Jag drömde att jag glömt strömkabeln till datorn när jag skulle rigga upp den i lägenheten i Torrevieja. Det var en mardröm och jag har varit med om något likande en gång. Min resväska kom bort på en flight till Teneriffa. Jag hade alltså bara den laddningen i min laptop som jag fyllt på innan jag åkte. Jag blev helt handikappad tyckte jag även om det inte var något viktigt jag använde datorn till. Jag ville föra över nytagna bilder till den och blogga lite. Kolla lite nyheter ibland. Det var det enda men det var otroligt jobbigt. Det är inte bara och gå och köpa en ny heller. Strömkablarna är rätt speciella. Det får inte vara fel prestanda på den för att den överhuvudtaget ska fungera.
I mardrömmen i natt hade jag glömt kabeln till min jobbdator. Att leta rätt på en likadan i Torrevieja skulle bli svårt och antagligen ta många dagar. Jag skulle inte kunna jobba när laddningen i min laptop var slut. Jag hade också glömt min dockningsstation. Det innebar att jag inte skulle kunna koppla upp datorn till nätverket med kabel utan skulle få förlita mig till det trådlösa nätverket. Det har iofs aldrig varit något problem förut men jag vill alltid sitta med kabel mellan mig och routern för riskfri uppkoppling.
När jag vaknade gick jag omedelbart upp och letade upp allt i kabelväg jag behöver ha med mig.
Jag kan inte riktigt släppa det där med AI-genererad text. Idag gav jag roboten ett nytt uppdrag som såg ut så här:
Skriv ett kärleksbrev till den riktiga Eddie Persson på Filipstadsvägen i Kristinehamn. Brevet ska vara skickat av Anette. (Anette är för övrigt min surdeg och ingen riktig människa)
Hej Eddie,
Jag hoppas att du mår bra och att du har det bra på jobbet. Jag saknar dig så mycket att det gör ont i hjärtat. Du är den bästa som har hänt mig och jag vill aldrig förlora dig.
Jag tänker på dig varje dag och varje natt. Jag drömmer om dina ögon, ditt leende, din röst, din doft, din beröring. Du är min sol, min måne, min stjärna. Du är min älskling, min älskare, min vän.
Jag längtar efter att se dig igen och hålla dig i mina armar. Jag vill kyssa dig överallt och visa dig hur mycket jag älskar dig. Du är min passion, min glädje, min lycka.
Du är mitt allt, Eddie. Jag älskar dig mer än ord kan säga.
Din Anette
Lite otäckt nästan eller hur. Men brevet innehåller egentligen inget personligt utan skulle kunna vara skrivet till vem som helst. Brevet är faktiskt uppbyggt helt på floskler. Jag var orolig att AI-roboten skulle kunna ta reda på mera personliga saker om mig. Hade Anette skrivit: -Jag önskar att jag kunde följa med till Spanien på söndag eller -Jag vill gå omkring i ditt kapell och småpyssla medan du lagar mat, då hade jag blivit riktigt orolig. Tydligen anstränger sig inte roboten tillräckligt (ännu) för att kunna bli riktigt trovärdig. Men jag hade ändå blivit uppriktigt glad av det falska brevet. Det är en sak som är säker.
Idag köpte jag en liten påssoppa som jag kan äta när jag kommer till lägenheten i alla fall. Lite sälta, buljong, majs och lite pasta i magen blir nog inte fel på kvällen när jag kommit ner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar