måndag 10 augusti 2020

Sådär ja! Det var väl inte så farligt.

Första arbetsdagen efter sommarsemestern är över. Det var ju inte så farligt. Jag har pysslat med lite av varje här. Skrivit lite minnesanteckningar och besvarat några mail. 

Sedan en tid har jag också funderat på vad som händer med bloggen när jag slutar att blogga. När det inte finns någon Eddie kvar som kan göra små inlägg. Jag började blogga 2008 och har sedan dess skrivit ner vad jag gjort och vilka funderingar jag haft med undantag för ett par år mitt i när jag inte hade lust. Tänk om min blogg försvann. Vad tråkigt när jag lagt så mycket arbete på den. Och vad synd om den inte fanns tillgänglig för Felix och hans barn att läsa. Bloggen skildrar ju i allra högsta grad hans uppväxt också.

Jag har länge tänkt att skriva ut den. Men vilket jobb! En blogg är ju bakvänd också. Det senaste inlägget kommer först och det är inte helt bekvämt att läsa en blogg kronologiskt.

För en tid sedan googlade jag på "Skriva ut sin blogg". Givetvis kan man köpa den tjänsten och det har jag gjort nu. Ett företag som heter "bloggtillbok.se" erbjuder sig att trycka bloggen i pappersform i kronologisk ordning. Jag har nu gett dem uppdraget att skriva ut "Kapellbloggen" 2008-2019. Det blev åtta band (spiralpärm) a´ ca 250 sidor vardera med alla bilder och allt. 4000:- fick jag betala men jag tycker det är värt det. Åh vad jag längtar till dess att ett jättepaket kommer med posten. Den 30 augusti ska det vara klart.

Jag blev så till mig att jag ringde Felix direkt när ordern var lagt. Han tycker det ska bli jätteroligt att få dokumentationen. Tänk er själva att få läsa en förälders dagböcker från 10 år med bilder och allt. Och dessutom att vara inkluderad själv så mycket som han är. Våra utlandsresor och våra hemmakvällar. Några kvinnor har varit inne i livet och gästspelat ibland och Felix har varit med hela tiden. Det här kan vara bland det bättre jag kommer att lämna efter mig.


Mina tavlor har blivit inramade också och här ses nytillskotten. En underbar Zappa-plansch med en tolvsträngad Hagströmgitarr i näven och den vackra lilla sångsvanen.

2 kommentarer:

Dag sa...

Bra gjort att skriva ut den!
Blir ett fint minne att lämna efter sig.

En hel del av det du skrivit är stoff till en annan typ av bok tycker jag. Mer av den skönlitterära typen än dagbok.

Har du några planer på någon hudvårdande resa (tex kanarieöarna framöver?

Eddie sa...

Tack Dag! Nej ingen resa på gång. Jag får sprutor mot min psoriasis så jag är numera besvärsfri.
Visst vore det roligt att bli publicerad. Jag har faktiskt deltagit med två kåserier till Sällskapet för naturskydd i Kristinehamns årsböcker 2006 och 2016.