Hos Dalevis

Mary Dalevi skrev på förmiddagen och frågade om jag ville ha tomatsoppa och det ville jag ju. Per och Veronica var också där. Jag klippte Dalevis hibiskus, olivträd och avokado när jag ändå var där. Givetvis hade jag med min egen sekatör. 

Deras vackra Aloe vera blommar nu.

Trevligt sällskap en liten stund.

Per svetsade fötter till parasoller som installerats på altanen.

De ringde om en leverans från Amazon så jag gjorde upp med budet att träffas om en timma i Los Montesinos. Jag fick ett nytt lysrör till min gamla växtbelysning.

Jag fick bli adoptivförälder till en trädgårdsnejlika som Dalevis hade fått. De ska åka hem om en vecka och den skulle inte klara sig hos dem. Jag planterade den i riktig kruka när jag kom hem.

Jag köpte också en eternell på hemvägen.

Och en praktsalvia.

Jag köpte fem småsäckar med grus också som jag blandade i de stora rabatterna. Det skulle behövas ett dagsregn nu så att jorden sätter sig i de stora bäddarna. Jag behöver fylla upp dem ytterligare något innan jag vill plantera något i dem. Jag tar en sväng och köper ytterligare lite mer jord imorgon.

Så här ser det ut ibland när jag kommer hem. Polisen stänger av vägen in till min rondell när skolbarnen slutar skolan som ligger precis vid min grind. Jag satt en kvart och väntade. Andra dagen i rad som jag lyckas få sitta i bilen där och vänta.

Idag stod det en bil på CV-905 med en liten blinkande fyr på taket. Det är en ny regel här i Spanien från första januari. Istället för varningstriangel ska man nu ha en sådan liten blinkande fyr som man sätter fast med magnet på biltaket om man blir stående någonstans. Den syntes inte särskilt bra i dagsljus men det måste vara jättebra på kvällar och nätter.

Vattnade cannabisen. Sista vattningen för "Purple Haze". Den är klar för skörd. Jag har lärt mig att det är dags att skörda när ungefär 30% av trikomerna (glandelhåren) är "amber-färgade". De flesta ska vara grumliga och ett fåtal helt genomskinliga.

Det är svårt att se eftersom det är så smått men här har jag utrustat mobiltelefonen med en lupp. Jag kan zooma i bildbehandlingsprogrammet i datorn också och jag tycker att jag nästan uppnått den där 30% gränsen. Man ser trikomerna här som ett litet strå med en droppe i änden. De är väldigt klibbiga i det här skedet så man kan inte hantera dem utan gummihandskar. Det är nästan omöjligt att tvätta bort klibbet sedan om man väl fått det på sig. Det är i trikomerna den mesta av den "aktiva" substansen finns.

Om en vecka ska jag klippa ner den ena plantan och hänga upp allt på tork i ca 10 dagar. Om ytterligare en vecka tror jag det är dags att skörda "Strawberry Banana" också. Sedan blir det storrengöring av odlingstältet och kalibrering av pH-mätare inför en ny planta.

Jag är så stolt att jag lyckats. Jag pratade med lite folk härnere innan jag började odla och de varnade mig för att det är så svårt att lyckas. De hade provat men misslyckats gång på gång. Då blev jag ju ännu mer triggad att försöka förstås.