måndag 29 juli 2019

Tvärstopp

Sämre frukost har man ätit!

Jag började dagen med att sätta upp stöd för panelbrädorna som ska upp. Det finns inga genvägar till att få det rakt när man håller på och snickrar ensam. Då får man snickra till en liten medhjälpare för stunden.

Plötsligt när jag skulle sätta upp brädor insåg jag att jag inte har virke som passar. Jag har mycket virke. Både fyrtum och femtum. Lite sextum men inget som är så långt som jag behöver. Jag måste ha tänkt väldigt fel när jag hämtat brädor.
Därför slog arbetet helt stopp under eftermiddagen. Så här långt hann jag innan jag insåg att det var helt tomt på passande virke.

Här syns ganska tydligt hur jag blandar dimensioner när jag brädfodrar. Jag använder både fyrtum, femtum och sextum som underbräden. Väggen får mer liv då och det ser mer genuint ut (tycker jag). Det var så de gjorde förr. Titta på riktigt gamla hus. De tog det virket som fanns. När man bara använder sextum som underbräden och fyrtum som lock blir det så enformigt (tycker jag). En annan fördel är att man kan anpassa dimensioner så att det stämmer bättre ovanför dörrar och fönster.

Jag avslutade dagen med att sätta upp ett tunt gardintyg för fönstret i gavelrummet.
Förhoppningsvis ser fåglarna att det inte är ett hål i skogen som de kan flyga igenom.
Hoppas de fattar.

Idag gick jag in på min tredje semestervecka av fyra. Halvtid alltså. Jag vill inte att den här semestern tar slut. Jag har det ju så trivsamt i kapellet där vindspelen plingar och asparna susar.

söndag 28 juli 2019

En tankevurpa

Värme idag igen. Jag gick ut och satte upp reglar att skruva i ovanför dörrarna. Jag hade glömt det igår. När man köper virke tänker man till lite för att inte få så mycket spill. I och för sig så går ju spillet att elda i kaminen till vintern men det blir dyr ved om det blir för mycket.
Den här gången hade jag räknat riktigt bra på virkesåtgången. Det blev lite kris mot slutet men jag hittade tillräckligt mycket på vedhögen för att jag skulle klara mig precis.

Det har gått långsamt idag. Jag orkar inte långa stunder i taget i denna värme. Jag har solat och badat i min balja i omgångar. Jag plockade in för dagen och satte mig i skuggan på altanen. Klockan var 17 och då fick jag till en riktig tankevurpa. Jag kom på att imorgon ska jag banne mig BÖRJA jobba kl 17. Det är ju först då det börjar bli så svalt så det går att jobba. Sagt och gjort. Så skulle jag göra. Jag satt på altanen och längtade till morgondagen då jag skulle BÖRJA jobba kl 17.

Då kom jag på att jag kan ju börja kvällsjobba redan ikväll. Varför vänta tills imorgon? Klockan var ju 17 nu.

Jag plockade fram alla grejer igen och började jobba. Svalt och skönt och jag sågade upp en massa brädor och målade ändträet.
Jag började sätta upp brädorna men fick problem med att få brädorna jämna i nederkant. För att lösa det måste jag få fast ett stöd som jag kan ställa brädorna på när jag skruvar upp dom. Då tog mitt tålamod slut och jag plockade in allt igen. Det får bli det första jag gör imorgon istället.

fredag 26 juli 2019

Roslagsmahogny

Inledde dagen med att stryka två av de befintliga uthusdörrarna med "Roslagsmahogny". Det är en blandning av lika delar linolja, balsamterpentin och tjära. Det blir fantastiskt vackert och luktar så gott. Dessutom förlänger det livslängden på dörrarna förstås. Det är ju därför man behandlar dom.
Här ligger dörrarna för att torka. Detta varma väder är perfekt för denna behandling. Värme så vätskeblandningen tränger in ordentligt i virket. När jag stod framåtböjd och strök på blandningen droppade det svett från mina ögonbryn så det blev pölar på insidan av glasögonen.
Varje kvadratdecimeter blir som ett konstverk om man tar sig tid att titta lite extra.

De här träden har dessutom växt några kilometer norr om kapellet så då får konstverket ytterligare en dimension.

Medan dörrarna låg och torkade förstärkte jag regelverket lite på framsidan av uthuset och sedan satte jag upp vindduk.
Helt inklädd i vindduk.

Nästa moment innebär något som i Felix tankevärld benämns "satisfying". Tillfredsställelse på svenska. Felix använder det titt som tätt och jag förstår känslan. I det här fallet är det tillfredsställande  att skära ut öppningarna för dörrarna.
Plötsligt ser man hur framsidan på uthuset kommer att se ut.

Förövrigt är det "satisfying" att se hur roslagsmahognyn sugs in i det torra virket också. Och sedan lägga på lite mer som också sugs in tills virket är mättat.

Detta var nog den varmaste dagen hittills i sommar och det var tungt att jobba. Efter att jag skurit upp för dörrarna badade jag igen. Jag hade fyllt badkaret på morgonen så nu var det dags att krypa ner. Denna gången hade jag mer vatten i baljan. Så att det rann över när jag kröp ner. Sedan satt jag där och njöt.
Länge och väl och solade ansiktet. När jag tog ett djupt andetag ökade min kroppsvolym och vatten rann över kanten på baljan. När jag kylt ner mig lite gjorde jag några ärenden.

När jag kom hem satt jag upp spikreglar utanpå vindduken så allt är förberett för att börja brädfodra. Det här arbetet tog flera timmar eftersom det var så varmt. Svetten rinner hela tiden.

Min mynta har växt till sig så jag kunde inte motstå att göra en indisk mintsås. Tyvärr hade inte koriandern växt lika mycket så det var jag tvungen att köpa på Maxi.
Här en underbar sats indisk mintsås.

Dörrarna hade legat i solen hela dagen och i kvällningen var de torra nog att sätta på plats igen.
Satisfying!

torsdag 25 juli 2019

Nudistbad och grytlappar

Underbar värme idag också. Jag började dagen med några ärenden. Sedan började jag sätta upp spikreglar på framsidan av uthuset. På dessa ska vindduk sättas imorgon. Sedan ska det reglas på ytterligare ett lager att fästa panelen i.

Så här såg dagens arbete ut när jag avvecklade för dagen.

Det har varit så varmt idag så jag skulle behövt ha grytlappar när jag hanterade mina verktyg. Om jag glömde kofoten i solen kunde jag knappt ta i den när jag skulle ha den igen. Jag fick lägga ifrån mig hammare och kofot i skuggan mellan momenten. Jag är lite mesig när det gäller att ta i varma saker. Det får jag väl medge.

Runt lunchtid solade jag och badade i min balja. Grannarna hade åkt bort så jag solade och badade naken idag. Jag fyller baljan till hälften med vatten på morgonen. Sedan får vattnet stå i solen och bli lite varmare än när det tas upp direkt från urberget. Idag var jag i och svalkade mig ett par gånger.

onsdag 24 juli 2019

Värme

Det blev en varm dag idag. På morgonen körde jag ett lass till tippen och det var fruktansvärt varmt redan då. Jag åkte sedan hem och fortsatte att riva. Tre brädor i taget och sedan in i skuggan för att sitta en stund och dricka vatten. Men till slut var jag klar med rivningen och körde ytterligare en gång till tippen. Jag var i stort sett ensam på tippen. Det var för varmt för allting denna dag.

Med tom kärra körde jag till Beijer för att komplettera med lite virke. Varje arbetsmoment innebär en större ansträngning än normalt. Det gör väl ingenting egentligen men allt tar längre tid.

När jag lastat av kärran hemma blev det inget mera gjort. Jag duschade och satte mig för att eftersvettas i skuggan på altanen.
Så här såg uthuset ut när jag gav mig denna dag.

Indiskt

Det regnade på förmiddagen. Felix och jag åkte till Karlskoga för att äta indisk mat till lunch. De har två indiska restauranger och den ena är väldigt bra. De har lunchbuffé och det är alltid vällagat och gott.

När det slutat regna på eftermiddagen gick jag ut och började riva.
Jag fyllde kärran inför en tur till tippen morgonen därpå. Sedan åkte jag ut till snickaren och satte mig hos honom ute i Ölme ett par timmar.

tisdag 23 juli 2019

Rödfärg

När jag satt på altanen på morgonen med mitt kaffe, noterade jag en extraordinär blomsterprakt i växthuset.
Jag tog lite bilder så här följer ett litet bildgalleri.




Lite olika kulörer.

Efter att ha hjälpt snickaren att hämta virke till hans poolområdesprojekt startade jag upp rödfärgspenseln och började måla.
Först gaveln innan solen hann runt det hörnet och sedan baksidan dit solen aldrig når. Det tog sin tid att måla alltihop. Jag la mig och solade en timma när jag var klar.

Varmt och skönt men lite blåsigt. Jag drog på mig arbetskläder igen och satte upp rännkrok för hängrännan på baksidan.
Jag har inte riktigt klart för mig var jag ska sätta fast stupröret men det löser sig.

Sedan ett par dagar har jag börjat höra fladdermöss och deras skrik uppe på vinden i kapellet igen.

söndag 21 juli 2019

Fönster

Igårmorse kom snickaren och hjälpte mig att sätta in fönstret på uthusgaveln.
Ett stort och tungt fönster som jag köpt begagnat. Det kommer att bli ett trevligt ljust utrymme i uthuset. Men vägen till det trevliga utrymmet är lång. Jag måste bygga ett nytt golv i det utrymmet först. Något jag inte haft med i beräkningarna innan jag började renovera.

Det blev en varm dag igen. Ett fantastiskt sommarväder. Precis så som jag vill ha det och som jag fantiserat om hela mörka vintern. När snickaren åkt hem brädfodrade jag baksidan. I skuggan men jag vill egentligen inte vara där. Jag vill vara mitt i solen.
Arbetet var ganska enformigt men det är lite det jag gillar också. Enformigt men till slut har man malt ner momentet och då känns det extra bra att sätta sig och reflektera över vad man gjort.

Jag hade egentligen planerat att måla men jag orkade helt enkelt inte. Jag måste spara lite arbete också. Det är ju tre veckor kvar på semestern.

När jag duschat satte jag mig i skuggan på altanen och tog en öl. Den här helgen har jag brottats med olika viljor i mitt huvud. Det är bluesfest nere på stan men jag har varit övertygad om att jag inte ska ner dit i år. Jag har varit på alla bluesfester hittills. Sju stycken tror jag det varit.

En del av mig vill sitta här ensam och njuta av tystnaden och tänka tankar. En annan del vill klä upp mig färgglatt och dansa genom sommarnatten. Inte nödvändigtvis med någon partner. Bara dansa och låta kroppen göra det den tycker passar sig till musiken. Inga regler för hur dansstegen ska utföras. Bara låta musiken bestämma hur eddiekroppen ska föra sig.

Jag vet också att jag "borde" komma ut bland folk. Även om jag trivs bättre i sällskap med mig själv än andra. Efter att ha vägt för- och nackdelar med allt en stund beslöt jag mig ändå för att åka ner. Sommarkvällen kunde inte varit vackrare. Stilla väder och varmt. Tyst och sömnigt i skogen runt kapellet när jag stod och väntade på taxin som skulle ta mig ner till vimlet.

Väl därnere kände jag mig hjärtligt glad och tyckte om alla jag mötte. En massa fina människor som ville ha roligt. Väldigt många turister och det kändes ännu bättre än att bara se kristinehamnare. Jag gled runt på området med en öl i handen och höll huvudet högt, lite "mallig" över min vackra stad dit alla turister hade kommit. Ikväll skulle de få se det bästa av staden.

Och det blev en fantastisk kväll med underbar musik, mycket dans och trevliga möten.

När jag skulle hem på natten stannade en kompis med bilen och körde hem mig. Helt perfekt. Jag tog en macka när jag kom hem och somnade nöjd. Det var bra att jag beslutade mig för att ha en social kväll.

fredag 19 juli 2019

Uppbyggnadsfas igen

Nu är rivningen klar för den här gången och jag började brädfodra gaveln idag.
Jag satte upp de underbrädor jag kan sätta upp i nuläget.
Brädpanelen snedsågar jag ca 10 grader så att det blir en liten droppnäsa i framkant. Så att inte vatten ska rinna ner på ändträet och sugas upp i brädan. Sedan ställer jag brädorna i en blandning av linolja och balsamterpentin så de får stå och suga upp i ändträet en stund. Sedan målar jag falu rödfärg innan jag sätter upp dem. Lite omständligt men det är nog värt det. Det borde förlänga livslängden avsevärt.

Det var varmt idag. Snudd på åskvärme och det är lite mörkt på himlen. Hoppas inte det börjar regna just ikväll. Det är bluesfest i Kristinehamn i dagarna två och det är ett utomhusevenemang.

Jag har ingen lust att gå dit tyvärr. Jag känner inte alls för att träffa horder av människor. Jag var på 50-årskalas förra helgen och nere på ett bluesjam på Ölme diversehandel för en liten tid sedan. Det var trevligt men jag har fått min dos av folkskaror för ett tag.

LASS!

Lass!

Detta utrop är något som lastaren skriker till föraren av lastfordonet när flaket är fullt. Det betyder: "Nu kan du åka och tömma".

På morgonen rev jag det sista av gaveln. Ett lortigt jobb.
Jag var tvungen att gå in och duscha innan jag körde lasset till tippen.

När jag gjort mig av med skräpet åkte jag hem och åt lunch. Idag blev det årets sillsort från ABBA, "Earl greysill". Den var jättegod.
Sedan tog jag några mått på uthusväggen och åkte och hämtade mera virke och började regla upp gaveln med en ny layout.
Istället för tre dörrar och ett litet fönster, reglade jag för ett stort fönster. Sedan lade jag mig och solade.

När jag låg där och solade fick jag vara med om något jag aldrig trott jag skulle få vara med om. Under alla mina skogspromenader i livet har jag tänkt på de fallna träd som ligger här och var. Jag har tänkt att någon gång faller de ju. Någon gång händer det ju. I många fall sker det i en storm men träd ramlar ju även av ålder och sjukdom. Starka vindar skyndar ju förstås på även sjuka och gamla träds fall. Men ibland borde de även falla av enbart ålder och skick. Jag har alltid tänkt att det vore väldigt häftigt att vara där just i det ögonblicket. När jag låg där på min altan och solade så hände det. Det blåste knappt. Ett lätt högsommarsus hördes i asparna och vindspelet spelade enstaka försiktiga toner. Då hörde jag ett knak inifrån skogen bakom uthuset. Som när en älg kliver i skogen. Omedelbart efter knaket tog ett utdraget brak vid. Ett träd föll och jag var där. Tyvärr såg jag det inte men jag hörde det.

Felix hörde av sig och ville åka till Lunedet. Det är något vi gjort varje sommar i hans liv och nu skulle årets färd bli av. Vi tog en varsin glass där och åkte sedan hem över Storfors.
Felix hjälpte mig att sätta upp vindpapp på gaveln innan vi gick in för kvällen.

torsdag 18 juli 2019

Fortsatt rivning

Det var kallt på morgonen denna onsdag. Det var bara 10 grader när jag drack kaffe. Men vackert. Stilla och doftande sval morgon. Jag fortsatte att riva. En viss konfrontation med getingar förekom. Men bara strögetingar. Inga organiserade dito.
Denna dag åt jag löksill till lunch. Jag har ett antal olika sillinläggningar hemma och det här blir en snabb arbetslunch.

När kärran var full åkte jag till tippen. Där fick jag två lock till latrinkärl också. Det stod ju kvar latrinkärl i de gamla dassen och för trevligare transport behövde de förses med lock.
Det ena kärlet var dock spräckt men innehållet är tio år gammalt.
Hibiskusar blommar hysteriskt i växthuset.
Den här fick jag av en kollega och den skulle enligt henne vara enkel gul. Det var den ju inte. Jag vet inte vad den här kulören ska kallas. Dubbel rosaaprikos kanske? Ljus persika?

Så här såg hörnet ut på eftermiddagen när jag gav mig.

Jag gick sedan in och tog av mig arbetskläderna och lade mig för att sola. Då gick solen i moln och jag fick gå in igen. Det blev inte solningsväder på hela eftermiddagen sedan.

Jag hämtade Felix vid 19-tiden och vi kollade TV och åt kvällsmat.

tisdag 16 juli 2019

Eddie - Getingarna 1-0

Jag rev ner getingboet igår kväll. När jag kom ut imorse och började bryta i brädorna väckte jag tydligen ett gäng getingar ändå som levde i resterna av det nerrivna boet. Jag gjorde en ny rivningsinsats och sprang därifrån. Efter en stund vågade jag mig fram igen men det var fortfarande aktivitet runt boet.

Jag kopplade på släpkärran på bilen, åkte till Maxi och köpte "Radar" och sedan till Jem&Fix för att köpa hängrännor och stuprör.
Väl hemma fick getingarna en rejäl portion Radar och de började falla handlöst ner på marken. Jag fick spruta flera gånger. Sedan började jag bryta igen och lyckades få ett stick i höger mungipa men det var inte så farligt. De började också att flyga upp i byxbenen på mina arbetsshorts. Getingarna fick mera Radar i omgångar tills det blev helt lugnt vid boet och jag ansåg kampen över.

Jag bröt bort en massa gammal brädfodring och fyllde kärran och åkte till tippen. Tippen är tydligen ett populärt ställe dessa dagar och det var kö till bingarna men till slut fick jag lossa min last.

Så här såg det ut efter första arbetsdagen innan jag gav mig.
Jag har rivit lite på långsidan för att komma åt att riva "rummen" som är på gaveln. Det har ju varit två utedass där och tyvärr är latrinkärlen kvar i båda dassen. Själva sittbänken syns på bilden. Det ska jag riva ut imorgon.
Så här ser gaveln ut när jag rivit det mesta. Jag ska regla upp för ett fönster på denna gavel. Lite takpannor med mera att flytta ut också.
Här satt getingboet.
Och här är resterna.

Imorgon är det jag som bestämmer arbetstiderna. Inte getingarna.

Det är kallt och inte alls skönt ute. Jag har ändå försökt stå ut i shorts och t-tröja idag. Hoppas på lite värme så jag kan ligga lite mer i solen.

Ikväll lyssnar jag på musik och dricker öl.

måndag 15 juli 2019

Första semesterdagen

Äntligen var den här. Den första semesterdagen på sommarsemestern 2019. Jag har längtat till mitt uthusrenoveringsprojekt hela vintern och våren.

Så imorse när jag skulle gå ut och börja jobba så regnade det. Det var kallt också. Inte alls som igår när jag låg och solade hela dagen. Jag låg och fantiserade om hur jag skulle angripa uthuset morgonen därpå. Jag gjorde lite ärenden på förmiddagen och fick springa från bilen till Maxientrén och tillbaka. När jag sedan kom hem kollade jag på TV medan det regnade ute.

Framåt eftermiddagen sprack det upp och jag satte på mig arbetskläder för att gå ut och börja. Jag tog kofoten och började bryta loss en bräda. Då väckte jag tydligen en massa getingar som byggt i ett av de gamla dassen. Jag smög fram och tittade och såg ett getingbo stort som en handboll innanför dörren. Det var bara att gå in och ta av arbetskläderna igen. Så fort jag närmade mig började de svärma utanför boet. Ikväll när det mörknat ska jag gå ut och riva ner getingboet.

Annars händer det inte mycket. Felix och jag har provsmakat olika Oreokex i veckan.
Butiken "Normal" på Drottninggatan i Karlstad sålde ut ett parti kex med olika smaker.
Båda tyckte att "Mint" var godast.

Jag går och gullar med mina hibiskusar i växthuset också.
Denna skönhet blommade häromdagen.

tisdag 9 juli 2019

Magisk kväll

Det är mycket som är magiskt i mitt liv just nu. Men det är ett bra ord för en känsla som man inte riktigt förstår. Det är därför jag använder det.

I lördags satt jag här i prediksalen och drack några öl och lyssnade på musik. Jag har vissa favoritkonserter som jag gärna lyssnar på när jag "kommer i stämning". Kölnkonserten med Keith Jarrett och en del konserter med The Allman brothers. Bland annat "Fillmore east 1971" som är en av världens bästa liveskivor. Men jag har en annan också...


Allman brothers, A&R studios New York 26 augusti 1971.

Två månader efter den spelningen körde Duane Allman ihjäl sig på sin motorcykel och Allman brothers, i sin originalsättning, kunde aldrig mer bli verklighet.

Hur och var han omkom har jag beskrivit i ett blogginlägg från 2010.

Konserten jag lyssnade på i lördags var väldigt speciell. Skivan "Live at Fillmore east" spelades in i juni samma år. Allman brothers var huvudattraktionen på avslutningskvällen när Fillmore east stängdes. Konserten går under namnet "Closing night" och den 27 juni 1971 var lineuppen på Fillmore east; The Allman brothers band, J. Geils band och Albert King. Specialgäster var Edgar Winter´s White trash, Mountain, The Beach boys och Country Joe McDonald.

The Allman brothers band avslutade kvällen och publiken lämnade lokalen under tystnad vid 4-tiden på morgonen i ett New York där dagen började gry. Publiken var mållösa och uttröttade efter den långa avslutningskonserten.

Inspelningen från A&R studios gjordes två månader efter The closing night at the Fillmore east. Det skulle vara en radioinspelning och publiken bestod av ca 200 personer. Folk som brukade hänga på Fillmore east och redan var övertygade om Allman brothers storhet.

Duane hade varit inne på rehab för sitt heroinmissbruk strax innan. Det började med att Butch Trucks, den ena trummisen, sa sin mening till Duane efter en spelning. Duane gick med Butch Trucks in på hans hotellrum efter en spelning och stängde dörren. Han sa till Butch: -Vad är det med dig? När Dickie spelar ett gitarrsolo så är du med och förgyller det hela men när jag spelar är du som död. Butch svarade: -Jag är trummis och jag följer dig. Du med dina droger spelar så ointressant och jag följer bara det. Du ger mig ingenting längre så varför ska jag ge dig något?

Duane fick sig en tankeställare och lade in sig på rehab tillsammans med någon mer ur bandet och en roadie. Han tog inte heroin efter den rehaben.

Syftet med spelningen på A&R studios var en radiosändning så bandet ställde upp sig lite annorlunda än om det vore för en konsert. Gitarristerna och basen stod i en halvcirkel vända mot trummisarna och keyboardisten. Alla hade ögonkontakt med varann. De hade tänkt spela låten "Whipping post" men tiden skulle inte räcka till så de fick stryka den. Istället gjorde Duane Allman en "kupp".

Den 13 augusti mördades saxofonisten "King Curtis" utanför sitt hem i New York. Duane Allman var med på begravningscermonin som skedde på St Peters Lutheran church på Lexington ave i New York. Jag var vid kyrkan 2014. Jag fotograferade den och skrev lite i ett blogginlägg då. Se här.

Aretha Franklin sjöng och Stevie Wonder spelade. Jesse James ledde begravningen. Denna begravning gjorde stort intryck på Duane Allman och under konserten på A&R studios kom det fram. Bandet visste ingenting om "kuppen".

Plötsligt under inspelningen började Duane berätta om begravningen. Han började humma igång låten "You don't love me" och pratade om King Curtis låt "Soul serenade". Bandet började spela You don't love me och visste inte vad som skulle hända.

Det är väl delvis det som är magiskt med konserten på A&R studios. Bandet visste inte om Duanes infall. Det gjorde han säkert inte själv heller när konserten började. Musikerna såg varandra in i ögonen när de spelade. De är så tighta under denna spelning.

I lördags satt jag i min prediksal och blundade och var med på denna konsert . Jag spelade starkt och detaljrikt och det kändes som om jag var där. På första bänkrad 1971.