Mera böcker och en skadad affisch

Kylan håller i sig och ytterligare en arbetsvecka ligger bakom mig. Jag fortsätter att läsa in mig på Spanien. Det verkar inte vara särskilt enkelt att köpa ett boende där. 

Jag har pratat drygt en timma i telefon med Sabina Sändh som har sin pappa i Spanien. Hon har också lagt ut en krok hos några andra vänner till henne därnere som har erfarenhet och kontakter när det gäller att hyra boende i Spanien. 

Jag ser fram emot när jag kan åka över norska gränsen och besöka Sabina. Hon har också sagt att hon ska åka ner och besöka mig och sin pappa som bor där permanent om jag skaffar vinterboende. Då ska vi gå runt med sekatörer och klippa hibiskussticklingar i smyg.

Jag luskar vidare lite. Mina dagdrömmerier handlar om Spanien nu. Spanska sydkusten mot Medelhavet närmare bestämt.

Igår kom mer litteratur. Och en affisch som jag inte kunde motstå. En affisch avsedd för reklamplatsen som finns på bussidor.

Affischen hade haft en jobbig resa till mig och var tyvärr skadad. Tuben den låg i var deformerad.

Tyvärr hade även affischen blivit skadad och fått veck. Det syns på bilden ovan.

Chick Corea har avlidit också. Jag såg honom en gång på Rondo i Göteborg. Annars har jag egentligen aldrig lyssnat på honom.

Drömmen om husbil har svalnat lite men det ligger nära till hands att drömmen tas upp igen. Jag utesluter ännu inte några möjligheter. Jag har tagit kontakt med en av mina vänner som jag vet har en lägenhet i Torrevieja. Jag har inte fått något svar av honom ännu.

Min konst från USA verkar ännu inte vara avsänd. Jag har fått ett paketnummer att följa men inget händer hos USPS. En bokning av frakten hade skett den 7 februari och sedan har inget hänt. Jag ringde Unos Glas här i Kristinehamn som ska rama in bilderna och bad om ursäkt för att jag aldrig kommer ner och ger dem uppdraget. De har ju tagit hem extra rammaterial för min räkning.

Varje dag nu är spännande tycker jag. Hur ska allting bli efter pandemin? Hur ska vi arbeta? Behöver vi fortfarande ha kontor nu när många lärt sig att jobba hemifrån och trivs med det. Den här pandemin ger så mycket oväntade bieffekter. Många av bieffekterna verkar positiva. Folk som jobbar på distans får mer gjort och känner att de får tid och ro att fördjupa sig i arbetsuppgifter som kräver det. Utan att bli störda.

Jag minns hur det var i maj-juni 2020. Då undrade jag hur länge jag skulle få jobba hemifrån. Jag ville av det skälet att pandemin aldrig skulle ta slut. Jag ville arbeta så här resten av mitt liv. Det passade mig perfekt.

Jag tror att det är viktigt att cheferna berättar för de anställda att de kommer att få arbeta hemifrån när de vill också i framtiden. Ovissheten är jobbig. Jag minns hur jag i somras oroade mig för att pandemin skulle ta slut och att jag skulle bli tvungen att pendla till Karlstad varje dag igen. 

Det skulle betyda mycket för de anställda som kan få besked redan nu om hur arbetsgivaren tänker sig framtiden.

I samråd med min chef fick jag löfte om att sköta mitt jobb hemifrån i framtiden. Eftersom det gått så bra under våren. Att jobba hemifrån 100% är inte en lösning för alla men för mig är det som en otrolig befrielse. Jag har aldrig älskat mitt jobb som nu. Och när min chef berättade det för mig kände jag vilken tillit hon kände till mig. Jag har också låtit henne veta det. Det har fört oss närmare varann.

Jag tror att de mjuka frågorna kommer att bli viktigare i framtiden. Att den anställde ska trivas och kunna upprätthålla den livskvalitet som hemmakontoret inneburit för många. Ingen jag pratat med vill tillbaka till det gamla arbetssättet där man samlas på ett kontor varje morgon.

I framtiden kommer arbetsgivarna troligen ha det som argument när de går ut och rekryterar. Börjar du arbeta hos oss får du möjlighet att arbeta hemifrån i den utsträckningen som passar för den tjänsten du tänker tillträda.

De flesta undersökningar som gjorts hur folk trivs med att jobba hemifrån visar att jättemånga vill fortsätta att arbeta på det sättet. Att ha möjligheten till det om arbetsuppgifterna medger det.

Först nu blir den aktivitetsbaserade arbetsplatsen ett framgångskoncept. För kontorsfolk som inte hittat en ostörd arbetsplats i kontorslandskapen finns alltid hemmakontoret. 

Kanske behöver ett företag (eller en kommun) en tredjedel av de kontorsytor som man hyrt tidigare. Måndagar är team A och B på kontoret. Tisdagar team C och D. Onsdagar team E och F. Torsdagar är de som vill på plats och på fredagar ordnas eventuellt teamsöverskridande möten och kanske även "after work". Kontorsytorna kan minskas till en tredjedel i bästa fall och kontoristerna jobbar två dagar i veckan på kontoret. Tre dagar hemma när de kan hänga tvätt och koka långkok under arbetsdagen. På så sätt blir kvällen också ledigare när vardagssysslor gjorts under arbetsdagen i form av pauser från skrivbordsstolen.

Det är en fördel som jag själv upplevt. Matlagning, tvätt och städning har jag fått undan under min arbetsdag i mina bensträckarpauser. När kvällen kommer är allt redan klart och jag kan ligga och läsa böcker istället. 

De flesta som är på kontoret tar en timmas kafferast under dagen. En halvtimma på förmiddagen och en halvtimma på eftermiddagen. De som arbetar hemma sitter inte och fikar på det sättet. Arbetsgivaren borde gå ut med att arbetstagarna kan ta en halvtimma/trekvart friskvård varje dag. Om denna möjlighet är uttalad behöver inte den anställde känna dåligt samvete om de vill ut på promenad någon gång mitt på dagen för att få lite dagsljus.

De mjuka värdena. Arbetstagarens livskvalitet. Den värdefulla fritiden, fri från hushållsarbete och plikter.