Just nu läser jag en bok av Paul Auster som heter "Att uppfinna ensamheten". Där mindes författaren sin fars sätt att säga "Hallåååååå" i telefonen när han svarade. Jag minns när man sa "Hallåååå" men det gör man inte längre.
Ordet "Hallå" innehåller ingen som helst information förutom att en förbindelse är upprättad. Man vet inte vart man hamnat med sitt telefonsamtal. I min familj svarade mamma "Hallå" när jag var liten. Mormor svarade "1 3 6 8 5" tror jag. De kunde ha svarat "Persson" eller "136 85" men det gjorde de inte. 136 85 svarade man om man var lite modern tror jag. Man delade upp siffrorna i ett hundratal och ett tiotal. Mormor var inte modern. Hon räknade upp siffrorna, en i taget.
När jag bodde i Smedby svarade jag med husets namn. Så kan man också göra men endast om man har fast telefoni. - Smedbyborg, svarade jag. Det funkar ju inte om man bara har mobiltelefon. Jag kan omöjligt svara "Kapellet" eftersom svaret innehåller platsinformation som inte stämmer om jag är någon annanstans. Om jag haft en fast telefon skulle jag garanterat svarat "Kapellet" i den. Jag tycker det är lite charmigt.
Numera svarar de flesta med sitt namn men min mor svarar fortfarande "Hallå". Den äldre generationen kanske gör det. Ordet "Hallå" används numera bara om man håller på att tappa kontakten under ett samtal på grund av dålig mottagning eller liknande. Svaret blir ofta "Ja, jag är kvar" eller dylikt.
Ordet "Hallå" används oftast också om man vill komma i kontakt med någon som man inte känner eller minns namnet på på lite avstånd. Om någon tappar en handske framför en på trottoaren till exempel.
I telefonivärlden är ordet på väg att försvinna förutom när man behöver få bekräftat att förbindelse fortfarande är upprättad. Som svarsalternativ kommer det att dö ut med 40-talisterna.
15 kommentarer:
Intressant hallåspaning, det hade jag inte tänkt på men du har nog rätt. (Här i huset svarar vi vuxna med förnamn, men småtjejerna svarar: Hej, det är NN! Det låter så himla fint. När jag var i deras ålder hade jag lite telefonskräck, så jag beundrar deras totala naturlighet med lurar.)
När jag anger mitt telefonnummer räknar jag upp siffrorna en i sänder -- det kan man nog bara göra med femsiffriga nummer tror jag. Ibland vill samtalsparten kolla att numret blivit rätt antecknat och frågar: "Hundratal tiotal?" Jag måste fortfarande visualisera det de säger och "se" om det stämmer innan jag kan bekräfta det. Kommer nog aldrig att lära mig tänka på mitt telefonnummer så.
Du har rätt! Det går inte att sjunga vare sig telefonnummer eller postnummer med annan melodi än vad man är van vid. Tänk dig födelsenumret då...
Postnummer kan också läsas ollika, sant. Fast finns det nån som rabblar f-nummer på nåt annat sätt än med siffrorna parvis?
Det tror jag inte. Det var bara ett exempel.
Sexhundraförtitusen femhundrasex-sextusentvåhundrafemton.
Får mig att tänka tillbaks på gårdagens resonemang om huruvida "hemtelefon" är en retronym!!??
Hemtelefon är en självklar retronym. Liksom tjock-TV, snigelpost och motsatsen till fullkornspasta (om det skulle dyka upp något ord för det).
Hallå kommer att leva vidare lite till. Jag är född i mitten på femtiotalet och svarar "hallå".
eddie: Då vinner jag, för jag har nåt på sexhundrasjuttitusen! ;-)
Lägst nummer vinner, Miss Gillette!
eddie: Whatever blows your hair back! :-)
Härliga funderingar! Snart kommer vi inte längre kunna vara säkra på varifrån folk med ett visst riktnummer bor.
När man flyttar ska man visst få behålla sitt gamla riktnummer. Man kan således förbli en 08:a även om man flyttar till Lusasken t. ex.
frk lugn: Det tycker jag faktiskt är tråkigt. Och jag tycker fortfarande det är trist att länsbokstäverna på nummerplåtarna försvann. (Men jag förmodar att det kvalar in i startgruppen i-landsproblem.)
Intressant inlägg Herr Persson. Själv svarar jag oftast Hos Therese och lägger till med ett falskt namn efteråt, för att kolla först om det är en försäljare vilket det är i 8 fall av 10. Sedan säger jag att jag är där för att städa ur Therese hus och Therese tyvärr är död :-)
Usch vad otäckt att man ska behöva säga så för att värja sig mot dessa telefonförsäljare!
Njaa, jag har inte blivit riktigt så makaber ännu (men kanske blir), men faktiskt så låtsas jag i bland att jag är någon annan.
Skicka en kommentar