Idag laddade jag dosetten inför kommande vecka. Lördagens medicin har jag i magen när jag flyger ner till Alicante och söndagens fack öppnar jag när jag nyvaket inser att jag vaknat upp i mitt paradis.
Vardagslivet släpar sig sakta framåt. Sömn, arbete, TV och läsning. Inga vidlyftigheter. Jag kan inte riktigt vara riktigt glad och ivrig längre. Medicinen gör inga underverk men full effekt har nog inte uppnåtts riktigt än. Jag får kroppsliga bekymmer när jag sitter vid datorn vid längre stunder igen. Höger tumme och pekfinger domnar lite och på kvällen känns alla leder i högerhanden svullna. Kroppen börjar ge sig. Jag borde nog försöka få mitt karpaltunnelsyndrom opererat ändå.
Förra helgen träffade jag ett gammalt grabbgäng som jag tillhörde en gång i tiden och det var verkligen jätteroligt. Jargongen var precis densamma och det var roligt att hälsa på i den världen igen. I söndags åt jag glass med min vän Ylva vid Picassoskulpturen. Hon är en mycket klok och sansad kvinna som jag tycker mycket om att prata med. Det känns som om vi känt varandra mycket längre än vad vi i själva verket gjort.
Jag förbereder min avfärd. Väskan är nästan färdigpackad och jag har införskaffat sådant som ska med ner denna gång. En flaska Yes diskmedel bl a. Jag är inte nöjd med de spanska sorterna. För att inte tryckförändringar vid flygningen ska trycka ut allt diskmedel i väskan skruvade jag på en kork från en petflaska istället. Jag vet inte om det behövs men jag vet hur deformerade kaviartuberna brukar vara efter en flight.
De första dagarna på plats är redan planerade in i minsta detalj. Åtminstone förmiddagarna. Citronmarknaden på söndagen och La Zenia boulevard på måndagen. Det ska bli fantastiskt skönt att släppa den svenska vardagen lite. Jag kommer att sakna Felix och Sivan som vanligt men resten kan lika gärna kvitta. Jobbet går på sparlåga denna årstid också. Jag har suttit med lite arbete i Excel ett par dagar och det tycker jag ju mycket om i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar