Idag hade jag ju tänkt vara flitig i kapellet. Ingenting i världen hade kunnat stoppa mig (trodde jag). När jag kom upp hade jag redan besök. Jörgen och TF var redan där och hade suttit och lött hela dagen. Det var också så vackert vårväder så jag ville inte gärna gå in. Bofinken sjöng så muntert och smältvattnet porlade så vackert. Jag började gräva små diken för att leda bort ytterligare smältvatten.

Det rinner så underbart fint bort genom trumman under vägen. När jag stod och lutade mig på spaden kom PO på besök. TF åkte hem och vi andra gick in och satte oss för att prata. J från storskogen kom också på besök och vi pratade ännu mer. Jag satt och vred på mig lite. Klockan gick ju. Jag hämtade lite utrustning och började spika ihop den sarg som ska utgöra "fuskkarm" i fönstret ovanför badrumsdörren.

Så här blev den. Vi pratade ännu mer och J från storskogen åkte norrut mot skogen. PO, Jörgen och jag fortsatte att prata, planera och drömma och sedan började det bli dags att åka hemåt.

Det var den tisdagskvällen i kapellet det. Man jag skulle inte vilja byta bort den mot en arbetstisdag. Jag uppskattar så mötet mellan oss människor och vänner som lever på jorden här och nu. Vänskap fördjupas och relationer stärks. Det var helt enkelt en lyckad kapellkväll trots att nästan inget blev gjort. Det finns kvällar då jag är ensam där uppe men då jag ändå inte får något gjort.

Kapellet är ett ställe dit folk åker för "spontanbesök". Sådana ställen eller hem är inte vanliga i dagens Sverige och jag uppskattar så mycket att det blivit så här.