Jag är förtjust i "Dive bars". Divebars är ett begrepp i USA men de finns även i Sverige. En divebar är en kvarterskrog där du kommer in och det blir dödstyst eftersom de som sitter därinne inte känner igen dig. En kvarterskrog helt enkelt där gästerna är som en familj i ett vardagsrum och du är en främling. De som sitter där är män i åldrarna mellan 55 och 70. Det kan även finnas någon goding som är över 80. Ibland yrar det runt en kvinna med skrovlig cigarettröst bland de loja männen i baren.
Männen har ibland gabardinbyxor och keps och en armsvettsluktande nylonskjortor. Nylonskjortor med brynta kragar. Gemensamt för de manliga gästerna är att de är otvättade och luktar människa. De duschade igår eller i förrgår. Inte innan de gick ut på puben. Om du är trevlig och öppen blir du upptagen i familjen efter tio minuter. Om du sitter tyst i baren och dricker en öl får du vara ifred.
Baren serverar amerikansk öl såsom "Budweiser" och "Pabst Blue Ribbon". Ölen är billig. Det finns några andra sorter också men gästerna dricker de billiga amerikanska märkena. De andra är dyrare. Någon dollar dyrare men det räcker för att gästerna väljer de inhemska.
Dricker du en annan öl än "Bud" eller Blue Ribbon kan du uppfattas som snobbig.
Ibland när jag är på väg hem till hotellet i New York går jag in på en divebar. För att ta en öl och uppleva verkligheten. Inte flärden som man vanligen förknippar New York med utan den avslagna vardagsverkligheten.
När jag kliver ut därifrån befinner jag mig på Manhattan. Inte i Sundbyberg där jag lika gärna hade kunnat befinna mig. Jag kliver ut på Broadway i New York.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar