En epok går i graven.
Nu är det slut med de här burkarna i kapellet. De här burkarna som följt mig i så många år nu. Den goda smaken. Hur smaken förändrades till det bättre när jag sänkte temperaturen i kylskåpet från 4 till 3 grader. I glädje och i sorg har jag haft dessa halvliterskamrater att ta till för att belöna eller trösta. Nu är det slut med det.
Nu är det nya tider!
En ny burk i borstad aluminium som är något greppvänligare. Den blå älgen lever kvar och man har valt att lägga till "LAGER". Det tycker jag är trevligt!
Tja. Då blir det de här halvliterskamraterna jag får lära mig att leva med i framtiden. Det första mötet kändes väl lite som "kärlek vid första ögonkastet".
Trevligt!
I denna blogg har jag tänkt beskriva min strävan att renovera ett gammalt kapell. Syftet med renoveringen är att kapellet ska tjäna som bostad. Renoveringen är numera i stort sett färdig. Bloggen har istället kommit att vara en dagbok för funderingar jag har.
måndag 30 april 2018
fredag 27 april 2018
Kök
Nu så. Efter ett ledsamt bakslag har jag både vatten och el i köket. Förra fredagen var rörmokaren här och framåt eftermiddagen ringde jag och frågade om det gått bra. -Nej, svarade han. Allt hade gått bra tills han insåg att köksblandaren han nyss monterat inte gick att svänga pipen på. Jag hade köpt en blandare med fast pip. Det är ju lika dumt som att sätta in en blandare i handfatet med svängbar pip. Dummare föresten eftersom pipen pekade mitt emellan hoarna i diskbänken.
Jag visste inte ens att det fanns köksblandare med fast pip. Det visste inte rörmokaren heller men även om jag vetat det gick det inte att utläsa av förpackningen att det var fast pip. Det är lika förvånande som att beställa en cykel och få en med fast styre. Man räknar ju inte med det.
Byta då, tänker man. Kvittot finns ju kvar men det var tyvärr två år sedan jag köpte den. Jag var på Bauhaus i Örebro med Felix och köpte toalettstol och utrustning till det blivande badrummet när jag fick se en köksblandare jag skulle kunna dö för. Den var helt underbar. Men nu blev det inte så.
På söndagen efter köksblandarmontaget åkte jag till IKEA för att köpa lite inredning till kökslådorna och då köpte jag med en ny blandare också. På måndagen kom elektrikern och gjorde klar all el. Rörmokaren kom förbi och monterade den nya blandaren och sotaren var här och sotade. Allt medan jag var på jobbet.
På kvällen sedan startade jag mitt livs första diskmaskin och gick och provade allt i köket. Satte på ugnen. Vred på lite vatten och började plocka med lådinnehåll. Som kvällsmat värmde jag en burk Bullens pilsnerkorv. Därmed var induktionshällen invigd också. Det tog ett tag innan jag hittade en gryta som fungerade.
Då såg det ut så här. Kylskåpet hade ännu inte hamnat på plats då men i skrivande stund står det där det ska.
Spis och ugn.
Diskbänken och diskmaskinen.
Jag har fortsatt att pyssla i köket och att laga mat har plötsligt blivit roligt igen. Det är en del kvar fortfarande men jag tar det pö om pö.
Igår var jag och Felix till Niklasdams trädgård och jag köpte några pelargonsticklingar som jag planterade idag. Jag gjorde också en "bimatare" efter tips få Facebook. Nyvakna bin och humlor behöver energitillskott när det ännu är ont om nektar så jag serverar dem sockervatten om de vill ha. Kulorna är till för att balansera på när de dricker.
De kanske rullar undan förresten. Jag kanske ska limma fast kulorna. Hmm, jag får fundera på det.
Jag visste inte ens att det fanns köksblandare med fast pip. Det visste inte rörmokaren heller men även om jag vetat det gick det inte att utläsa av förpackningen att det var fast pip. Det är lika förvånande som att beställa en cykel och få en med fast styre. Man räknar ju inte med det.
Byta då, tänker man. Kvittot finns ju kvar men det var tyvärr två år sedan jag köpte den. Jag var på Bauhaus i Örebro med Felix och köpte toalettstol och utrustning till det blivande badrummet när jag fick se en köksblandare jag skulle kunna dö för. Den var helt underbar. Men nu blev det inte så.
På söndagen efter köksblandarmontaget åkte jag till IKEA för att köpa lite inredning till kökslådorna och då köpte jag med en ny blandare också. På måndagen kom elektrikern och gjorde klar all el. Rörmokaren kom förbi och monterade den nya blandaren och sotaren var här och sotade. Allt medan jag var på jobbet.
På kvällen sedan startade jag mitt livs första diskmaskin och gick och provade allt i köket. Satte på ugnen. Vred på lite vatten och började plocka med lådinnehåll. Som kvällsmat värmde jag en burk Bullens pilsnerkorv. Därmed var induktionshällen invigd också. Det tog ett tag innan jag hittade en gryta som fungerade.
Då såg det ut så här. Kylskåpet hade ännu inte hamnat på plats då men i skrivande stund står det där det ska.
Diskbänken och diskmaskinen.
Jag har fortsatt att pyssla i köket och att laga mat har plötsligt blivit roligt igen. Det är en del kvar fortfarande men jag tar det pö om pö.
Igår var jag och Felix till Niklasdams trädgård och jag köpte några pelargonsticklingar som jag planterade idag. Jag gjorde också en "bimatare" efter tips få Facebook. Nyvakna bin och humlor behöver energitillskott när det ännu är ont om nektar så jag serverar dem sockervatten om de vill ha. Kulorna är till för att balansera på när de dricker.
De kanske rullar undan förresten. Jag kanske ska limma fast kulorna. Hmm, jag får fundera på det.
tisdag 17 april 2018
Trastar
Tänk vilken symfoni av diverse trastar det är här bakom kapellet just nu. Varje ton de tar är rätt och skulle inte kunna ersättas av någon annan ton. De spelar aldrig fel. De sjunger konstigt, inte särskilt melodiskt egentligen men det kan inte låta bättre. Ungefär som när Frank Zappa spelar ett gitarrsolo.
Ibland låter det lite konstigt men man vet att han menar att spela just den där tonen och därför blir det rätt.
Mitt i symfonin av trastar sträcker en morkulla över kapellet och lägger till ytterligare en dimension i ensemblen av vårfåglar. Rödhakarna småpratar i buskagen häromkring och det är just nu det är vår.
Ibland låter det lite konstigt men man vet att han menar att spela just den där tonen och därför blir det rätt.
Mitt i symfonin av trastar sträcker en morkulla över kapellet och lägger till ytterligare en dimension i ensemblen av vårfåglar. Rödhakarna småpratar i buskagen häromkring och det är just nu det är vår.
måndag 16 april 2018
Grums
Idag var jag i Grums på kommunbesök. Jag åker runt till kommunerna ibland och frågar hur de tycker att våra möten varit något år tillbaka och vad de vill att jag tar tag i inför nästa år. På väg dit från bussen såg jag något märkligt som jag feltolkade innan jag kom på vad det var. Jag åkte förbi detta huset.
"Seg, Ond, Hand". Vad är detta, tänkte jag. Någon proteströrelse som har en samlingslokal? Ett punkband? Sedan förstod jag att det stod "Secondhand" men det var en särskrivning som hette duga.
När jag kom hem idag monterade jag den sista lådan i köket. Nu ser det ut så här.
Det står lådor överallt i prediksalen också och det är inte stor idé att sätta i dom innan elektrikern och rörmokarna varit och gjort sitt. Elektrikern kommer om en vecka.
Det har tagit ett antal timmar detta. Det är inte klart ännu heller...
"Seg, Ond, Hand". Vad är detta, tänkte jag. Någon proteströrelse som har en samlingslokal? Ett punkband? Sedan förstod jag att det stod "Secondhand" men det var en särskrivning som hette duga.
När jag kom hem idag monterade jag den sista lådan i köket. Nu ser det ut så här.
Det står lådor överallt i prediksalen också och det är inte stor idé att sätta i dom innan elektrikern och rörmokarna varit och gjort sitt. Elektrikern kommer om en vecka.
Det har tagit ett antal timmar detta. Det är inte klart ännu heller...
måndag 9 april 2018
Färgkombinationer
Det här är mina glasögon. Genom de där linserna har jag sett en del men det är inte glasen som är intressanta i dagens inlägg. Det är skalmarna. Jag har haft oranga skalmar ett tag men när jag var i New York senast fick jag ett par gröna av min glasögonhandlare där.
Angel-eyes på Broadway mellan 101:th och 102:th street. Awilda Sosa, som föreståndaren heter, har skickat bågar till mig när de gamla gått sönder. "Det går på garantin" har hon sagt och nu när jag var där senast förbeställde jag bågar inför besöket. Hon är häftig den där kvinnan. Alltid jätteglad och tillmötesgående. Kindpussar och hela den biten. Jag brukar köpa med en flaska "Absolut" till henne när jag åker över.
Jag har haft gröna skalmar förut också och det är nog den kombinationen jag tycker bäst om egentligen. Lila bågar och gröna skalmar.
För ett tag sedan gick den högra gröna skalmen av så jag satte dit den gamla oranga. Jag tycker inte att det gör något att ha olika. Det blir bara mer färg men folk kanske tycker att det är konstigt. Det är faktiskt nästan ingen som har kommenterat det.
Men jag tycker inte att det är konstigt alls, tänkte jag idag när jag stod framför en spegel. Inte konstigare än att en röd bil har en blå framdörr eftersom det varit något fel med originaldörren.
Men då slog det mig! Man ser inte sådana bilar nuförtiden. Lapptäcken av ihopplockade reservdelar från andra bilar av samma modell. Förr var det ju jättevanligt och inget konstigt alls. Folk gör inte så längre tydligen.
Nog om denna vardagsfundering.
Ikväll var Anders Spelling från Spellings Glas här och tittade på ett uppdrag. Han ska förse mig med glas till stänkskydd ovanför diskbänken. Vi mätte lite och resonerade. Jag ska leverera exakta mått senare.
Imorgon ska jag kontakta Franssons golv. Johan Fransson ska sätta linoliummatta på väggen ovanför diskbänken så jag tar upp den gula kulören från golvet till midjenivå. Det är den mattremsan Spelling ska sätta glas över sedan.
Till veckan kommer elektrikern och MR Kyl & Värme som ska installera el respektive vatten.
Under tiden ska jag montera lite fler lådor och pyssla lite i köket.
Angel-eyes på Broadway mellan 101:th och 102:th street. Awilda Sosa, som föreståndaren heter, har skickat bågar till mig när de gamla gått sönder. "Det går på garantin" har hon sagt och nu när jag var där senast förbeställde jag bågar inför besöket. Hon är häftig den där kvinnan. Alltid jätteglad och tillmötesgående. Kindpussar och hela den biten. Jag brukar köpa med en flaska "Absolut" till henne när jag åker över.
Jag har haft gröna skalmar förut också och det är nog den kombinationen jag tycker bäst om egentligen. Lila bågar och gröna skalmar.
För ett tag sedan gick den högra gröna skalmen av så jag satte dit den gamla oranga. Jag tycker inte att det gör något att ha olika. Det blir bara mer färg men folk kanske tycker att det är konstigt. Det är faktiskt nästan ingen som har kommenterat det.
Men jag tycker inte att det är konstigt alls, tänkte jag idag när jag stod framför en spegel. Inte konstigare än att en röd bil har en blå framdörr eftersom det varit något fel med originaldörren.
Men då slog det mig! Man ser inte sådana bilar nuförtiden. Lapptäcken av ihopplockade reservdelar från andra bilar av samma modell. Förr var det ju jättevanligt och inget konstigt alls. Folk gör inte så längre tydligen.
Nog om denna vardagsfundering.
Ikväll var Anders Spelling från Spellings Glas här och tittade på ett uppdrag. Han ska förse mig med glas till stänkskydd ovanför diskbänken. Vi mätte lite och resonerade. Jag ska leverera exakta mått senare.
Imorgon ska jag kontakta Franssons golv. Johan Fransson ska sätta linoliummatta på väggen ovanför diskbänken så jag tar upp den gula kulören från golvet till midjenivå. Det är den mattremsan Spelling ska sätta glas över sedan.
Till veckan kommer elektrikern och MR Kyl & Värme som ska installera el respektive vatten.
Under tiden ska jag montera lite fler lådor och pyssla lite i köket.
söndag 8 april 2018
Denna helg kom våren
Första vårhelgen. Denna helg kom både bofink och rödhake till kapellet och kakafonin är ett faktum. Underbart! Idag har jag suttit mycket på baksidan och njutit av all vacker fågelsång.
Igår var snickaren här och vi satte bänkskivorna på plats i köket. Vi sågade ur för spishällen och monterade täcksidor och passbitar. Nu är det elektrikerns tur och jag ska ringa honom direkt imorgon bitti. Jag ska också förbereda rörmokaren på att det snart är dags. Franssons golv ska hit en sväng och Spellings glasmästeri ska också få ett uppdrag innan köket kan bli klart.
Nu ser det ut så här. Bänkskivor och täcksidor. Till höger står två täcksidor som ska gömma kyl och frys sedan. Diskmaskinen är avemballerad och förberedd för att stoppas in under bänken.
Hällen är på plats.
Täcksidorna till kyl och frys.
Diskbänken.
Ytterligare en bild på hällen. Tänk när jag får dra på värmen på den för första gången.
Igår kväll lyssnade jag på musik och drack lite öl och mådde gott.
Idag fortsatte jag med köket. Jag skruvade fast bänkskivan ordentligt och småpysslade lite med lådor. Sedan åkte jag till snickaren och klippte hans äppleträd. Väl hemma igen bytte jag till sommarhjul på släpkärran. Sedan satt jag bara och njöt på baksidan. Min kompis Ronny kom en stund och satt och pratade lite.
Igår var snickaren här och vi satte bänkskivorna på plats i köket. Vi sågade ur för spishällen och monterade täcksidor och passbitar. Nu är det elektrikerns tur och jag ska ringa honom direkt imorgon bitti. Jag ska också förbereda rörmokaren på att det snart är dags. Franssons golv ska hit en sväng och Spellings glasmästeri ska också få ett uppdrag innan köket kan bli klart.
Nu ser det ut så här. Bänkskivor och täcksidor. Till höger står två täcksidor som ska gömma kyl och frys sedan. Diskmaskinen är avemballerad och förberedd för att stoppas in under bänken.
Hällen är på plats.
Täcksidorna till kyl och frys.
Diskbänken.
Ytterligare en bild på hällen. Tänk när jag får dra på värmen på den för första gången.
Igår kväll lyssnade jag på musik och drack lite öl och mådde gott.
Idag fortsatte jag med köket. Jag skruvade fast bänkskivan ordentligt och småpysslade lite med lådor. Sedan åkte jag till snickaren och klippte hans äppleträd. Väl hemma igen bytte jag till sommarhjul på släpkärran. Sedan satt jag bara och njöt på baksidan. Min kompis Ronny kom en stund och satt och pratade lite.
måndag 2 april 2018
Motgångar, motgångar, motgångar
Dagen började så så bra. Jag vaknade tidigt och gick upp och drack mina fyra koppar kaffe. Jag skulle besikta bilen och släpkärran, båda för första gången. Jag var ju klar långt tidigare än 11:50 när jag skulle vara där. Åkte en sväng med ekipaget och hamnade på Mc Donalds där jag köpte Chili cheese tops eller vad det heter. Åkte ner till besiktningen och där var det inga problem med någonting. Roland ringde och ville ha sitt äppleträd beskuret. Det är jag som sköter hans fruktträd sedan en massa år.
Jag åkte hem efter besiktningen och bytte om och hämtade mina beskärningsverktyg. Jag klippte ett äppleträd hos Roland och sedan åkte jag hem. Jag hade fortfarande släpkärran efter bilen så jag lastade på alla sommardäck och min garagedomkraft och åkte upp till golfbanans parkering för att ha ett slätt asfaltunderlag när jag bytte hjul.
Släpkärran gick det inte att byta på. Garagedomkraften kunde inte lyfta nog högt för att jag skulle kunna få hjulen hängande. Det var bara att skruva till alla hjulbultar igen och skita i kärran. Jag bytte bakhjulen på bilen. Det var svårt att hitta tag för domkraften och jag var rädd att jag skulle pumpa upp domkraften rakt igenom golvet på bilen. Men det gick. Fram var det värre. Det fanns ingenting att sätta domkraften under. Jag provade lite olika ställen men det knakade otäckt. När jag väl fått tag började bilen luta åt ena hållet så jag avbröt. Faan också att jag inte ens ska klara att byta hjul på biljäveln. Jag fick åka hem med sommarhjul bak och vinterhjul fram. Det var en jobbig motgång och jag lackade ur totalt. Blev bara sittandes sedan när jag kom hem.
Allt det där kom över mig. Vad värdelös jag är. Att jag inte duger. Ville bara lägga mig ner och dö. Sådana jävla skitsaker kan ställa till det väldigt för mig. Jag har ingen att prata med heller. Jag ringde snickaren och han skrattade givetvis åt mig. Önskar att någon någonsin kunde säga att jag gjorde något bra.
Jag satt på baksidan i solen och tyckte allt var eländigt. Det är jobbigt att vara lagd som jag år. Jag tycker om att vara ensam men inte jämt. Idag mindes jag hur trevligt jag haft här i kapellet en annan påsk när vädret var jättefint. Jag och en kvinna låg och solade och jag hade så roligt. Jag tror det var 2012 eller möjligen 2013. Det var overkligt varmt. Vi drack champagne och hon sköt en huggorm på baksidan med sin hagelbössa. Jag skulle viljat ringa henne idag och bjudit henne på kaffe men jag vågade inte. Hon vill inte ha med mig att göra längre.
Imorgon är det jobb igen. Jag vill inte åka till järnvägsstationen med blandade vinter- och sommardäck men jag måste. Jag vill inte åka till järnvägsstationen över huvud taget.
Jag åkte hem efter besiktningen och bytte om och hämtade mina beskärningsverktyg. Jag klippte ett äppleträd hos Roland och sedan åkte jag hem. Jag hade fortfarande släpkärran efter bilen så jag lastade på alla sommardäck och min garagedomkraft och åkte upp till golfbanans parkering för att ha ett slätt asfaltunderlag när jag bytte hjul.
Släpkärran gick det inte att byta på. Garagedomkraften kunde inte lyfta nog högt för att jag skulle kunna få hjulen hängande. Det var bara att skruva till alla hjulbultar igen och skita i kärran. Jag bytte bakhjulen på bilen. Det var svårt att hitta tag för domkraften och jag var rädd att jag skulle pumpa upp domkraften rakt igenom golvet på bilen. Men det gick. Fram var det värre. Det fanns ingenting att sätta domkraften under. Jag provade lite olika ställen men det knakade otäckt. När jag väl fått tag började bilen luta åt ena hållet så jag avbröt. Faan också att jag inte ens ska klara att byta hjul på biljäveln. Jag fick åka hem med sommarhjul bak och vinterhjul fram. Det var en jobbig motgång och jag lackade ur totalt. Blev bara sittandes sedan när jag kom hem.
Allt det där kom över mig. Vad värdelös jag är. Att jag inte duger. Ville bara lägga mig ner och dö. Sådana jävla skitsaker kan ställa till det väldigt för mig. Jag har ingen att prata med heller. Jag ringde snickaren och han skrattade givetvis åt mig. Önskar att någon någonsin kunde säga att jag gjorde något bra.
Jag satt på baksidan i solen och tyckte allt var eländigt. Det är jobbigt att vara lagd som jag år. Jag tycker om att vara ensam men inte jämt. Idag mindes jag hur trevligt jag haft här i kapellet en annan påsk när vädret var jättefint. Jag och en kvinna låg och solade och jag hade så roligt. Jag tror det var 2012 eller möjligen 2013. Det var overkligt varmt. Vi drack champagne och hon sköt en huggorm på baksidan med sin hagelbössa. Jag skulle viljat ringa henne idag och bjudit henne på kaffe men jag vågade inte. Hon vill inte ha med mig att göra längre.
Imorgon är det jobb igen. Jag vill inte åka till järnvägsstationen med blandade vinter- och sommardäck men jag måste. Jag vill inte åka till järnvägsstationen över huvud taget.
söndag 1 april 2018
Ännu en vårdag men det vill sig inte riktigt
Heldag på baksidan där jag försökte sitta i solen hela dagen. Jag bar ut lite saker från kapellet till uthuset och försökte tömma bakre hallen på "bra att ha saker". En del ska till tippen också och de ställde jag i en annan bod. Jag vill att skräpet ska vara torrt när jag slänger det. Jag hatar att hantera saggiga gipsgivor och wellpappsgröt.
I förrgår beställde jag resa till New York. Jag åker den 22 augusti och kommer hem den 5 september. 13 nätter denna gång. Lite mer än jag brukar men jag har längtat så mycket nu. 5 000 gick resan på från Karlstad via Frankfurt till NYC. Boendet är ännu oklart. Jag försökte få en deal med hotelchefen på hotellet jag brukar bo men han var dyr. 125 dollar för de första 14 nätterna och därefter 100 dollar per natt. Plus skatt som det alltid är iofs.
Jag skrev att det var "over my budget" och han svarade omedelbart och frågade vad jag kunde ge. Jag skrev 90 dollar per natt och sedan dess har jag inte hört något. Han kanske blev sur. Jag orkar inte vänta utan beställer boende via Airbnb denna gång. Jag har aldrig gjort det förut så det känns lite osäkert. Jag har i alla fall skickat iväg en önskan om ett rum på W 96:th street och får vänta i 24 timmar på att få ett svar. Vi får väl se hur det går. Det är i alla fall i kvarteren där jag brukar hänga. På Upper west side. En trivsam stadsdel där man känner sig som en vanlig människa, vem som helst. Inte turist i alla fall.
Våren kommer långsamt i kapellet i år. Det är ingen glädje i rösterna hos småfåglarna. Tranorna passerar tysta över kapellet och det verkar som om alla är trötta på allting. Plikttroget gör alla sina vårsysslor utan glädje. Det är kallt på nätterna och snön ligger kvar ännu. Det är stenhård skare på morgonen och den smälter heller inte under de korta soltimmarna.
Här är i alla fall en som njuter nu.
Jag hade besök av grannkatten, Doris idag också. Hon kom till mig i solen och ville bli lite kliad på huvudet en stund. Och det kunde jag väl stå till tjänst med.
Pratade också med min vän Ivar i New York ikväll. Våren har kommit även där. Han och jag pratar inte så mycket småfåglar. Ikväll pratade vi om min stundande resa och om var jag ska bo. Han ska försöka ta några semesterdagar när jag är där.
I förrgår beställde jag resa till New York. Jag åker den 22 augusti och kommer hem den 5 september. 13 nätter denna gång. Lite mer än jag brukar men jag har längtat så mycket nu. 5 000 gick resan på från Karlstad via Frankfurt till NYC. Boendet är ännu oklart. Jag försökte få en deal med hotelchefen på hotellet jag brukar bo men han var dyr. 125 dollar för de första 14 nätterna och därefter 100 dollar per natt. Plus skatt som det alltid är iofs.
Jag skrev att det var "over my budget" och han svarade omedelbart och frågade vad jag kunde ge. Jag skrev 90 dollar per natt och sedan dess har jag inte hört något. Han kanske blev sur. Jag orkar inte vänta utan beställer boende via Airbnb denna gång. Jag har aldrig gjort det förut så det känns lite osäkert. Jag har i alla fall skickat iväg en önskan om ett rum på W 96:th street och får vänta i 24 timmar på att få ett svar. Vi får väl se hur det går. Det är i alla fall i kvarteren där jag brukar hänga. På Upper west side. En trivsam stadsdel där man känner sig som en vanlig människa, vem som helst. Inte turist i alla fall.
Våren kommer långsamt i kapellet i år. Det är ingen glädje i rösterna hos småfåglarna. Tranorna passerar tysta över kapellet och det verkar som om alla är trötta på allting. Plikttroget gör alla sina vårsysslor utan glädje. Det är kallt på nätterna och snön ligger kvar ännu. Det är stenhård skare på morgonen och den smälter heller inte under de korta soltimmarna.
Här är i alla fall en som njuter nu.
Jag hade besök av grannkatten, Doris idag också. Hon kom till mig i solen och ville bli lite kliad på huvudet en stund. Och det kunde jag väl stå till tjänst med.
Pratade också med min vän Ivar i New York ikväll. Våren har kommit även där. Han och jag pratar inte så mycket småfåglar. Ikväll pratade vi om min stundande resa och om var jag ska bo. Han ska försöka ta några semesterdagar när jag är där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)