Finlir på altanen

Jag åkte upp till Niklasdams trädgård och köpte några sorkätna clematisplantor som jag fick till ett bra pris. Sorken hade varit på dom i vinter men det fanns livskraft kvar, det syntes.

Jag planterade två vid varje stolpe på altanens framsida och byggde klätterstöd av pendelskruv och stängseltråd.

Sedan byggde jag en spaljé på gaveln av tre armeringsnät och plockade fram lite gamla möbler för att ha något att sitta på. På spaljén ska piprankorna få klättra.

Nu ser det ut så här på altanen.

Onsdag och torsdag denna vecka har jag jobbat hemifrån och då har min arbetsplats sett ut så här.

Igår, torsdag, fick jag ett SMS från Felix på förmiddagen. "Jag ska springa Harsprånget", skrev han. Harsprånget är ett stadslopp här i stan på 6 km som går varje år. "Och jag siktar på att komma runt på under 25 minuter", skrev han också. Han springer ju någon gång i veckan och ibland springer han med sin mamma men jag trodde inte att han skulle vilja springa "offentligt" med nummerlapp. Och 25 minuter... Jag tyckte det verkade väl optimistiskt. Vi gjorde upp hur vi skulle lägga upp kvällen. Jag skulle ta hans ryggsäck vid starten och stå på ett par platser längs banan och ge honom mellantider. Starten gick och han var långt fram i startfältet direkt vid starten. Loppet går i kringelikrokar i stan så jag såg honom vid tre tillfällen under loppet och kunde då ge honom tider. På upploppet stod jag med tidtagningen och väntade. Upploppet är en lång raksträcka (huvudgatan i stan) och jag kunde se homom på långt håll. Han kan hinna, tänkte jag när jag tittade på klockan. Och han hann! 24 minuter och 58 sekunder. Helt otroligt.

Han kom på 27 plats av 184 löpare.

Ikväll har han dömt fotboll i Ölme och jag har gjort mackor med skagenröra till kvällsmat.