söndag 19 juli 2020

Händelserik dag

Gick upp kl 8 och läste ut en Kafkabok. Brev mellan 1909 och 1912. Påbörjade genast nästa bok med brev. Kl 10:30 kom snickaren och vi satt och pratade. Han skulle ge mig ett handtag när jag skulle sätta upp mer, lite tjockare, linor att hänga tobak på.
Det var snart gjort och nu hänger blad här från två skördetillfällen.

Jag satte mig och läste igen när han åkte. 

Då kom en annan bekant på oanmält besök. 
Med sig hade har kantareller till en macka och nyplockade blåbär. Min gamle vän Jonas har inte varit här sedan jag fått iordning och vi satt och pratade en bra stund.

När han åkte drog jag till Maxi och handlade lite och pratade med Felix som stod utanför och sålde jordgubbar. Man kanske inte får säga jordgubbar längre förresten. Man kanske ska säga jordmänniskor eller något. Vi pratade kort om morgondagens road-trip som vi ska göra.
När jag kom hem satte jag mig och läste igen och fick plötsligt för mig att jag skulle ringa Sabina. Vi pratade gränsöppning och hibiskusar i 52 minuter. Jag har lite koll på tiden som denna semester går åt till att prata med andra människor. Givetvis har jag en exceltabell för detta där den sammanlagda tiden räknas ut automatiskt. I torsdags pratade jag i en halv minut men då avrundade jag uppåt. Grannen skrek till som om han skadade sig. Jag ropade: -Vad hände? Då hade han nästat ramlat ner från taket till poolhuset.

Sedan tog jag itu med att spruta alla mina hibiskusar med såpvatten. Jag har sådana problem med spinn. En jobbig ohyra som verkar omöjlig att bli av med. 
Det tog jättelång tid att gå igenom alla och blanda till såpvatten med jämna mellanrum. Jag var helt slut efteråt.
Belöningen jag fick efteråt var inte dålig.
Jag åt blåbären med socker och en trea grädde. Gud vad gott det var. Jag skulle kunnat ätit hur mycket som helst. Jag ville aldrig att det skulle ta slut.

4 kommentarer:

Dag sa...

Tobaksbladen ser saftiga och köttiga ut, nästan som kålblad. Är de såna de är, eller är de ”torrare” än de ser ut på bilden? Man kanske kan pressa ut en nikotinhaltig saft ur dem (och blanda i morgonkaffet tex?)

Eddie sa...

De är otroligt saftiga. När jag bryter av dem skvätter det nästan. Mittnerven i bladen rinner det nästan ur när jag ska hänga dem på tork.

Dag sa...

Undrar om man kan dricka saften? Ingen höjdare antagligen, i så fall borde man ju inte behöva göra sig besväret att torka dem, röka dem, fermentera etc. Men de är vär rätt stinna på nikotin? Vad jag tror mig läst är nikotinet växtens skydd mot en del av de som vill äta av den. Men rådjur äter väl? Borde de inte få en sjuk niko-kick? Typ som första gången nån testar snus..

Eddie sa...

Jag tror knappast det vore läge att dricka saften. Man blir alldeles klistrig av att hantera bladen och det doftar starkt. Jag vet inte om rådjur äter bladen. Det är olika bud om det på nätet. De späda skotten skulle nog slinka ner. Det är därför jag hade elstängsel i början. Nu är de så stora så jag tror att de är ointressanta. Jag har hört att vårtbitare gärna äter bladen däremot.
Som jag har förstått det så kan vi inte tillgodogöra oss nikotinet genom slemhinnorna om vi inte gör tobaken basisk. Först då frigörs nikotinet tydligen. Man blandar i natriumkarbonat för att göra snuset basiskt. Natriumkarbonat köper jag på färgaffär under namnet hushållssoda. Man använder det till målartvätt t ex.