Felix kollade en Harry Potterfilm och jag körde en tvättmaskin ikväll. Jag förberedde också inför omplantering av mina plantor, Blomman för dagen, som kommit sig fint efter sådd. Imorgon är det dags att plantera om tror jag.
Pirrkvinnan kom på besök med sina hundar och satt med oss i soffan en stund. När filmen var slut spelade Felix keyboard för oss. Felix är förtjust i hennes hundar och de verkar gilla honom.
Här sitter jag och Felix. Lilla Soya ligger i Felix knä men hon framträder väldigt dåligt mot hans svarta jeans. Ögonen framträder desto bättre.
2 kommentarer:
En liten svart trasselsudd som heter Soya…då vet jag vem du dejtar:-). Lade du ut det som en medveten ledtråd? Jag tror att det är fler än jag som varit nyfikna på vem din nya dam är, och jag måste säga att ditt privatliv på bloggen för tillfället är mer spännande än utvecklingen i kapellet. Det är märkligt egentligen att man nyfiket sitter och läser om någon annans liv. Det blir som att läsa en bok eller se en film – man vill veta ”hur det ska gå”. Lite pinsamt känns det dock att jag är så nyfiken, men jag får försvara mig med att det hör till människans natur. Hursomhelst, lycka till med kärleken! Det finns få saker som toppar förälskelse. När man dessutom har en lång sommar framför sig, ja då är livet rätt bra:-).
Tack för din kommentar! Det var längesedan det kom någon sådan nu och det var jättetrevligt att du tog dig tid att skriva några rader. Och tack för lyckönskningen, särskilt eftersom du har förstått vem hon är.
Visst lade jag ut bilden som en medveten ledtåd men jag frågade pirrkvinnan först. När jag mår så gott i hjärtat vill jag ju egentligen visa hela världen vem hon är, nu på en gång, men det kan finnas skäl att vara försiktig också förstås. Om det inte blir som man hoppas kan man ju tänka sig att man slår sig i rejält.
Samtidigt finns det något budskap till pirrkvinnan i det jag skriver. Jag vill visa henne att jag, inför hela världen, är stolt och glad över att vi träffas. Givetvis säger jag det till henne direkt men det här kanske är mitt sätt att VISA henne att det verkligen är så. Ett annat sätt vore väl att beställa bord för två på "The Pub" och sitta och tindra med ögonen en hel kväll men det känns inte som ett tilltalande alternativ. Jag har heller nästan ingen i min omgivning att dela min glädje med så då delar jag det med alla som vill läsa istället.
Det är klart att jag ibland tänker på om det verkligen är läsvärt det jag skriver. Om människor överhuvudtaget är intresserade av hur jag mår, vad jag gör och vad jag tycker och anser om saker. Det har blivit en dagbok med fri insyn och det är ingenting jag har något emot. Kanske folk känner igen sig själva i det jag skriver ibland och blir stärkta i sina tankar. En del kanske tycker det är jobbigt att läsa om någon som är nykär och lycklig om de själva inte är det. Andra kanske får rena renoveringstips och nya tankar om hur man löser uppkomna byggtekniska problem i sin egen drömhussträvan.
Jag är som en öppen bok på både gott och ont och jag kan inte vara annorlunda för då mår jag själv inte bra. Något annat är inte tänkbart för den personen och människan jag är.
Skicka en kommentar