Lite halvhjärtat tar jag nu tag i det sista utrymmet inne i kapellet som behöver göras iordning för att jag ska kunna säga att jag "är klar" invändigt. Klar blir man ju aldrig och det finns alltid småsaker som man inte orkat ta tag i som också är kvar. Lite fönsterfoder och sådant...
Här ska bli ett litet förråd för kläder bl a. Även en del köksutrustning måste få plats här. För att spara på utrymme behöver jag ha en skjutdörr av något slag. Där har jag tittat på en lösning hos Byggmax idag. Jag visste knappt att vi hade Byggmax här i stan. Jag såg det i ögonvrån idag när jag var på väg till ett annat byggvaruhus som jag inte ens minns vad det heter. Det märks att jag inte haft ärenden dit på ett tag.
Jag plockade bort saker från utrymmet som inte ska vara där just nu och bar upp det på övervåningen så länge. Jag tog bort taklist och spikar och skruv i väggarna för att förbereda för ett nytt lager gipsskivor. Vissa saker behöver jag hjälp med för att de är så tunga. Jag behöver också snickaren att diskutera med men jag gör vad jag kan så länge. Det som jag vet ska göras och som jag klarar av att göra ensam.
Vedpannan till vänster ska bort. Det kan man få köpa av mig om man vill. Även vedspisen faktiskt. Om ingen vill köpa den kanske den får stå kvar. Jag har lagt ut båda två på blocket.
Det är friidrott-VM från Budapest på TV. Jag har det på i bakgrunden och sitter egentligen mest och tänker. Rätt som det är reser jag mig och går och tittar på utrymmet som ska göras i ordning. Mäter lite. Funderar en stund. River bort gammalt bös och sätter mig i soffan igen. Fram och tillbaka. Skriver lite inköpslista gällande virke jag behöver.
Jag satte mig och drack ur min flaska "Kattsvans" också. Början på dagens blogginlägg i bakgrunden.
Den 23 september har jag ett försäljningsbord på storloppisen på arenan. Då kan ni komma dit och köpa ett urval av böckerna ur mina bokhyllor. Framförallt skönlitteratur. Romaner - inga deckare. Annars kan ni höra av er och komma hit och välja titlar innan jag tar med dem till storloppisen. Jag har väldigt förmånliga priser. Passa på att köpa på er skönlitteratur inför den mörka vintern. Ganska mycket modernt men även klassiker.
Det blev en zappakväll i kapellet denna lördag. Alla mina zappavinyler är också till försäljning för övrigt.
Min Bilbobok som ligger ute på Tradera är nu uppe i 1 880 kr. Helt otroligt. Jag fick också bud på "Mein kampf" av självaste Adolf Hitler idag. Del 1 och 2 i pocket i svensk översättning. 500 kr hittills. Intressant - men lite komplicerad läsning - författat av en skruvad hjärna. Jag vet att den inte kom ut i så många exemplar. Jag misstänkte att den skulle bli kontroversiell redan när jag köpte den. Det var delvis därför jag köpte de båda delarna. Jag får för mig att upplagan drogs in ganska snart eller något.
Även om mitt renoveringsprojekt gick igång lite halvhjärtat idag så ser jag helhjärtat fram mot denna höst och allt vad den för med sig. Jag träffade en ledsen vän idag och blev så berörd. Jag skulle kunna finnas där för henne om hon bad mig. Men jag vet själv hur det är att vara under isen. Det är inte alls självklart att man orkar ta emot stöttning då. Hoppas hon känner hopp snart igen.
Det är faktiskt fortfarande sommar ute även om vi går mot september. Det är ljummet ute och myggorna är på sin vakt för att attackera så snart de får chansen. Jag fick några bett i strumpkanten här ikväll när jag hade ärenden ut på baksidan. De är lömska när de riktar in sig på fotknölarna. Den kroppsdel man är sämst på att skydda.
Ibland funderar jag på min plats här i världen. Min roll. Är min roll och plats att sitta här i kapellet med mina tankar och inte dela dem med någon. Mer än via bloggen. Det verkar så. Jag tycker ändå det är konstigt att en människa med en så intressant hjärna som min ska få vara outnyttjad och bara resonera med sig själv. Jag har manliga vänner vars hjärnor passar tillsammans med min. Men var är alla kvinnliga hjärnor som har en liknande livsåskådning som jag själv? De flämtar förbi ibland och jag kan bli förtrollad för ett ögonblick men de är så otroligt sällsynta. En gång försökte jag beskriva mig själv på "Tinder" men det verkar inte vara rätt forum för sådana som jag. För oss grubblare och djupa. Det kanske är utsiktslöst att hoppas på en soulmate när man är 59 år? Som en extra krydda i mitt fortsatta liv vore det intressant för mig att få jämföra mina egna tankar med någon annan som också tänker.
Om fem år sitter jag i Spanien och tänker samma saker som idag troligen. Och hur fort går inte fem år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar