Nu har jag suttit och gjort en digital ritning på husets nedervåning. Jag använde mig av programmet Visio, en Microsoftprodukt ur Officefamiljen. Det kanske inte är det bästa programmet att göra ritningar i men det funkade ganska bra ändå. Väggar, dörrar och fönster finns i alla fall att dra in från en meny. Sedan är det bara att måttsätta.

Varför gör jag detta då? Ja, inte vet jag. Det är väl ett sätt att bekanta sig med programmet som jag kommer ha användning för i jobbet. Jag kanske också kan använda grundritningen jag gjort för att planera eventuella förändringar i planlösningen, ett drömstöd alltså. Ritningen blir ju förstås skalenlig så det borde gå att ha den som underlag. Jag ska höra med Niclas i "tvillingkapellet" om han vill ha min ritning när jag känner mig klar med den.

Jag kunde heller inte låta bli att installera köksskåp, diskbänk och spis ovanpå min grundritning.

Jag är så entusiastisk inför detta bygge så jag vill egentligen inte sluta skriva. Det är så otroligt häftigt att förverkliga drömmar. Mycket av mitt liv kretsar just nu kring drömförverkligande.

Jag läste ett citat någonstans av någon okänd människa. Det står "Tänk på att livet är här och nu! Det är ingen generalrepetition." Så alla ni därute: fundera på vilka drömmar ni vill börja förverkliga. När man är klar med den första kan man förverkliga en annan dröm. Det är alltid tillfredställande att känna att man är i mål. Det är alltför sällan man verkligen känner sig färdig och nöjd med något man gör. Det går t o m att ha flera drömförverkliganden igång samtidigt. Pengar är ju alltid en brist förstås men man får skynda långsamt, över många löneperioder om så krävs.
I mitt projekt finns alla chanser att känna sig klar med små delmål.

Det kanske är drömförverkligande som gör livet värt att leva.

Livet är för kort för att skjuta upp förverkliganden.