Vaknade 14:45 idag. Satte mig framför TV:n och lät orienteringstävlingarna i Tjeckien vara på i bakgrunden. Det är en otroligt vacker skog de springer i. Mossbevuxna branter i blockig stenterräng och mycket död liggande ved. Där skulle jag gärna sitta ensam och tänka några timmar. Det är jobbigt nu när inte mina tankar har utrymme att vandra iväg hur som helst. De styrs ofta tillbaka till de praktiska åtaganden och min situation som jag snarare borde ägna min tankeverksamhet mot.
För ett antal år sedan under ett argsint åskväder blåste en stor björk ner på andra sidan Filipstadsvägen och blev liggande med kronan in på min gräsmatta. Jag ringde Räddningstjänsten direkt och anmälde detta eftersom Filipstadsvägen helt blockerats av trädet. De kom upp hit och sågade isär det och drog ner riset från min gräsmatta och ut i skogen. Det avsågade trädet låg kvar med sågsnittet i höjd med dikeskanten. Så låg det i flera år. En dag när jag kom hem hade trädet rest sig igen. Troligen var rotvältan plötsligt tyngre än den uttorkade stammen som låg ut mot vägen. Tänk om jag hade fått bevittna det skådespelet som ägde rum i tysthet. Fått se händelsen och höra ljudet av när det reste sig.
Trädet står kvar ännu men har blivit en torkad högstubbe till glädje för fåglar och insekter. Fantastiskt! En sådan här grönska ser man aldrig i Torrevieja. Den saken är säker.
I slutet av veckan som gick lämnade jag in ett kåseri till Sällskapet för naturskydd som ett bidrag till deras årsbok. Det är tredje eller fjärde gången jag blivit ombedd av Ulf T Carlsson att komma in med ett bidrag. Titeln på detta kåseri är "Naturen som den framträder inför mig". När boken kommit ut ska jag publicera kåseriet här i bloggen också.
I kvällningen tog jag en tur till Kvarndammen och gick där och filmade ett varv. Filmen finns här.




















































