onsdag 1 september 2010



Felix och jag har uträttat lite ärenden i Karlstad. Först åt vi lunch. Vedugnsbakad pizza som var underbar. Sedan åkte vi och köpte flytspackel och grejer till det fortsatta arbetet med apparatrumsgolvet.
Här står sakerna. Lite drygt 2 100 gick det på. Jag kan enkelt komma på minst tio saker jag hellre lagt 2 100 kr på...

Jag dammsög i apparatrummet och förberedde för flytspackling.
Felix ägnade sig åt Super Mario på sin Nintendo DS under tiden.

När jag var i Bryssel tog jag lite bilder på underligheter. Sådant som jag inte är van att se och sådant där vi svenskar kanske skulle valt en annan lösning. Inte för att belgarnas lösningar är sämre men jag känner helt enkelt inte igen vissa saker och därför har jag fotat dem.
Här har man låst fast en OH-kanon så att inga tjuvar ska kunna ta den med sig.
I badrummet på hotellrummet fanns ingen tröskel till hallen. Det ser också ut som om det varit vatten på väg ut ur badrummet någon gång.
Prisolrör till handduksvärmaren som inte kommer upp vinkelrätt ur golvet. Troligen en nödlösning för att inte bjälklaget varit tjockt nog.
En våg fanns på hotellrummet. Det har jag aldrig sett förut. Jag använde den inte.
En hemsk sänglampa med blå glasbitar som inte passade in alls. Risken finns att den inte passar in någonstans...
Ett gatuarbete i fin sand. Belgien är väl antagligen till stor del gammal havsbotten. Lättgrävt lär det vara i alla fall. Sedan har de de där konstiga spadarna utan ett grepphandtag längst upp. Det måste vara jättejobbigt att hantera en sådan spade. Nu är väl detta en sorts skyffel men det känns helt fel ändå. Det är likadant i New York. Grepphandtag saknas.
En övergiven lyktstolpe helt oskyddad. Där ska man inte sticka in nyfikna barnfingrar.
Man använder en målarpensel för att göra ren askkoppar i anslutning till uteserveringarna. Smart.

En del udda och vackra saker såg jag också.
En sopsorteringsstation på en tunnelbanestation.
En vägg på en tunnelbanestation.
En trevlig skulptur i en vägkorsning. Jag blev lite glad när jag fick se den.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Läste att du deppade häromdan, glöm för allt i världen inte bort:

Livet är skitkul, och varje dag ovan jord är en bra dag!

Miss Gillette sa...

Visst är det konstigt med verktyg och redskap som inte är ändamålsenliga? I USA är skitverktygen mer standard än riktiga, fungerande verktyg. Jag fick stifta bekantskap med byggvärlden första gången jag var i USA -- svenskarna som jobbade där var vansinniga på de inhemska verktygen och importerade egna från Europa. Och byggstandarderna lämnar mycket att önska också -- det är så otroligt mycket smäck bakom de tjusiga ytorna att man baxnar. Avloppsrören vet man inte om man ska skratta åt eller drömma mardrömmar om. Trösklar har de inte fattat att man kan ha -- och eftersom alla ytterdörrar av nån fullkomligt outgrundlig anledning går _inåt_ så går det ju inte heller att ha tröskel där. (Istället får fruarna virka långa korvar som stoppas med nånting formbart och som man lägger för dörrarna för att förhindra drag. Jättepraktiskt.)

Jag ska erkänna att jag inte har varit i nån av de amerikanska delstater som har kalla vintrar; där är det förmodligen lite rejälare grejer.

Eddie sa...

Livet är ju oftast skitkul som tur är. Idag är det bra igen.

Konstigt att inte bra lösningar, som t ex grepphandtag på spadar, slår igenom i hela världen. I USA har man ju heller inte arbetskläder när man arbetar. Där går snickarna i utslitna gympaskor, jeans, t-tröja, varselväst och hjälm. Tumstocken sticker upp ur bakfickan. De måste väl betala arbetskläderna själva förstås men ändå.