En regning och dyster dag. Jag fick för mig att göra långkok. Jag åkte till Maxi och handlade upp mig lite på det som skulle behövas. Jag fick också för mig att jag skulle dokumentera min matlagning i bloggen. Så här kommer ett matlagningsinlägg där jag presenterar:
Kapellets variant på den ungerska rätten Pörkölt med kocken; "The man of too much".
Jag hackade tre stora gula lökar och lät dessa stekas genomskinliga på svag värme i ca 200 gram extrasaltat smör.
Tillsatte grovt hackade vitlöktklyftor efter behag. Idag var "behag" sex klyftor under tiden som löken stektes.
Jag finhackade en liten röd paprika
och tre paket bacon. Denna gång valde jag bacon omsorgsfullt med så mycket fett som möjligt.
Jag förberedde också paprikapulver. Det ska vara mycket paprikapulver.
Det här är nog ca tio matskedar.
När jag ansåg löken färdigstekt tog jag av grytan från värmen och tillsatte paprikapulvret.
Pulvret får inte stekas för då får det en icke önskvärd smak.
Jag tillsatte paprikapulvret när löken slutat puttra samt ca två deciliter vatten.
Från och med detta ska grytan "koka". Inte "steka".
Jag rörde ner pulvret och tillsatte bacon och paprika och värmde upp det hela igen.
Sist tillsattes grytbitar av nöt och ytterligare lite vatten. I detta fallet ca 700 gram grytbitar. Det ska ju koka och inte steka. Jag brynte inte grytbitarna först. Grytbitarna i sig innehåller så lite fett. Här kommer baconfettet in i bilden.
När detta var gjort fick det puttra på lägsta möjliga värme tills det blev klart. Bilden ovan togs kl 13 när locket lades på.
Utseende kl 14.
Klockan 15.
Klockan 16.
Sedan fick den gå utan lock en halvtimma.
16:30. En liten smakportion efter uppsaltning. Det enda som fattades var en brödbit att släpa runt i vätskan.
2 kommentarer:
Gläder mig åt, att du inte snöat in på veggotrenden, som många inom massmedia kampanjar för!
Lars G
Nej det här är nog så långt ifrån veg man kan komma.
Skicka en kommentar