Alla de växter jag omger mig med

Jag har haft en jobbig natt. Återigen har jag vaknat av att jag piper och knarrar i luftrören. Det var därför jag sökte vård förra gången och fick diagnosen KOL. Jag fick ett läkemedel som gjorde att jag slutade pipa och knarra. Efter jag fått diagnosen fick jag byta läkemedel men nu har det blivit sämre igen. När jag väl vaknat efter mitt knarrpip kan jag inte somna om. Jag harklar mig och tar ett testandetag för att se om jag fått bort ljudet. Det har jag vanligen inte. Det kan ha ändrats något och ibland blir det nästan tvåstämmigt. Det blir att jag hela tiden ligger och tänker på min andning och då är det lika bra att gå upp.

Igår flyttade jag all tobak från hängplatsen bakom uthuset. Jag spände upp linor i taket inne i uthuset häromdagen och nu fyllde jag på med ytterligare tobaksknippen.

Nu är det tomt här igen.

Här hängde jag upp tobaken.

I taket och i en våning under men allt fick plats härinne. Det betyder att jag inte behöver bygga torkhus.

På dagarna står det öppet och fläktar genom tobaken och på nätterna ska jag köra en liten fläkt för att få lite rörelse på luften därinne.

Idag avvecklar jag mer och mer inför hösten. Jag städade växthuset imorse och tömde vattenslangen och hängde upp den. Jag satte min fönsterskrapa på laddning och byggde om ställningen så jag kan stå på den och göra ren fönster utifrån. Igår kväll googlade jag på Prag i vanlig ordning. Jag beställde också några böcker om Kafka från ett antikvariat. Jag har också sökt en brevvän i Prag. Jag tänkte jag skulle få kontakt med någon där som jag kan dricka kaffe med när jag är på plats till våren. Någon som förstår språket men ändå kan tala engelska. Jag hittade en gift kvinna i min ålder som jag skrev till men har inte fått något svar. Däremot är det en kvinna i min ålder i Canada som har hittat mig och skrev till mig. Det var ju inte riktigt det jag har tänkt mig. Jag tänkte aldrig på att någon skulle kontakta mig. Jag är intresserad av Prag och inte hur det fungerar i Canada. Jag ska ändå svara henne i Canada men sedan går jag nog ur den där brevvänsklubben. Jag får knyta kontakter på plats istället.

Imorse åkte jag till Smedby och hämtade den gamla kompostkvarnen. Den har inte tuggat i sig något på 20 år. Jag tänkte jag skulle testa och mala ner tobaksstammarna i den.

Det fungerade över förväntan.

Jag tänkte faktiskt skörda tobak sista gången idag men jag insåg att jag inte behöver mer blad. Jag beslutade mig för att avveckla tobakslandet istället.

Den här gröten blir resultatet av två plantor.

Sedan sprider jag ut det allteftersom jag tar ner plantor.

Jag tog ner en tredjedel av tobaken idag. Jag orkade inte mer. Jag har nog sämre uthållighet än vad jag haft tidigare. Jag pustar och blir andfådd för minsta lilla nuförtiden.

När jag tagit bort alla plantor ska jag gräva upp rötterna så gott jag kan också. De får jag köra till tippen. Sedan har jag tänkt köra på ett lager hästskit och sedan täcka över alltihop med presenningar för vintern.

Förra helgen när Sabina var här satt vi och pratade. Plötsligt sa hon: -Det känns som om jag håller på att förlora min hibiskusvän, Eddie. Jag fick erkänna att det tar emot mer och mer för mig att kämpa mot ständiga angrepp av ohyra. När jag tittar på mina älskade hibiskusar så detaljgranskar jag dem efter ohyra. Inte efter om det är några nya knoppanlag på gång eller nya ivriga skott. De slutar skänka mig glädje mer och mer tyvärr. Det är mer bekymmer än glädje nu. 

Tiny Tina försöker ändå göra mig på bättre humör och slå ut lite men hon lyckas aldrig slå ut mer än så här.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har varit med om denna resa förut med mina hoyor när jag slutligen slängde allihop men då var det ullöss. Nu är det spinn.

Jag tänker på vad det skulle innebära att förlora alla växter. Mitt kapell har ju kommit att bli växter. Med de fina fönsterbänkarna och mina nio piedestaler. Vad skulle prediksalen vara utan all den grönskan? Vad skulle jag börja med istället som kunde ge mig den avkopplingen det innebär att plantera om växter och gå och vattna?

Jag har provat det mesta i bekämpningsmedelsväg men inget fungerar. Jag skulle vilja kunna hälla i något i vattnet jag vattnar med som gjorde att ohyran dog. Sådana medel finns förstås men bara för yrkesmässigt bruk. Det enda jag inte provat är så kallade nyttodjur i form av skalbaggar eller rovkvalster. Men jag vill inte ha en massa flygande skalbaggar i prediksalen heller.

Fredag med öl och Frank Zappa

Idag kände jag för att ta en musikkväll med några öl. Jag lyssnar just nu på Frank Zappa via Spotify. Det har ganska nyligen dykt upp ett album där som heter "The Hot Rats sessions". Jag som lyssnat på Hot Rats många gånger uppskattar detta album med alternativa tagningar av låtar. Just nu lyssnar jag på fjärde tagningen av "It must be a camel".

Igår var jag inne på Arlandas hemsida för att se vilka flighter som var att vänta under dagen. Inga flighter överhuvudtaget från eller till Prag. Inte heller från eller till USA.

Jag fick en liten bunt böcker idag i alla fall. Jag har börjat beställa från Bokus istället för Adlibris. Jag kan välja utlämningsställe via Bokus. Det kan jag inte via Adlibris. Beställer jag från Adlibris måste jag hämta paketet på Nordahls i Vintergatan och jag avskyr att ta mig in i stadskärnan numera. Hos Bokus kan jag välja Nyvélius istället och det är mycket enklare att komma intill och hämta där.

Den enda Kafkaboken som saknas nu i min samling av det som Bokus och Adlibris kan erbjuda. En annan bok av en nobelpristagare som jag blev nyfiken på och en turistbok om Prag. Jag älskar de här bokpaketen när de kommer. Bara doften av oöppnade böcker är ju berusande. Doftmolekyler som bildades och är kvar sedan boken var på tryckeriet. Trycksvärta eller vad det kallas nuförtiden. Som postorderkatalogerna luktade när de damp ner i brevlådan där vi bodde i miljonprogrammet Stenstaliden på 70-talet och när man krängde av plastförpackningen de låg i. Jag stack alltid ner näsan i mittuppslaget och tog ett djupt andetag.

Den där boken av nobelpristagaren Haruki Murakami har en så underbar text på baksidan där handlingen beskrivs översiktligt för att locka till läsning. Det står: "Efter en tid har Okadas ordnade Tokyo-tillvaro bytts mot total förvirring. För att återfå kontroll över situationen börjar han tillbringa alltmer tid i en torrlagd brunn och det är tydligt att inget kommer att bli som det varit." Så underbart! Jag ser mig själv dra mig tillbaka till en torrlagd brunn. Det är väl lite det jag gjort förresten på äldre dar.

Imorgon kommer min hibiskusvän Sabina Sändh hit. Vi ska träffas, prata hibiskusar och livet och äta lunch på Panncentralen. Min vän Psykologanders från Karlstad ska visst också dit imorgon och luncha. Någon av dagarna i helgen ska jag också skörda den sista tobaken. De hotar med kallgrader nu. Men jag har inte mycket kvar att skörda. Någon timmes arbete med upphängning och allt. Nu är problemet hur det ska gå med torkningen av tobaken istället. Kommer den att torka så som jag hängt den eller är det risk att det möglar? Det lär jag bevaka regelbundet.

Jag avslutar dagens inlägg med en hoper hibiskusar som blommar hos mig nu. Det verkar som om de blev blomvilliga när jag tog in dem i prediksalen. Jag har t o m lite förhoppning om att Tiny Tina ska blomma snart.

En blandad kompott av olika kulörer.

Det blev tobak idag också

Så fort jag går ut och tittar ut över tobakslandet så hittar jag nya blad att plocka. Jag tar ett, jag tar två och sedan står jag där med ett knippe i näven igen. Då tar det slut på galgar. Jag klipper till 5 nya galgar av ståltråd och böjer till dem. Sedan har jag fem nya knippen att hänga upp. 

Då går jag i landet en gång till. Får ihop nya knippen och böjer tråd. Så där håller det på men nu ger jag mig för idag. 

Tobaksplantorna blir spinkigare och spinkigare. Nu ska de få växa hur de vill fram till nästa helg när jag gör ett skörderyck igen. Förhoppningsvis det sista.

Det känns som om jag har kommit till någon sorts beslut om torklada eller inte. Enligt det jag kunnat läsa mig till så ger en tobaksplanta knappt 100 gram torr tobak. På 10 plantor får jag alltså ut knappt ett kilo torr tobak. När man tillsatt vatten hamnar man på 220 gr. En proppfull dosa är ca 50 gr. En planta håller mig alltså vid liv i 4,4 dagar. Då skulle jag behöva ha drygt 82 plantor för en årsproduktion. 

I år har jag haft ca 120 plantor och jag borde kunna minska antalet till nästa år med åtminstone 30 plantor. Det skulle ge mig mer plats i tobakslandet och även något mindre torkutrymme än vad jag har i år. Jag har kapacitet för att torka ytterligare en del nu. Jag lär mig mycket av detta första tobaksodlarår. Det betyder att jag inte behöver bygga en torklada egentligen. Om jag gör det är det bara för mitt höga nöjes skull. Men är det värt det?

Vad kostar 25 kvadratmeter byggnad med plåttak? Regelvirke till stomme och brädor till beklädnad, betongplintar, bygglovsförfarande. Minst 10 000 kr förmodligen. Dessutom skulle byggnaden ta bort min utsikt mot skogsgläntan som jag tycker så mycket om.

I så fall skulle jag lägga 10 000 kr på ett nöje. Jag blir osäker nu igen. 10 000 i nöjespengar. Vad får jag för det som är lika mycket värt som de underbara och tillfredsställande stunder när jag bygger. New York tur och retur och några hotellnätter.

Vad ska jag göra om jag inte bygger? Det har inte hänt tidigare. Jag har byggt varje sommar hittills. Jag kanske ska erbjuda mig att snickra åt någon annan bara för att få ha arbetskläder på mig och få känna den underbara känslan av att skapa något. Jag kommer ju att få 10 000 kr över nästa sommar!?!?!?

Ikväll har jag flyttat in alla hibiskusar och sprutat dem med såpvatten så nu är det fullt på fönsterbänkarna igen. Och på piedestalerna.

Jag har börjat spana efter Pragresor med flyg. När jag går in på Norwegian finns det inga flighter förrän i oktober. De verkar inte köra än. Jag ska inte åka i år men jag försöker förstå hur flygandet kommit igång hittills men det är skralt med flighter. Jag ska följa läget under hösten men jag ska inte åka förrän till våren. 

Jag kanske ska unna mig 10 nätter i Prag istället för att bygga och åka till New York?

Det tar aldrig slut på tobak

Ikväll började jag skörda en omgång till. Jag trodde jag skördat det mesta men det fanns gott om blad kvar och jag är inte färdig än. Det var mycket mer kvar än jag trodde. Jag kommer att få skörda ytterligare innan allt är bärgat.

Jag lade upp en hög här tills imorgon. Det ser ut att kunna bli regn. 

Jag måste få upp linor att hänga på i alla upptänkliga utrymmen. Jag vill helst inte hyra lokal på stan för att torka tobak. Det finns ett utrymme jag funderat på som jag kanske tar i bruk imorgon. Jag klippte av alla blomknoppar idag också. Förutom de två jag sparar för att få nya fröer till nästa säsong.

Hibiskusarna får komma in nu. Jag räknar med att ta in alla i helgen. Här står de som kommit in hittills.

Jag sitter fortfarande och drömmer om Prag på kvällarna. Hur jag styr ut på E18 och ställer in fartkontrollen på 100 km/h med GPS:en inställd på Benstockens långtidsparkering. Jag ska ta till gott om tid när jag åker dit. Jag ska se mycket och vandra i parker och gränder. Äta gott från världens alla hörn och skriva ner en massa tankar och ta in en massa intryck. 

Jag kan sitta hela kvällar här i kapellet och vandra runt på pragkartan i datorn och läsa olika restaurangers menyer och glädjas över de låga priserna. Jag ska försöka äta confiterad anka i alla fall. Och kanske kanin. Indiskt och libanesiskt. En stor tallrik med hummus och baba ganouche. Ramen? Jag ska prova kök som jag aldrig provat förut. Det afrikanska köket t ex. Jag vet inte att jag ätit afrikansk mat.

Det fina med Prag är att det är billigt att äta ute så man har råd att prova. Eftersom Prag är en storstad finns många restauranger och man kan passa på att smaka alla världens kök. Felix och jag åt på en amerikansk restaurang när vi var där. Ribs och Buffalo hot wings t ex och det smakade som det gör i USA. Undrar vad det etiopiska köket erbjuder t ex. Eller det Sudanesiska. Zimbawe? 

Jag hoppas på att få åka i en paternosterhiss också. En hiss man kliver in i under kontinuerlig gång och kliver ur när man är på rätt våningsplan. Jag vet att det finns paternosterhissar i Prag. Det finns nog i Sverige också men de flesta har nog tagits bort undan för undan i och med att det sker en del olyckor i dem.

Och så vill jag ju köpa en rörpostkapsel från sekelskiftet som jag skrivit om tidigare.

Det central- och östeuropeiska köket älskar jag med grytor, knödel, klimp och surkål. Den friterade osten med tartarsås om man bara är lite småhungrig. Nästan alla restauranger i Prag erbjuder råbiff också. Jag har ätit det där men det känns som om man bör vara lite försiktig med rått kött. Det är ju underbart gott i alla fall. Ölen är billig och god också. För mig är dock inte öl en måltidsdryck. Jag dricker helst vatten eller - ännu hellre - mjölk till mat. Jag kommer nog inte beställa mjölk till maten i Prag. Snarare vatten. Av öl tycker jag att man blir för mätt och att ätupplevelsen förtas något. Äter jag indiskt tar jag gärna en lassi. Öl är för mig ett berusningsmedel och inget annat. Ett berusningsmedel som jag föredrar framför alla andra.

Problemet brukar bli att man är för mätt hela tiden och inte orkar/hinner med allt man vill äta. Därför behövs många dagar på plats.

Sedan älskar jag att gå runt i livsmedelsbutiker. Det händer att jag köper något mystiskt för att prova. Alla kryddiga korvar de har. Bakverk och snacks. Mejeriprodukter som kefir, rökt ost och kvarg. Förra gången jag var där gick jag till Tesco varje morgon medan Felix vaknade till liv på hotellrummet och bara tog ett varv bland allt livsmedel. 

Denna fredagskväll ska jag vandra runt på Prags gator på kartan och gå in på olika restauranger och kolla deras menyer och drömma. En sådan här kväll är en betydande del av resan. Förhoppningar och förväntningar. Att anteckna i ett block restaurangers namn och kolla kundrecensioner på Tripadvisor.

En bättre fredagskväll än så kan man väl knappt ha.

Drag på Filipstadsvägen

Det har blivit drag på Filipstadsvägen. Igår kom det på plats och det hamnade bak på bilen som jag hoppats.

Annars händer inte mycket. Jag sitter böjd över min dator hela dagarna och försöker göra skillnad.

Hibiskusarna blommar och skänker lite glädje i denna annars så grå vardag.

Tiny Tina däremot har jag slutat hoppas på.

Hon har börjat abortera knopparna. Det är inte ovanligt att hibiskus gör så om de bara är det minsta missnöjda verkar det som ibland. Den nedre svällda knoppen på bilden börjar bli gul och det är inget gott tecken. Bättre lycka nästa år för Tiny Tina.

Avveckling av sommaren 2020

Regnig dag. Jag har börjat plocka in hibiskusar inför vintern. 

Jag tog en våning idag, sprutade med såpvatten och ställde in dem i värmen. Det blir nog inte mera gjort här idag. Men usch vad vissa av plantorna är drabbade av spinn. Jag kämpar väl ett tag till innan jag ger upp men ibland känns det tröstlöst.

Jag rakade mig imorse.

När jag rakar mig på sommaren gör jag grovarbetet utomhus. Jag kör med trimmer innan jag tar hyveln. Vid trimningen sprätter det skäggstubb åt alla håll så därför står jag utomhus med det. Jag har skruvat i en skruv som jag hänger rakspegeln på.

Den största skörden är bärgad så plantorna i landet ser lite spinkiga ut. Det var också ett tag sedan jag tröttnade på att jaga och nypa av blomknoppar som synes. Det får väl bli ett skördetillfälle till innan jag avvecklar landet. Alla stammar och rötter får jag väl köra till tippen. Jag ska fylla på med hästgödsel sedan och täcka allt med presenningar inför vintern.

Den lilla tobakshögen (Alida) plockade jag om imorse.

Den stora (Black mammoth) får ligga still ett dygn till innan jag plockar om den. Jag orkar helt enkelt inte idag. Det ligger säkert 500 blad däri. Akvarierna bakom tobakshögarna innehåller hibiskussticklingar som får fortsätta inomhus att rota sig nu.

Märkligt! Jag tycker den stora högen är obehaglig. Jag får för mig att något levande finns under filten som plötsligt ska resa sig. Jag reagerar så varje gång jag kastar ett öga på den. Det ser nästan ut som en brottsplats.

Blogg till bok

Idag kom min utskrivna blogg. 

Så fantastiskt roligt men tyvärr satt alla omslagssidorna på fel häften. Men jag fick plocka om lite bland spiralfjädrar och till slut var det klart. Jag var så ivrig att få layouten klar när jag beställde utskriften så jag valde första bästa svartvita bild jag hittade på datorn. Därför blev det den bilden när jag sitter och läser. Troligen från någon gång i början av 90-talet.

Formatet är A5. Jag trodde iofs att det skulle vara A4 men det gör inget. 

Så här kom paketet som jag fick hämta på posten.

Det känns lite som om jag räddat ett gammalt arkiv till eftervärlden i sista stund. 

Ikväll köpte jag några filtar i en FB-grupp. Jag ska lägga tobaksblad på mogning i filtar. Jag kan skörda nästan all tobak nu. Jag vill ju gärna göra det innan det blir minusgrader någon natt. Imorgon ska det bli regn så jag skördade jättemycket här ikväll. Så mycket jag orkade faktiskt.

Det blev en hög. 

Imorgon kan jag stå under tak på altanen och ta reda på bladen. Göra ren dem lite och sedan lägga dem på hög inlindat i filtar. Sedan måste man veckla ut filtpaketet varje dag och plocka om bladen så det inte möglar. Nu börjar en tobaksintensiv tid för mig. Det blir lite jobb varje dag.

Jag börjar faktiskt bli lite orolig för hur jag ska få plats med all tobak nu när jag inte har någon torklada. Det löser sig säkert men just nu vet jag inte riktigt hur.

Jag har fått besked att jag har KOL också. Det är ju inget vidare. Speciellt inte i coronatider. Jag har ju rökt i många år även om jag inte röker nu längre. BMI över 30 har jag väl också förstås så det är inte bra om jag blir smittad. Jag bör nog försöka se mig själv som i en riskgrupp. Jag som är så ivrig att komma till Prag. Nu lär det vänta tills jag känner mig riktigt säker.

Hibiskusarna blommar. Alla utom Tiny Tina känns det som. Hon retas fortfarande med mig. 

Men nu ska växthuset avvecklas också. Jag tar några då och då och sprutar dem med såpvatten innan jag ställer in dem. 

Det växte en planta blomtobak bakom uthuset också. De ska ju vara ettåriga men denna har grott vid komposten.

Ytterligare hösttecken

Imorse fick jag ytterligare tecken på att hösten är här. En tranplog passerade över kapellet och för att ytterligare strö salt i såren trumpetade de muntert just när de flög över. 

Idag skulle jag hämta min bil som varit inlämnad för att utrustas med drag och extraljuspanel av LED. Extraljuspanelen var på plats men inte draget. Ett missförstånd och det är heller inte första gången. Nu ska draget monteras om en vecka istället. Hoppas i alla fall att de sätter det bak på bilen och inte fram.

Tiny Tina har ännu inte slagit ut men fler knoppar på plantan är på väg att brista. Hon gäckar mig således fortfarande.

Det märks så tydligt att det lider mot höst nu. Den isiga vinden och rasslet i träden. Gräshopporna som spelar och avsaknaden av fågelläten förutom nötskrika och nötväcka. Jag tog ner mina vindspel idag också.

Nu så här på förhösten skramlar de bara. Inte för att tonerna har förändrats men mina öron uppfattar ljudet annorlunda. 

Här hänger de på vintern och jag ser fram emot att ta fram dem igen nästa vår.

Allt har sin tid och just nu är tiden över för mina vindspel för i år. Nu är det höstens tid som är här. Den är trevlig den också när man får tända levande ljus inne och elda lite i kaminen ibland. Och tänka. Planera. Drömma. Om framtiden och nästa sommar. Prag. Och lägga sig tidigt och läsa böcker. 

Tobaken torkar oroväckande långsamt. Inte ens min uppriggade luftavfuktare verkar rå på tobaksbladen. Det är främst den tjocka mittnerven på bladet som inte vill torka.

Idag jätteskörd

Varje morgon nu på sistone har jag gått ut i växthuset för att kolla in hur Tiny Tina utvecklar sig. Hon håller mig verkligen på halster men i slutet av denna dag kanske hon blottar sig för första gången.

Hon hade dristat sig till att lätta lite på förlåten idag och ikväll kanske hon visar sig i all sin prakt. Ett antal andra hibiskusar var mindre blyga idag på morgonen.

Överst en NoID 18 sedan El capitolio, El capitolio sport och en Dainty pink.

Och så detta nyförvärv. Min gamla bekant Anna har förstått att jag är intresserad av hibiskusar och nu när hennes gamla hibiskus växt sig för stor för lägenheten i Majorna i Göteborg ville hon sätta in den på äldreboendet "Kapellet". Vi pratades vid en stund och pratade gamla minnen. Hoppas jag får chansen att sitta ner och prata med henne längre vid ett annat tillfälle.

Denna för mig nya planta fick namnet NoID 27 (Anna).

Jag bad Anna skriva ner växtens historia och hon skrev följande:

Jättetrevligt med växtens historia. Denna lapp ska jag spara tillsammans med växten.

Här står "tanten" bredvid mormorshibiskusen.

Idag har jag skördat jättemycket tobak. Black Mammoth har mognat snabbt denna period med tryckande värme. 

Jag skördade drygt 20 tunga knippen idag och hängde på tork.

Nu på eftermiddagen drar det in åska här. Jag flyttade in från altanen men hoppas kunna flytta ut igen om det drar över snabbt.

Kafka har kommit till mitten av 1913 och han skriver bara brev till sin flickvän Felice Bauer och breven börjar nästan bli lite obehagliga. Det kryper lite i mig när jag läser det han skriver. Han är väldigt "klängig" och vet inte vad han vill med Felice. Jag förstår faktiskt inte att hon orkar med honom.