Mystery-box

I förrgår kom jag till lådan med mormors dagböcker. Mycket dyster läsning stundtals så till den grad att man inte ens orkar med det. 

Men jag tittade förstås igen på torsdagen den 22 augusti 1963. 

"Aina, Carina, Marita plocka blåbär"

"Anita var på båt 03:30 med en tyskjävel. Eddies fader."

Även denna plastkasse tog jag ett foto på innan den åkte i insamlingen för plastförpackningar.

Min gamla tandställning. Jag hade överbett så på nätterna hade jag något som kallades "Nackdrag". Det bestod av en hätta att ha på huvudet och resårband som drog en metallbygel bakåt. Metallbygeln sattes fast i två skenor som satt fast på de innersta tänderna i överkäken. Det gjorde så ont så jag grät ibland. 

Det var en befrielse när jag slapp den den 29 mars 1978. "Eddie blev av med tandställningen."

Ett sådant här halssmycke skulle man ha på 70-talet så man kunde byta och bära sin flickväns namnbricka istället.

En liten burk med mina mjölktänder...

Mitt hår. Glasburken är en sådan Coricidinburk som Duane Allman hade på fingret när han spelade slidegitarr.

När vi fiskade vid Älvbron när vi var små fick vi ibland märkta öringar. Denna lilla etikett satt genom köttet bakom ryggfenan.

Gäddorna vi fick brukade ha flera sådana här etiketter i magsäcken.

Ur skrivbok fån andra klass 1972. Skolan tryckte upp stenciler som vi fick färglägga och klistra in i skrivböckerna. Inte PK idag.

Min tygmärkessamling.

Jag sitter här och går igenom en massa saker - inte bara efter mig själv - utan efter tre ytterligare personer. Jag är ju uppväxt med min mamma men min mormor har egentligen alltid stått mig närmare. Jag har tyckt väldigt mycket om min mormor men min mamma har jag avskytt. Mormor var min trygghet. Morsan var hemsk på flera sätt. Hon slog mig när hon inte orkade med att vara mamma och jag var i vägen för henne i hennes liv. Jag träffade Mamma och Mormor och morbror Eric nästan dagligen under min uppväxt. 

När mormor dog blev mamma, jag och Eric kvar och eftersom vi varit som en liten familj även om vi inte bott ihop så blev det naturligt att vi höll ihop lite. När sedan mamma dog och Eric hamnade på hemmet var det bara jag kvar. Eric överlevde både mamma och mormor trots sitt periodsupande men även han är borta sedan några år. Därför sitter jag nu här med saker kvar efter alla tre. Mormors och mammas dagböcker. Erics konstiga saker som han samlat på och som bara är rent skräp. Allt från Eric går till återvinningen.

Men vem ska ha dagböckerna när inte jag finns kvar? Det finns ingen naturlig arvtagare till dessa. Både mammas och mormors dagböcker handlar till största delen om de två och Eric och mig. Morfar nämns också fram till hans död 1971 i dåliga ordalag.

Sökningen genom gömmorna fortsätter.

Här ett vaccinationsbevis från Syrien.

Lite gamla personliga handlingar.

Två vykort från Björna. Det första vykortet handlar om hur han var nere hos mig i Göteborg och blev påkörd av en polisbil.

Kvitto på min första bil.

Minnen från Club Zebra. Klistermärket till höger var avsett att fästas på insidan av en glasruta. Det var många som hade ett sådant märke i bakrutan på bilen när det begav sig.

Mötesprotokoll från ett möte i Slottskogen i Göteborg med FFVV. Om jag inte minns fel betyder FFVV Föreningen för volleybollens vänner. Vi spelade fredagkvällar i en gymnastiksal på Guldheden och festade efteråt.

Halsduk från mitt livs andra konsert. Supertramp 1979.

Konserthalsduk Steel Pulse 1982.

Badges.

Nu ligger det mesta i soporna eller återvinningen. Inte Zebrasakerna däremot.

Skyfallsliknande regn

Idag varnades det för "Skyfallsliknande regn". Men vad är ett skyfall? Jag trodde det var ett störtregn som hade begränsad varaktighet men då det kom väldigt många millimeter under en kort tid. Idag varnar de för att vi ska få något som liknar det. Vore det då inte bättre att varna för just skyfall?

Istället uvecklade sig dagen till något som var väldigt olikt ett skyfall. Det kom lite strödroppar bara såvitt jag såg.

Jag klippte gräset och höll på att klippa isär en kopparorm men det gick bra som tur var.

Trump har lagt sig i domslut under fotbolls-VM och fått FIFA att ändra ett för USA drabbande rött kort. Nu börjar den här världen runt omkring mig bli outhärdlig. Trump är för övrigt i Turkiet på ett Natomöte och svensk media skriver: "Trump har landat - gnällig men lugn". Som om det handlat om en bråkig unge.

Allt motbjudande som sker av aktörer som anser sig starkare och mer betydelsefulla än oss som står utan makt. Personligen drabbar det mig nu när jag ska försöka sälja mitt hus. Alla orimliga kostnader som jag ska betala för att överhuvudtaget få mitt hus sålt. Besiktning som kostar tusentals kronor och som rimligen inte tar mer än ett par timmar för en besiktningsman. Igår fick jag en räkning från Hemnet på 4 950 kr för att jag annonserat där. Jag hade missförstått vad min förra mäklare sa. Jag trodde man betalade annonsen när huset var sålt men icke. Nu ska de ha pengar av mig. Pengar som jag inte har. Jag önskar att man kunde gå ur systemet som den här jävla världen innebär. Då hade jag tidigare under dagen valt bort att köpa vitfärg för 199:-. Jag tänkte att jag kanske känner någon som har en liten färgklick jag kan få. Varje krona känns angelägen att spara och så kommer Hemnets jävla kalldusch. 

Kan jag någonsin få slippa den här fittiga mänskligheten som bara är girig och elak? Räkningen från Hemnet jag fick igår knäckte mig ytterligare just som jag suttit på platsbanken och förnedrad sökt tjänster som jag inte vill ha. Jag är skyldig att söka sex jobb i månaden trots att jag är 62 år och att det inte finns någon efterfrågan på gamla gubbar. Stackars arbetsgivare som måste gallra bort alla skitansökningar som de får på tjänster som de annonserar ut.

Om jag bara finge lämna allt det här bakom mig och börja på nytt. Jag står inte ut med att vara fånge i allt detta omkring mig.

Idag tog ändå Ylva ut mig och bjöd på mat. Det var ett välkommet inslag. 

När vi parkerade vid Jacobs pizzeria fick jag se denna båt och blev lite nöjd över att jag inte ägde den och hade ansvar för att bortskaffa eländet.

Som en följd av motgångar och längtan ner till kommande cannabisodling blev jag helt handlingsförlamad resten av dagen och satt bara och kollade youtubeklipp av andra odlare. Jag måste drömma mig bort från verkligheten ibland.

Omklädningsrum

Idag hörde jag ordet "omklädningsrum". Det är ett vackert och väldigt beskrivande ord. Det är också ett bra tecken på att jag kan tänka lite filosofiskt och inte bara praktiskt igen. Det mesta blir dock praktiska funderingar. 

Jag tar in "Gott och blandat-lådor" från uthuset och sorterar i olika återvinningsfraktioner. Jag känner mig bättre på att bortse från sentimentala värden och kastar det mesta faktiskt. Jag monterar t o m isär saker för att kunna sortera de olika beståndsdelarna i korrekta tillfälliga uppsamlingskärl. Skapar säljannonser på Tradera för lämpliga saker. I varje "hemlig låda" hittar jag också lite muslortar och en och annan spindel flyr från min bryska hantering. 

Jag har en riktig "gubb-dukning" på bordet framför mig. En fri begränsad yta där jag kan hantera de olika tingen en stund och tänka på dem. Jag äter också på den ytan och lägger upp benen där när jag tar en paus. TV:n står på och visar klipp om cannabisodling. Jag har ett block och lösbladssystem där jag antecknar saker inför framtiden.

Skulle ta en promenad för andra gången denna vecka men när jag kommit 30 meter började det regna. Så gick det med den vederkvickande promenaden. När jag inte kunde gå min promenad åkte jag till MAXI istället. Jag köpte ingredienser till min tonfiskröra. När jag kom hem insåg jag igen att jag inte har kvar någon bunke att göra röran i. Häromdagen när jag gjorde aioli fick jag göra det i en gryta vilket ställer till det i andra led i köket. Jag kokar kaffevatten i min stora pastagryta nu och det blir bökigt. Tvåhandsfattning och barbent när jag ska hälla upp kokhett vatten i min kaffekopp. Jag åker nog på att köpa en till bunke som jag annars har massor av redan i Spanien.

Efter en stund kunde jag ta min promenad ändå. Jag har gett min vän Sven Bornemark i uppdrag att göra ett bakgrundsspår till kommande youtubefilmer. Han är lite upptagen nu men ska göra det vid tillfälle. Det är ingen brådska. När jag gick min promenad lyssnade jag på låten "Flame-Sky" av Santana. Det är en sådan stämning jag är ute efter. Jag lät också "Gemini" göra små förslag på musikslingor på det temat som går att loopa i all oändlighet. Jag fick några förslag som jag ska leka lite med här.

Igår var jag och Ylva till Niklasdams handelsträdgård och åt en varsin glass. De har mycket vackra pelargoner som vanligt. Jag tänkte att jag skulle ha köpt några stycken och tagit sticklingar ifrån som jag kunde ta med till Spanien nästa gång. Men tyvärr vågade jag inte lägga pengar på det då jag inte vet hur ekonomin ser ut framåt. Jag hade med mig en näve mynt som jag hittat på olika ställen i kapellet och handlade för. Många av mynten var tyvärr utgångna. Jag har ingen koll längre på Sveriges valuta. Jag kastade ut de ogiltiga mynten på gräsmattan när jag kom hem. Där kanske de ger upphov till viss glädjeyttring någon gång i framtiden. Jag hittade också en - sedan länge utgången femtiolapp - och tre 20-kronorssedlar som jag senare stack in i lite springor i uthuset för framtidens människor att finna.

Idag var det också ett år sedan jag drack alkohol och i nuläget ser jag inget skäl att återuppta den vanan.

Elefantrövhål

Äntligen har de börjat sälja elefantrövhål på MAXI. Detta mötte mig igår när jag skulle in och handla. Varan kanske hellre skulle hetat "Spruttenringen". Just det här exemplaret verkar ha suttit på en rosa elefant. Extra roligt eftersom rosa elefanter är så vanliga i fantasins värld.

Idag orkade jag faktiskt att sortera lite skräp. Men jag hittar ju saker bland skräpet som jag inte kan låta bli att sätta mig och fundera över. 

Jag hittade en gammal ABC-bok efter morsan men den fick gå i soporna. Bilden talar för sig själv i detta fall. Troligen från första klass i Strand skola 1951.

Jag hittade teckningar som jag gjort också men de sparade jag åt Felix. Frågan är om det är något han vill ha kvar egentligen... Egenkär som jag är inbillar jag mig det...

Även teckning av kusin Jan Mossfeldt.

Han sov tydligen hos mormor natten mellan den 5 och 6 september 1963. Det var i samma veva som jag blev till på en båt i hamnen. Jag tror befruktningen skedde cirka en vecka innan enligt mormors dagbok.

Jag sparade detta och la i bilen så Jan kan få det nästa gång jag träffar honom på MAXI.

En mycket märklig tillvaro

Dagarna går. Jag sitter overksam och dagdrömmer i min fåtölj. Jag har så mycket drömmar om mitt framtida liv men väcks ständigt ur drömmeriet av en dyster verklighet. Jag skriver listor på vad jag ska göra när jag nästa gång jag kommer ner till lägenheten. Här i kapellet är tillvaron bara fylld av plikter som ingen annan än jag själv kan bestämma över. Jag har målat en kort stund de två sista dagarna. Fönsterfoder invändigt till det runda fönstret i badrummet. 

Det är en stor utmaning att avveckla ett svenskt liv för att börja på nytt i Spanien. Överallt där jag tittar här i kapellet ser jag saker som jag har ett förhållande till på något vis. Nu är jag tvungen att ta ställning till varje liten sak. Ska jag kasta, sälja eller ta med till Spanien. De flesta dör ifrån sina saker och låter de efterlevande att göra det valet för alla saker. Det är ju mycket enklare för någon som inte har en relation till prylarna förstås. Jag har hur många lådor som helst med saker jag samlat på mig genom kivet. Att ta tag i en sådan låda innebär så mycket psykiskt kämpande. Sedan måste man ju sortera allt skräp i olika fraktioner också som gör uppgiften ännu mera besvärlig. Metall ska i en binge, hårdplast i en annan och trycksaker i en tredje. Jag får nästan bygga upp en sorteringsanläggning här hemma för att inte få ett helvete när jag står på återvinningsstationen. 

Så här kan det se ut hos mig. En massa saker som hamnat på någon avlämpningsyta och legat där i flera år. I detta fall i över 10 år. Jag störs inte av att ha det så här omkring mig tyvärr. Nu i efterhand bannar jag mig själv att det har kunnat gå så här långt men det är tyvärr sådan här jag är. Periodvis blir det så här även i min lägenhet men där har jag så ont om plats att jag förr eller senare inte står ut med mig själv och röjer.

Ytterligare belamrade ytor som sett ut så här i många år.

Mera saker att ta ställning till (köksbordet...).

Varje pryl startar tankar och känslor hos mig.

Idag ska jag göra ett försök att orka.

Om ovanstående resonemang står för min historia så har jag betydligt större iver och planer för framtiden. Vem har tid och lust att tänka bakåt? Just nu nördar jag ner mig i min cannabisodling i Spanien. En ny odlingsmetod och en ny näringslinje ska påbörjas direkt när jag kommer ner. En helt ny nivå. Utökad växtbelysning och hemmagjord koldioxidgenerator. Det ska bli så oerhört roligt. Jag kollar youtubeklipp och fyller imaginära varukorgar på olika webbplatser. Jag ska också börja videodokumentera min odling av "medicinalväxter". Jag skissar redan på manus för de olika avsnitten. Jag har skapat en ny youtubekanal som heter "Sweet Mary Jane" som Peps Perssons omtalade skivalbum. Där kommer i framtiden avsnitten hittas. Jag skapade en ny kanal eftersom många cannabisvloggare får sina kanaler borttagna. Om jag har medicinalväxterna i en egen kanal riskerar jag inte att bli av med mina andra filmer.

Hur ska jag kunna hinna med allt jag vill göra i livet? Med lite tur har jag kanske10-15 år till med någorlunda rörlighet.

Det råder fortfarande tryckande värme i kapellet. Fläktar går dygnet runt. Fortfarande värmebölja i Europa också. Bårhusen fylls av de stackars människorna i Frankrike. Värmeböljan har fortsatt österut och ligger nu över Ungern och Balkan. 42 grader i Ungern igår. I Venezuela börjar hoppet att hitta överlevande människor att tryta. Över 58 000 byggnader tros har rasat. 1 700 personer döda och 51 000 saknas fortfarande. Årjäng är den A-traktortätaste kommunen i Värmland. Solomaxing blir tydligen mer och mer i ropet. Det handlar om att aktivt välja att leva ensam och bara göra det man själv vill. Så som jag har levt de senaste 10 åren alltså.

I natt satt jag uppe och kollade en jättebra dokumentär i sex avsnitt. Jag tog alla avsnitt i en följd som jag brukar göra när jag hittar något intressant. Jag kan verkligen rekommendera "Var är Odin" som handlar om en försvunnen kille i Trondheim. Jag gick och la mig 05:45 och vaknade runt kl 13 idag. Som den värsta tonåring. Det kommer att bli svårt att ta sig ur denna onda cirkel som det innebär att vända på dygnet.

Kattfot

Jag har sedan ett par veckor tänkt tanken att jag kanske aldrig mer får se den lilla näpna växten kattfot. Idag tog jag tag i det och åkte upp till ett ställe en mil norr om staden för att leta upp en där jag sett en får ett antal år sedan. Tyvärr gick jag bet. Jag hittade ingen och det kan ha varit sista chansen jag hade i detta livet. På grund av att jag inte påträffade någon kattfot saknar dagens blogginlägg bild.

Det är varmt idag. SVT sänder extra med varningar. Konstigt. I kapellet är det väldigt varmt och jag kör alla fläktar jag förfogar över. Det är ändå nära på olidligt. I Spanien har jag ju AC. 

Minst 50 000 saknade efter jordbävningen i Venezuela.

Kvarndammen

Jag tog mig en tur uppe vid Kvarndammen idag. 

Golfbanorna vid Sågarbo fanns inte kvar vilket gjorde mig förvånad. De har ju alltid funnits där. På andra sidan Slamdammen var det väldigt igenväxt. Parksoffan jag suttit och druckit öl på många gånger saknade sina brädor. Det var bara metallgavlarna kvar.

Jag såg tusenskönor på en gräsmatta. Det har jag aldrig sett förut i Värmland.