lördag 13 november 2010

Vi vaknade onödigt tidigt idag men det var en speciell morgon. Molly hoppade upp till oss i sängarna och ville plötsligt gosa med oss. Hon låg där och njöt och spann. Nu är det Siv som är den försiktigare av katterna igen.
Tågot mot Göteborg gick kl 11:09 och jag fick börja resan med att vänta en timma i Karlstad. Som tur var stod tåget redan inne så jag slapp att sitta i en hård vänthall. Jag läste ut min underbara bok "Boktjuven" men jag hade en bok till med mig som backup. Den heter "Vildmarken" och är skriven av Upton Sinclair.
Resan gick söderut genom ett grått Dalsland. Väl framme i Göteborg gick jag direkt och åt på ett av mina favoritställen, Café du Nord eller "Köttbullecaféet som det också kallas. Här gör man världens bästa köttbullar och det kom att bli även lille Felix favoritställe när han och jag var här i somras. Köttbullarna är inte att leka med.

När jag gick längs Avenyn på väg till hotellet mindes jag en ganska ledsam tid. Jag bodde ju här när jag läste till biolog och för det mesta kände jag mig oerhört ledsen och ensam. Jag längtade alltid hem till Kristinehamn och drömde om en framtid där. Jag minns att jag började prenumerera på trädgårds- och inredningstidningar för att få stöd i mina framtidsdrömmar. Jag bodde då i en studentlägenhet på 12 kvadratmeter. Hotellrummet där jag nu sitter är betydligt större. Känslan av ensamhet kommer tyvärr tillbaka när jag kommer hit.

Det lilla hotellet jag bor på ligger på Lorensbergsgatan som är en parallellgata till Avenyn. När jag vek av från Avenyn passerade jag ytterligare ett favoritställe där jag ganska ofta åt dagens rätt.
Restaurant Kometen. En gång var det isterband och stuvad potatis där och jag frågade givetvis efter rödbetor eftersom det inte stod framme. Den jag pratade med hade aldrig hört talas om att man kunde äta rödbetor till isterband. Mycket märkligt! Det är väl få saker som går hand i hand på det sätt som isterband och rödbetor gör.
Här är entrén till hotellet. Nu sitter jag därinne i ett enkelrum med toa och dusch i korridoren. Jag ska snart klä på mig och gå ut lite i vimlet på Avenyn. Jag ska göra en lov runt konserthuset också för att förbereda mig inför kvällens konsert.

5 kommentarer:

Miss Gillette sa...

Gud vad märkligt att man kan längta till Krillehôla när man är i Göteborg och lever studentliv ... men vive la différence för all del!

Den deprimerande typ av väder som råder nu gillar jag inte, men däremot tycker jag om att åka tåg i det. Då befinner man sig i en tillvaro som är skild från vädret, fast ändå inuti det.

Hm. Vildmarken håller jag också på med nu, fast den är så beklämmande att det börjar ta emot att läsa längre. Snacka om den amerikanska mardrömmen! Men bra är den ju. välskriven och väl skildrad.

Eddie sa...

Tågresan var som du beskriver. Jag satt innanför ett plåt- och glasskal där värmen var på så det knäppte i elementen. Jag var dessutom nästan ensam i vagnen så det blev som en helt egen resa genom höstlandskapet i trygg värme.

Linden sa...

Men tänk vad gött man söv i ditt studentrum under friidrotts-vm95,även om det blev onödigt varmt när solen gassade på mot fönstret och termometer'n vissade runt 25 grader!

Eddie sa...

Det var 32 grader i "tryckkammern" bara så du vet. Där låg vi på tolv kvadrat i kalsongerna. Tre fullvuxna karlar. Jag spydde blod och vi beställde utkörning av pizza. Det var tider det!

Linden sa...

Ja det var det!Och pizzabudet såg lika orolig ut varje gång som han kom med pizza och det var en ny kille som öppnade, i bara kalsonger!!