Vaknade och åt pörkölt till frukost.
Jag ringde Kurt och frågade om vi skulle hitta på något. Det gjorde vi. Vi tog en tur med bilen i skogarna mellan Björneborg och E18. Det regnade i stort sett hela tiden men vi var ute och tittade lite på gamla boplatser i alla fall. Kurt har en fantastisk kunskap om sådana. Vi var vid "Värdshuset i Ämtfalla" bl a. Jag visade Kurt ett ställe där det finns Vinbergssnäcka så jag fick briljera lite också.
Idag hade jag fått mina hoyasticklingar från Plantanica. Det är så roligt att vänta på paket från olika beställningar man gör och idag kom en försändelse. Jag packade upp och satte sticklingarna i blöt vermiculite på mitt nya sätt. Det borde gå lika bra som det gamla.
Till höger står mitt lilla växthus med sticklingar och till vänster ligger en hög med påsar där jag rotar på det gamla sättet.
Sedan tillverkade jag flera klätterstöd. Så här gör jag dessa:
Jag använder galvad järntråd som är 3 mm i diameter och klipper 135 cm långa bitar av den till de större klätterstöden. Till de mindre tar jag 85 cm tråd.
Här är en sådan bit.
Därefter tar jag tag i båda ändarna och för dem mot varann och låter materialet bestämma hur böjningen blir.
Jag för ändarna förbi varann så de korsas.
Då brukar man se var materialet i öglans topp blir ansträngt och vill bilda ett litet veck.
I det vecket sätter jag tummen och drar ut öglan ifrån mig för att förstärka vecket som materialet själv vill skapa.
Sedan böjer jag ut nederändarna lite för att de ska följa innerkrukans väggar när de är nedstuckna i jorden. Till varje klätterstöd går det åt två stycken sådana här.
Här står en isärtrasslad gammal Hoya carnosa "Lime green" som tidigare satt uppbunden på en halvrutten bambubåge. Lite spill blir det eftersom det är svårt att linda isär en gammal växt med vedartade stammar men det gör absolut ingenting. Det här är en av de hoyorna jag fått som vuxen planta. De flesta börjar jag ju med som sticklingar och då är det lättare att styra dem rätt på riktiga klätterstöd från början.
Här är den uppbunden på det nya klätterstödet. De två bågarna najar jag ihop i toppen med en mjukare och tunnare ståltråd.
Nio hoyor fick klätterstöd ikväll.
Jag fick ju ett gäng vuxna hoyor av en kvinna i Karlstad och de flesta var märkta med en etikett som talade om vilken sort det var. En del saknade etikett och det kändes lite jobbigt när jag tog mig an dem men det känns nästan jobbigare nu. Jag tycker inte om dem lika mycket som de som är märkta med namn. Konstigt, men jag förstår ändå varför.
Eftersom det blivit ett litet samlande så vill jag liksom bocka av de hoyor "jag har".
-Den har jag, tänker jag ibland när jag ser vilka sticklingar som är till salu. Jag köper inte gärna dubbletter förstås eftersom jag kan föröka själv när plantorna växer till sig lite. De omärkta jag har hoyorna kan ju vara vad som helst även om jag tror att flera av dem är H. carnosa. De är vackra som växter i alla fall och de kanske blommar vackert en dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar