lördag 18 juni 2016

Felix på väg in i vuxenvärlden

Igår latade vi oss i sofforna och tittade på fotboll. Jag sa till Felix att han skulle få göra en vuxengrej idag, lördag. Han var nyfiken förstås men jag avslöjade inget.

Imorse när vi vaknade åt vi frukost och tittade på morgon-TV. Lördagens vuxenöverraskning för Felix började med att vi åkte upp till Lindås vid Ullvetten. Jag hade letat i mitt minne efter en stor öppen yta där vi kunde vara ifred. Jag tänkte att Felix skulle få köra bil för första gången i sitt liv.

Vi kom upp till Lindås och jag visade var jag badade med mormor och morfar när jag var liten. Och där morfar och jag metade och där jag kastade en sten och av misstag träffade morfar i pannan. Han blev arg då men det var inte meningen. Stenen borde ligga kvar där någonstans som jag kastade 1969. Kanske morfars DNA finns kvar på den.

När vi gick tillbaka mot bilen sa jag: -En dag kanske du ringer mig och frågar var vi var när jag berättade om mormor och morfar. När du kanske ska ta med dina egna barn hit till den här platsen där pappa Eddie badade som liten. Jag sa också: -Eller så kommer du berätta för någon att det var här du körde bil för första gången.

När jag sa så till Felix blev han helt ställd. -Ska jag köra bil, frågade han? -Jag tänkte det, sa jag.

Felix tog plats bakom ratten i bilen och vi hade ett teoripass först. Koppling, gas, broms. Precis när jag skulle starta bilen kom en annan bil och svängde in på planen. Felix vägrade köra om någon var i närheten och jag kunde förstå det.

Vi försökte vänta ut den andra bilen. Att den skulle ge sig av men istället etablerade föraren i bilen någon sorts station på platsen. Vi gick ur och frågade om han höll på att slå upp ett tält men han satte upp en enorm radioantenn och skulle upprätta radiokontakt med omvärlden på något vis.

Jag satte mig bakom ratten igen och körde till Lämsand, en annan vändplan i närheten. Felix fick köra lite på "ettan" där men han tyckte det var svårt med koppling, broms och gas. Jag fick gå in och hjälpa till ibland. Ställa bilen rätt. Men nu har han gjort det! Kört bil för första gången!

Efter detta äventyr skjutsade jag Felix till Smedby och skildes från honom för denna gång.

Jag åkte upp till kapellet och började med golvbjälklag i uthuset på allvar. Men jag tycker inte jag får till det. Jag blir inte nöjd med det jag gör. Det blir lite snett hur noggrann jag än är och det irriterar mig. Jag kan få en svacka när det blir så och kan lägga ner arbetet i vredesmod. Jag är så rädd att göra fel så jag vågar inte fortsätta.

Det är ett problem jag har i livet; "Rädd att göra fel" och då är det enklare att inte göra någonting alls.

Den som inget gör, gör heller inte fel.

Efter ett samtal med snickaren tog jag ett nytt tag och korrigerade det jag misslyckats med och fick faktiskt till det bättre.

Jag åkte upp till min vän, Jan, och hämtade mer virke så jag ska klara mig under söndagen.
Sedan tog jag kvällen med uthusbygget.
Sivan! Så här ser det ut sedan jag börjat med golvbjälklaget.

Jag tog ett trädgårdsvarv också med kameran.
Hyacintviva. Underbart vacker.

Praktriddarsporre. I all sin prakt, som sagt var...

En närbild på en knopp som ska till att brista. Felix tyckte det påminde om filmen "Avatar" när han såg knoppen.

Lila Karpaterklocka i en annan rabatt.

Idag är det lördag och blomvattnardags. Jag älskar att gå runt i prediksalen och vattna mina krukväxter. De får näring nu, dessutom. Känns ännu bättre.

Nu blir det musik och några folköl i soffan. Det kanske också blir ett trädgårdsvarv senare för att se om några svärmare kommit igång. Idag såg jag årets första fläckfluga. Jag slog ihjäl den på min vänstra arm.

1 kommentar:

Lars Gunnarsson sa...

Den som aldrig misslyckats har heller aldrig försökt!