar som hon är iväg på en kort resa att döma av vad som ändå står utanför hennes boende.

Efter en stund åkte jag till Carrefour och beställde installation av min spishäll och tog svängen om storkinesen för att inhandla lite husgeråd som jag planerat att köpa. Sedan satte jag mig och bloggade i två timmar. Det var en del att ta igen. Jag drack ett par smärtsamt iskalla San Miguel till bloggandet. Jag hade en tid att passa. Kl 19 skulle jag träffa Micke och Karin på en italiensk restaurang ganska nära mig där jag aldrig varit förut. De åker hem redan imorgon så jag måste boosta umgänget med dem. De kommer tillbaka den 20 december och då har jag lovat att jag ska bjuda dem på "Butter Chicken" här hos mig.

Kl 18:30 knallade jag ner mot den italienska restaurangen där vi skulle träffas. De är dåliga på att beskriva exakt var de menar man ska träffas.

Kl 18:55 fick jag denna bild och 3 minuter senare var jag där. Stället heter "Da Fabio & Claudia Mammamia". När jag kom satt sällskapet redan på plats och vi tog en öl innan vi beställde. Jag beställde pizza och de andra beställde lite av varje. 

Som aptitretare fick vi surdegs gnocci med stark chilisås och det var gudomligt gott. Nästan så jag skulle kunnat äta en hel varmrätt med detta. De andra beställde förrätter som jag fick smaka på.

Så här såg den ena förrätten ut. Med bladguld på.

Här är bild på två huvudrätter. 

Karins pizza. Sju sorters ost. Inte fyra som brukligt är.

Så har såg min ut. Micke tog en likadan. En inbakat ljuvlig sak med Gorgonzola hälld över. Det är den godaste pizzan jag någonsin ätit. Ändå är jag snart 60 år. Felix, Felix, Felix... Nästa gång du kommer hit så!

Närbild på kletet.

Vi som beställt pizza orkade inte äta upp så jag fick med mig min och Karins rester hem. De åker till Sverige imorgon vid fem på morgonen.

Vi tog ett glas grappa efter maten men jag gillar inte sånt. Sedan fick vi en lemoncello till notan och det var då jag insåg att jag tappat luktsinnet under kvällen.

Jag kände helt enkelt inte att det doftade citron. Alla andra tyckte det doftade påtagligt. Jag kanske fått covid igen.

En jättetrevlig kväll och jag kan verkligen rekommendera denna restaurang. Inte helt billigt men helt underbart.

Sedan gick jag hemåt med två pizzakartonger.

Jag la märke till spår efter hundar längs hela hemvägen.

Jag orkade bara uppmärksamma tre stolpar men det ser ut så överallt. Fräscht va?

Nu står pizzorna i min kyl. Det blir lunch imorgon. Imorgon är det dessutom arbetsdag.

Imorgon ska det bli varmt.

Nu är det nära!

Fredag. Sista arbetsdagen i kapellet på ett tag. 

Jag fick en telefon av kollegan Anders igår så nu känner jag mig lugn inför den saken. 

En iPhone X som okulärt är i mycket fint skick. Fantastiskt att det kunde lösa sig på ett så bra sätt.

Arbetsdagen ägnades åt minnesanteckningar från möte som varit i veckan. Lite småplock också inför Felix ankomst och hans sporadiska boende här när jag är borta. Tänk om jag inte hade Felix... Känslan när mejlet från SAS kom att jag kunde checka in var underbar!

Sivan sov med mig sista natten och jag höll om hennes svans och baktassar i min vänsterhand. Hon gillar det. 

Bussen till Arlanda går kl 02:15 i natt. Det sista jag kommer att packa är min kylväska. Den packar jag ner i incheckad väska trots att den innehåller viktiga mediciner.

Jag tog bara med sju av dessa tuber. En tub i veckan får jag klara mig på. 

Kylväskan blir tung nog ändå.

Själva den fysiska resan ner blir jobbig varje gång. En massa oro om vikter, mått och tider men imorgon kväll (lördag) är jag antagligen framme ändå i lägenheten och har börjat packa upp allt. Antagligen hade min oro varit obefogad. Så brukar det vara men jag vågar ändå inte riktigt lita på att jag har allt under kontroll.

Arbetsdagen gick ganska fort. Ett extrainsatt teamsmöte på eftermiddagen som inte föranledde några extra minnesanteckningar.

Efter jobbet lade jag mig på soffan och försökte slumra lite. En lång resdag/natt låg framför mig. Jag satte telefonen på väckning kl 01:00 för säkerhets skull. Bussen går från Kristinehamn 02:15 och jag åker ner och plockar upp Felix strax före kl 2 i natt.

Åh vilka drömmar jag har om vinterns resa! Vad roligt det ska bli!

Imorgon bloggar jag från Club Salino.