Hemma i kapellet luktar det som det gör hos Eddie. På jobbet luktar det som det gör på jobbet och på Maxi som på Maxi. Det ska mycket till om man ska ändra en doft någonstans som inte är den naturliga. Man lär få kämpa och fylla på med artificiell doft men om man slutar kommer doften att återgå till den gamla. Jag tror också att jag genom doften skulle kunna avgöra i vilket hem eller i vilken lokal jag befann mig.
Med ljudet från ett hem är det annorlunda. Ett hem har knappast något ljud som särskiljer det från andra hem. Möjligen ett kylskåp som står och går men alla kylskåp låter ganska lika.
En luftvärmepump i grannskapet eller järnvägen en bit därifrån. Kyrkklockor och skolgårdar med mera gör att man kan avgöra i vilken del av staden man är men inte vid eller i vilket hus. I sommar ska jag ge kapellet ett ljud som jag själv valt ut. Jag har tänkt på detta i flera år men i sommar ska det ske.
För tre år sedan hörde jag ett vindspel av en tillfällighet i butiken på botaniska trädgården i Göteborg. Jag blev fascinerad av dess rena toner och det vackra ljudet. Vindspelet var dock så dyrt att det kändes orimligt att köpa det. Sedan dess har jag inte kunnat sluta att tänka på det. När jag sitter på min altan saknar jag ljudet jag aldrig haft. Jag har försökt att köpa enklare vindspel och hängt upp dem här och där runt huset men i sommar ska vindspelens Rolls-Royce pingla runt kapellet. Så att jag ska känna mig hemma och längta till kapellets ljud när jag varit borta.
Vindspelet i fråga kommer från företaget Woodstock chimes i USA. De har massor med modeller som alla låter olika. Förra gången jag var i New York letade jag en hel dag efter ställen som kunde ha vindspelen. Jag sökte återförsäljare på Manhattan men var jag än kom så hade de slutat sälja dem. Nu när jag ska till New York så kom jag på en idé. Jag skrev till min kompis Ivar och bad honom beställa från deras internetsite. De skickar inte till Sverige. Det finns återförsäljare i Sverige men jag tänkte få dem lite billigare genom att köpa i USA. Ivar skrattade när jag bad honom att beställa åt mig. ”You are so funny”, sa han som han brukar när jag förklarar idéer jag fått. Jag förklarade att jag ville ge kapellet ett ljud och jag tror han förstod. Han nämnde ett vindspel hans mamma hade haft som han gett bort till en granne efter att hennes lägenhet tömts. Ha sa att han ångrade sig att han gett bort det och kunde sakna melodin från det ibland.
Nu har Ivar beställt mina vindspel för jag ska nämligen ha två. Jag längtar redan till att komma hem från resan jag ännu inte påbörjat bara för att få hänga upp mina vindspel och höra hur de låter. Vindspelen är stämda och låter jättefint tillsammans. Jag har provlyssnat på nätet. Här kommer det ligga en rasslande ljudmatta av asplöv i bakgrunden till vindspelens melodi och det är enkelt att föreställa sig att det kommer bli helt magiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar