Det är härinne jag lever. I dessa tider arbetar jag till och med härinne på vardagarna. Hela min vakna tid är jag här i prediksalen i stort sett. Det är hela min värld nu och där fantiserar jag och planerar. Omvärlden existerar knappt för mig. Möjligen delar av altanen som jag kikar ut över ibland för att se om Sivan vill in. Mina enda intryck jag får utifrån kommer via TVn eller datorn. Det räcker alldeles utmärkt för mig. Jag behöver inte mer än så. I eftermiddag har jag tittat lite på CNN och valupptakten som sker i USA. Man undrar vad det ska bli av det där märkliga landet och deras märkliga president. Enligt Reinfeldt börjar USA uppvisa många tecken på att landet är farligt nära att bli en diktatur. Att demokratin är hotad av den galna presidenten.
Idag hade jag tänkt göra kanariska potatisar och Mojo-sås.
Jag gjorde såsen. Den består av fyra vitlöksklyftor, en halv citron, en halv liten burk med inlagd och grillad paprika, en urkärnad chilifrukt, lite salt, två teskedar spiskummin och ca 2 dl olivolja. Allt mixas till en slät sås. Den är helt gudomlig. Jag gjorde såsen men sedan tröttnade jag och gick och la mig med min Kafkabok istället. Jag nickade t o m till en stund. När jag vaknade till tog jag en macka. Jag orkade inte stå och göra mat så potatisen får vänta tills imorgon. Såsen får stå i kylskåpet i natt.
Jag fantiserar/planerar fortfarande om vad jag ska göra när jag äntligen tar mig till Prag. Jag kan sitta i timmar och läsa menyer från olika restauranger och drömma om vad jag ska beställa att äta. Jag skulle önska att jag kunde beställa flygbiljett och hotell så jag hade ett datum att vänta in men det går inte än. Hotell skulle jag kunna boka men flygen går inte än och avgångar är väldigt ovissa. Om man kollar på flyg till Prag nu så går nästa flyg någon gång i december. I november finns inga flighter. Så har det sett ut sedan i somras. I augusti fanns det flighter nästan varje dag i oktober att boka. Nu finns inget. Det är som att första nästa flight skjuts på framtiden hela tiden och det är väl så det kommer att vara ännu en tid. När jag åker bil mot Karlskoga fantiserar jag om den dagen jag kör österut på E18 och har GPSen inställd på Benstockens långtidsparkering och tar den lilla transferbussen till terminal 5.
Tjeckien är väldigt drabbat nu också så det är ju ändå inte aktuellt. Om man gav sig tusan på det skulle man nog kunna ta sig dit genom att byta flyg i Frankfurt. Eller med bil. 14 timmar och 49 minuter skulle det ta att köra dit enligt google maps. Jag skulle kunna äta frukost där vid niotiden imorgon om jag drog nu. Bilen är dessutom fulltankad. Jag tog ju t o m en tupplur i eftermiddags.
Men det får allt vänta. Jag åker ju helst inte till Maxi ens om jag befarar att det är mycket folk där.
Undrar hur det skulle vara att ta bilen ner. Det kanske kunde vara något ändå till sommaren. Det skulle förstås ta några dagar i varje riktning men det skulle ju faktiskt gå. Men det känns nog ändå krångligare än att flyga. Väl där skulle ju ändå bilen stå stilla hela tiden. Jag har inget behov av dagsutflykter förutom de som mina ben bär mig ut på. Det finns heller inget jag behöver köpa med hem. En massa tjeckisk öl då kanske men det finns ju Norrlands guld 3,5 på Maxi.
På tisdag är det val i USA. Jag tror jag ska försöka bevaka valvakan lite om jag orkar. Det känns som ett val som är viktigt för hela världen. Det kan väl ändå inte bli så att den där otäckingen får ha makten i fyra år till. Jag är rädd för att det skulle vara ödesdigert för vår stackars planet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar