måndag 6 juli 2020

Tobakshantering och Reuben

Jag har köpt en Sous vide-apparat. I den kokar man vaccumförpackat kött i vattenbad under lång tid och vid låg temperatur.
Jag valde att köpa en apparat men det finns massor av lösningar för att sovidda. Jag fick bygga ihop en egen inredning i apparaten av ett grytunderlägg och ett grytlocksställ från IKEA för att få vaccumpåsen att ligga en bit ifrån kärlets väggar och därmed få cirkulation runt om.

Jag berättade för en om min Sous vide och vederbörande trodde hela tiden jag försökte säga covid. 😂😂😂

Min första köttbit blev en rejäl bil oxbringa eller "Brisket" som det kallas på engelska. 65 grader i 24 timmar fick den gå. Det blev jättemör och fin.
Igår kväll gjorde jag en Reuben sandwich enligt konstens alla regler med både russian dressing och surkål.
Supergott tyckte Felix som var här och åt en sväng. Jag äter väldigt många "Reuben" när jag är i New York. Testar en massa olika ställen och deras Reuben. Det har blivit en grej. Det smakade New York av den jag gjorde igår. Underbart!

Jag fick ju en massa tobak av en kompis och igår kväll tog jag tag i det. Här ligger hela torkade blad. Det första man behöver göra är att ta bort bladnerverna ur bladen. Det är bara att nypa tag runt bladnerven och dra neråt samtidigt som man håller emot i bladskaftet. Det går ganska enkelt men det dammar väldigt.
Av dammet kan man bli lite yr av nikotinet däri så jag satte på mig dammfiltermask. Ett helt normalt utseende dessa dagar.
Bladnerverna sorterar man för sig och den smulade bladmassan för sig. Bladnerverna är så fruktansvärt hårda att man måste ta hand om dem separat om man vill använda dem vill säga. Av nerverna mal man "stjälkmjöl". Inte lika nikotinrikt som bladmjölet men blandas ofta i ändå för att ge snuset lite "kropp".

(Lägg märke till hur jag beskriver alltihop utan att egentligen veta ett skit. Allt läser jag mig till så här första gången. Vi får se om jag får revidera mitt tillvägagångssätt i framtiden.)

Här är bladmassan som jag mosat ihop med händerna hittills. Detta ska också malas men det är betydligt mera lättmalt.
Här har jag kört bladmjölet i matberedaren med knivarna. 460 gram bladmjöl.

Sedan kom jag på en idé som jag beslutade mig för att prova. Jag bröt sönder bladnerverna i mindre bitar och stoppade dem i en matberedare med knivar. 
Jag körde lite men knivarna gjorde inte mycket skada på nerverna. Jag hällde i ca 1 dl mörk rom och lite vatten och körde igen.
Det blev inte så mycket bättre men jag tänkte att stammarna skulle blötas upp lite i alla fall. När jag inte stod ut med oväsendet längre packade jag röran i en vaccumpåse.
Där ska det få ligga till sig i kylskåpet ett tag och dra så ska jag försöka mala det med köttkvarn sedan.

Om det funkar blandar jag ner den malda "stjälkpastan" med den övriga tobaken innan allt ska in i ugnen och fermenteras.

Om detta funkar smidigt kanske det är ett genombrott för snusfabrikörer. 😃
Jag vet i alla fall ingen som gjort så här förut. Om det blir lyckat lägger jag ut tipset i de snusgrupper jag är med i på FB. Annars tiger jag och och låter tanken dö här med mig.

Det är det som är grejen med att pyssla och nörda och testa. Tänk om jag hittar nyckeln till denna gåta. 
Tänk om jag, jag upprepar mig, kommer på hur man utvinner guld ur daggens droppar.

Vi avslutar väl lite färggladare i kontrast till den bruna tobaken genom att presentera dagens hibiskusar.


El capitolio sport, Dubbel cerise, Okänd (NoID) och dubbel röd.

Inga kommentarer: