fredag 24 juni 2016

Minnen

Felix börjar bli tonåring nu och vill sova länge. Jag vaknade 07:00 och ville ha kaffe så jag smög upp och satte på en kanna. Tittade på honom när han sov. Underbart vacker skapelse. Tittade sedan på nyheter om Brexit nere och jag tycker utträdet är spännande. Felix vaknade 08:30 och det var bra för honom. Vi åt frukost och åkte på en liten grusvägs-road-trip i mina fotspår.
Underbara orkidéer i vägkanten. Jungfru Marie nycklar. Jag tvingade Felix att detaljgranska blommorna... Prickiga blad och alldeles underbara.
Upp till Niklasdamm, förbi Eskilstorp och Tyskas till Älgsjön där vi hade jättefester ibland på en gräsplan. Jag berättade för Felix hur vi cyklade upp dit med tält och hela kittet. Det måste vara minst två mil.

Skolavslutningen i nian firade vi där. Jag och Ohlfeldt delade tält och vi drack Black Velvet och Ginger ale. Någon eldade upp dasset som stod i skogskanten och det var helt hysteriskt.

Det är så igenväxt så man knappast förstår hur det såg ut en gång.

Jag var där flera gånger med andra gäng också. Björna och jag paddlade kanot där utanför och han gjorde allt för att välta kanoten. Jag ville inte det. Fullt påklädda var vi båda och han ville få till en vältning. Jag lyckades slippa att bli blöt den gången. Idag är gräset högt där och det står en sorgligt övergiven husvagn i kanten.
Jag minns inte den stora granen. Så som jag minns det hade vi vår eld där.

Felix skulle på midsommarfest i Smedby så jag körde dit honom före lunch idag.

Jag åkte direkt hem och snickrade vidare. Jag reglade upp hela baksidan på uthuslängan. Det är inte perfekt.
Men det är ju för faan baksidan på ett utthus,

Felix måste hjälpa mig i nästa moment när jag ska stifta upp vindpapp på baksiden. Det momentet får vänta till på onsdag. Nu tänker jag prioritera vedskjul så Roland slipper ha min ved på gårdsplanen.
Jag fortsätter med väggar nu. Jag satt i den där stolen hela kvällen sedan. Inga mygg och inga knott. Har väl aldrig varit med om något liknande. Det enda problemet jag hade var getingar som hämtade cellulosa till sina bon från min stol.

Bitsförvaring.
Sivan kom fram och ville ha lite uppmärksamhet.

Det här var det sista jag fick av snickaren innan han drog till det vackra vädret på Öland med husbil och kvinna.
Som tur är ser jag vad det står i verkligheten.

2 kommentarer:

Anna Ström Åhlén sa...

Så fin beskrivning av kärleken till ett barn! Ja, man förundras verkligen över en sådan skapelse. Tack för tidresan också! Du väver verkligen ihop då och nu på ett fängslande sätt. Haha, nog kunde det gå vilt till förr ... ;)

Eddie sa...

Jo du Anna! Det var rejäla fester i skogen på den tiden.