söndag 17 april 2022

Lite jobbig natt

Jag tog det väldigt lugnt igår kväll med ölen. Jag var sugen och jag tittade på en fantastisk konsert med Santana och John McLaughlin. 


Jag åt mina räkor med tabascokryddad aioli. Jag kunde haft i mera tabasco och jag kryddade på lite mer tabasco i aiolin som blev över. Jag fick köpa till lite mer räkor på söndagen för att få ihop till en omgång till.

Men jag fick alltmer ont i såret på benet under kvällen. Jag gick därför och la mig tidigt och försökte sova men det gick inte. Det smärtade i benet hur jag än låg. Dessutom var det fullmåne och jag hade sovit ut ordentligt på lördagsmorgonen. Sedan fick jag feber och gick upp och tog en Ipren. Jag fick till slut tända och läsa någon timma. Till slut somnade jag ändå och sov hela natten. Jag påbörjade också antibiotikakuren redan igår kväll. 

När jag vaknade var jag mycket bättre. Smärtan finns kvar men är inte lika intensiv. Fortfarande stel i stelkrampsprutesticket. Jag drack kaffe och tog det lugnt till TV:n. Gjorde ren min älskade kamera efter fallet igår. Jag vågade inte ens titta på den igår då jag var orolig att den blivit skadad i fallet. Men det såg ganska bra ut. Lite små repor bara men inte på lins eller skärm. Ställde ut mina fjärilsmatare i solen med sockervatten. Igår var det många fjärilar som hittade dit. Men jag ser bara nässelfjärilar vid sockervattenautomaterna. Citronfjärilarna bara flyger förbi. De har troligen hittat en annan sockerkälla även om det är väldigt få växter som blommar nu.


Jag eldade lite gräs också och min barndomskamrat Olle kom förbi och vi pratade en stund. Trevligt!

Sedan åkte jag till Maxi och handlade. Jag köpte ingredienser till ett nytt kavringbak.



Pappa Eddies supergoda påskkavring.

Sedan testade jag en lite rolig sak. 


Jag riggade upp min telefon vid den ena sockervattenautomaten och styrde kameran från min Apple Watch. Det gick hur bra som helst. 


Jag fick t o m med mig själv. 


Jag låg och solade lite och kollade på klockan om det var någon fjäril framme. Sedan tog jag en bild bara.

Benet gör ont. När jag suttit still en stund är det svårt att komma igång och gå.

Nu kl 16:24 går jag in för idag. Jag har fått ännu mera ont i benet igen och tar det lugnt inne nu resten av dagen. Jag har skrivit lite på boken idag och ska försöka skriva lite till. 

lördag 16 april 2022

Arne Löv, fem stygn och folköl

En påskhelg med vackert väder. Jag fick besök på förmiddagen av en gammal bekant. Lina var här och åt sillunch igår. Allt lugnt och fint. Tidigt i säng, läsning och sedan lyckades jag faktiskt sova extra länge på mornarna också.


Grönfink på besök. Jag har aldrig sett dem här förut. Bara hört dem.

Jag åkte till Maxi och handlade när mitt besök lämnat mig. När jag kom hem satte jag upp en gammal fönsterlucka på uthusväggen. Den är en hyllning till dess forna ägare Arne Löv. Folk som är uppväxta i Kristinehamn på 60-, 70- och 80-talet vet vem Arne var. Han var väl den a-lagaren som hade uppnått högst a-lagsstatus på något vis. Oförarglig, onykter alla dagar i veckan och välkänd av alla. Hugo Torsén är nog den enda som kan jämföra sig med Arne i det avseendet. Arne bodde granne med kapellet innan han avled. Han gick och ledde sin cykel förbi här på eftermiddagarna och fick alltid en kopp kaffe när det var folk i kapellet. Det var före min tid men jag minns honom väldigt väl.

Min morbror, "Fyll-Persson" umgicks gärna med Arne när morbror Eric hade sina perioder. Jag minns att Eric och jag mötte honom en gång och han bjöd upp mig till sitt hus där han skulle kunna tälja till ett metspö åt mig. Det fanns gott om sådana träd uppe hos honom, intygade han. Det blev ju aldrig av förstås.

Innan han flyttade in i luckstugan bodde han i ett cementrör nere i hamnen.


Arne bodde i "luckstugan" sina sista år. Ett litet hus som kommunen ägde som Arne hyrde. Namnet "luckstugan" fick det efter sina blå fönsterluckor. Tyvärr var luckorna redan avplockade här men de låg en bit därifrån så jag räddade en till eftervärlden.


Idag satte jag upp den som en liten hyllning till kristinehamnsoriginalet Arne Löv. Jag tog sedan med mig kameran och gick upp till Arnes för att ta några fler bilder.


Så här ser platsen ut idag. Inte många spår kvar. 

Här är husnumret. Karlsbergsvägen 16 var hans adress.

När jag skulle gå därifrån halkade jag på en berghäll och ramlade handlöst framåt och rev upp höger smalben riktigt illa. Jag gick hem och tog av mig och gick direkt in i duschen för att göra ren såret så gott jag kunde. 


Här är det rengjort men det glipade så illa på sina ställen så jag tyckte det var lika bra att åka till sjukhuset för att låta någon se om det. Det var ett tungt fall men min klocka larmade inte för fallet. Lite oroväckande. Det borde den verkligen gjort. Men eftersom jag var på benen igen så snabbt kanske den ansåg att faran var över. Hmmm. Lite oroväckande ändå.

Jag åkte upp till akuten och fick komma in direkt. Det behövde sys.


Här ligger jag under nålen. Jag lät en sköterska ta en bild åt mig för bloggen.


Ihopsydd och klar.


Kompresser och i väntan på gasbinda.


Hemma igen efter en tur till Maxi för att köpa antibiotika. Läkaren tyckte jag borde köra en liten kur ifall. Fem stygn blev det och en stelkrampsspruta. Den första gången i mitt 58 åriga liv jag blivit sydd.

Från det att jag ramlade till att denna bild togs gick det ganska exakt en timma. Inte så farligt men en händelserik timma i mitt liv.

Denna lördag avslutar jag med några pilsner. Jag hoppas jag kan sitta ute en stund innan solen går ner.

måndag 11 april 2022

Arbetsdag på plats i Karlstad

Möte online på förmiddagen och sedan till Karlstad för lunch med kollegorna och utbildning på eftermiddagen. Sedan hem för att hålla snuscirkel.

Det var svårare än jag trodde att planera schema för cirkelträffarna eftersom det är levande växter vi hanterar. Ibland växer de fortare än vad man tror och ibland tar det längre tid. Idag hade jag i alla fall tidigarelagt ett möte där jag visade hur man omskolar från pluggbrätte till krukor. Här står de jag planterade om idag.


Lite drygt hälften av det jag ska ha. 


Ytterligare tre omgångar ska jag plantera om imorgon. Jag fick slut på u-jord. Jag hade inte nog med rumstempererad jord som jag ville ha. Jag fick ta in en säck till i värmen över natten.

Det kom bara två cirkeldeltagare. Jag hade räknat med att vi skulle bli 6 stycken. Jag hade iofs skickat ut en skriftlig instruktion till de som vill göra det tidigare. Jag hoppas inte de andra missförstått och blandat ihop datum.

Idag fick jag mail från motorcykelhandlaren i Spanien. Den är inregistrerad på mig nu och mitt registreringsnummer blev 8273 LXG.


Då kan jag börja undersöka hur jag ska teckna försäkring för den. Men det får vänta lite.

söndag 10 april 2022

Hemma igen

Denna söndag var tung. Jag somnade runt 03:30 igår och vaknade kl 8. Då gick jag och åt frukost och hämtade bilen. Sedan påbörjade jag en jobbig hemfärd. 

Men vi kan börja igår morse. Då vaknade jag tidigt och började avveckla min lägenhet för denna gång. Jag diskade upp den lilla disken som fanns och städade badrummet.


Ställde ut disken i solen att torka. Plockade in utemöblerna.

Jag gjorde iordning lägenheten så som jag vill hitta den nästa gång. Då är dessutom Felix med.


Kylskåpet ställt på glänt och urtorkat. Ett par vettextrasor emellan så dörrarna ska vara lite öppna.


Inte nog med att det är galler för alla fönster. Det sitter också en invändig "stålpersienn" som man släpper ner när man lämnar. Här har jag gjort det i mitt sovrum. Lägenheten blir helt mörk när jag fällt ner alla. 

Medan jag gick där och pysslade hörde jag en liten försagd röst bakom mig. Den sa: -Pappa. Nu har jag varit med dig överallt i världen men jag skulle vilja fråga dig en sak. Kan inte jag få vara kvar här? Det är här i värmen jag trivs bäst.

Det var Franklin som gjorde sin lilla ödleröst hörd. Han fortsatte: -Vi har varit i London, Paris och New York. 13 gånger i New York t o m. Oslo, Budapest och Prag flera gånger men det är här jag vill vara hädanefter. Jag är trött på att flänga runt överallt.


Franklin fick som han ville. Han börjar bli gammal precis som sin pappa och nu hade han verkligen hittat hem. Vem är jag att förhindra detta? Franklin är numera bofast i Spanien.

Jag satt länge och väl i lägenheten och väntade på att klockan skulle bli 16 så jag skulle börja påbörja min hemresa. Jag slog av huvudströmbrytaren och låste allt och började gå mot busshållplatsen. Precis innan jag var framme kom bussen och blåste förbi. 


Jag satte mig i skuggan och åt två Wasamackan och drack vatten. Eftersom jag fått lite pejl på hur busstabellerna fungerar kunde jag utläsa att jag skulle få sitta där i en timme innan nästa buss. Men att vänta gör mig inget. Min hjärna får sysselsätta sig med tankar i lugn och ro en stund bara.

Vid busstationen inne i stan hade jag ytterligare en dryg halvtimma att fördriva tiden. Jag satt i ett hörn i skuggan och tittade på folk, Väl framme vid flygplatsen gick det hur smidigt som helst. Ingen kö någonstans.

Jag var innerligt trött på spaniens andningsmaskskrav. Det blir så jobbigt att ha på masken överallt. I kollektivtrafiken och jag fasade för den fyra timmar långa flygningen med mask. Det var jättejobbigt på nerresan. När man har den på sig sådär länge får man ont bakom öronen också. Väl inne på flygplatsen hade jag bara på mig den när jag rörde mig bland folk. Så fort jag satte mig tog jag av den även om det inte är tillåtet. När man äter får man ta av sig den men sedan ska den på igen.


Jag tog ett ordentligt skrovmål inför flighten. Sedan gick jag runt och satte mig då och då på olika platser. Poliser och väktare som gick förbi mig där jag satt orkade inte påminna mig om masken som tur var.

Flighten var lite försenad. Den skulle gå 22:05 men så blev det inte. Jag satt vid gaten så länge jag kunde för att slippa gå ombord. Jag brukar alltid vänta så jag blir bland de sista som går på. Till slut fanns det ingen återvändo. På med masken igen då. Efter att ha gått landgången ut till planet möttes jag av två svenska glada flygvärdinnor som sa att det var valfritt att ha mask ombord fr o m den 4 april. Jag blev verkligen överlycklig av det beskedet och kunde andas ordentligt hela hemresan.

En stad från ovan.


Jag satt och tittade ut mycket under hemresan. Det var klart och fint väder. Vi kom iväg en halvtimma försenade. Det betyder att jag landade kl 02:30 på Arlanda. Min transfer kom direkt och körde mig till hotellet. Jag släckte kl 03:30 och somnade direkt.

När jag ätit frukost åkte jag direkt. Det var en bättre frukost än jag räknat med faktiskt.


Här frukostens efterrätt. Då hade jag redan moffat i mig äggröra, bacon och vita bönor. Jag fyllde en äggkopp med Kalles kaviar också. Det var så salt och gott. Sedan drog jag. Jag började med att köra att fel så jag hamnade nästan i Uppsala innan jag kunde vända. Sedan gjorde sig tröttheten påmind. Och törsten. Efter en sådan hotellfrukost och så få timmar med sömn blev jag plötsligt övermäktigt trött. Jag var tvungen att köra av i Enköping för att hitta något ställe där jag kunde få mig en kopp kaffe och vatten att dricka. Jag yrade runt bland villaområdena och höll på att gå bet innan jag hittade en OK-mack. Där fick jag kaffe och vatten och gick runt och rörde mig lite. Nästa anhalt Västerås. Det gick ganska bra dit men sedan kom tröttheten igen. Jag fick verkligen skärpa mig och siktade på Eurostop i Örebro för ett nytt stopp. Jag åkte in till Biltema och gick lite i butiken och tog en kopp kaffe igen. Vedervärdigt kaffe för övrigt. Jag fick inte ens i mig hela koppen. Efter det stoppet kändes det i alla fall lite bättre och nästa stopp blev på Maxi i Kristinehamn. Jag handlade lite mjölk och grejer som jag visste att jag inte hade hemma. Jag hämtade också ut mitt nya tangentbord innan jag åkte hem.

Jag tog några Norrlands guld medan jag gick och plockade och pratade med Sivan. Hon verkar inte saknat mig värst mycket. Jag startade också en ny snussats. Jag behöver fylla på inför sommaren med färdigt snus. Processen är ju ganska omfattande och sedan ska det ju stå en månad i kyla innan jag kan frysa in det. Det är sommarsnuset 2022 jag ska göra nu.

fredag 8 april 2022

Säg den glädje som varar för evigt

Näst sista morgonen för denna gång. Arbetsdag med onlinemöten och skrivande av minnesanteckningar från tidigare möten.

Jag har verkligen fått ut det jag önskade av denna resa. Jag har gjort fler inköp än jag trodde jag skulle hinna med denna gång. Det enda som saknas nu är två cyklar men det får bli nästa gång. Nästa gång blir förmodligen en ren semestervistelse tillsammans med Felix. Troligen under juni eller juli månad. Troligen en vecka. Då ska jag hämta ut min scooter som då är inregistrerad, betald och utrustad med det jag ville ha. Troligen blir det inte mycket åkande på den då eftersom Felix är med men små utflykter ska jag ta.


Väskan ligger och gapar redo för att ta emot det lilla som ska med hem igen. Jag kommer att lämna en del kläder här så jag har en liten omgång härnere. I framtiden kanske jag kan resa utan incheckat bagage men det kanske krävs några turer till innan dess.

Det begagnade tangentbordet jag hade med ner dög inte. Det ligger ett nytt och väntar på mig på ICA Maxi i Kristinehamn när jag kommer hem. Redan beställt och betalt. 

Jag flyger hem sent imorgon kväll. Bussbiljett från Torrevieja har jag redan köpt. Bussen går kl 18 och jag räknar med att slippa ta taxi ens från lägenheten in till stan. Eftersom jag har så gott om tid innan kan jag gott använda kollektivtrafiken. 1,20 € istället för 15 €. Flyget lyfter ca kl 22 och landar 01:55 på Arlanda. Då har jag transfer till hotell och sedan tar jag bilen därifrån på söndag förmiddag. Då åker jag direkt till Maxi och handlar lite mat och hämtar tangentbordet. Jag har längtat efter mjölk. Färsk mjölk går knappt att få tag på här. De har nästan bara mjölk som innehåller konserveringsmedel med lång hållbarhet. Det är inte ens kylvara tycker jag det verkar som.

Efter det utdragna regnandet Torrevieja har genomlevt har det börjat bli en del mygg. De irriterar mig med sitt pipande surr när jag ska sova. De verkar bita mig också. Jag har aldrig känt när det hänt och jag har hittills inte fått något myggbett. När jag slagit ihjäl någon härinne inser jag ändå att de är fulla med blod. De får väl hålla på.

Denna resa har jag inte fått tag i något mörkt bröd som förra gången. Då hittade jag ett gott matbröd på Aldi men har inte varit inne på någon sån affär denna gång. Jag har fått hålla tillgodo med ljust matbröd från Mercadona eller Carrefour. Allt matbröd har hittills smakat lite kardemumma vilket jag förknippar med vetelängder och bullar. Det passar verkligen inte i matbröd men det verkar de tycka här.


Den här lilla drycken jag köpte var också väldigt märklig. Den smakade som mjölk med uppblötta Bragokex.

Efter jobbet tog jag en promenad till Carrefour. Troligen den sista denna resa.


Så här ser jag ut när jag går runt. Vad förvånad jag såg ut. Kameran hänger alltid där och folk frågar om jag är fotograf. Det är ovanligt nuförtiden att man har en kamera som inte också är en telefon.


Ett borttappad id-kort på trottoaren. Lite gulligt med en sten på.


Ett betongrör som nästan såg vulgärt ut.



En vacker trädgård i ett lite sunkigt område.


Jag åt lite på carrefour också. Denna enkla måltid kostade 3,50 €. Empanadas tydligen. Pajdeg med lite fyllning som bestod mest av tomatpuré.


Jag köpte öl. En åttapack långburkar tills nästa vistelse. Jag hade bara ryggsäck idag och passade på att ta med något som var lite tungt när jag ändå var där. Man ska inte gå i tomma, som Snickarn säger. Jag gick till den vanliga chinabutiken också. Det är ett begrepp det där med chinabutiker. Jag fattar inte hur mycket produkter de har i lager. Det är helt ofattbart. Man måste nästan se det för att förstå. 


Jag köpte en polygrip och en solmadrass till så jag har två kompletta solsängar nu.


När jag kom hem slog jag upp ett glas vin igen och satte mig att lyssna på lite musik. Ikväll blev det Tasavallan Presidentti.


Sedan invigde jag de perfekta grogglasen jag hittade här i skåpen. Rom och cola blev det. Namnet är nog inte helt PK i Sverige. Den finns ändå i systembolagets sortiment. Konstigt. Det trodde jag faktiskt inte.

Jag börjar också komma underfund med busstabellerna tror jag. De stämmer förvisso aldrig riktigt exakt men nu tror jag jag börjar få häng på just vad man kan utläsa av de tidtabeller som sitter vid busshållplatserna.


Till höger ser man hållplatserna på linjen med ändhållplatserna överst och underst. Alla hållplatser är däremot inte med så man får kolla den som är närmast. Tabellen jag fotograferat är den som gäller för vardagar. På helger är det en annan tabell.


"Ida" betyder enligt min översättningsapp "Gående". "Vuelta" betyder "knä". Men om man tittar noga ser man att det är omvänd ordning på stationerna i kolumnerna. Det är alltså de olika riktningarna på bussen. Jag vet ju att "Eres de la Sal" är nere i stan vid hamnen och det är ju inte däråt jag ska när jag åker från Carrefour och hem. Jag ska alltså mot "C/ Rossini". C står för Calle vilket betyder väg eller gata. Calle uttalas dessutom "Kajje". Dubbel LL uttalas som J. Pollo = kyckling men uttalas Pojjo. Jag säger alltid "No Pojjo" när jag beställer rätter där köttursprunget är oklart.

Då är det alltså den nedre tabellen jag ska titta på.


Där framgår riktningen från vänster till höger. Från Eres de la Sal till c/ Rossini.

Eftersom Carrefour är den mest intressanta hållplatsen på resan har den fått en egen kolumn. Den inringade mittenkolumnen. Det är svårt att rita med en oduglig datormus av märket "Logitech" på frihand efter ett par romgroggar också vill jag lova. 

Hållplatsen Carrefour har en avvikande markering på rutten till höger. Alla hållplatser har en punkt men de hållplatser som fått en egen kolumn i tabellen har en ring runt punkten.

När jag står vid Carrefour och vill hem är det alltså den mittersta kolumnen i den nedre tabellen jag ska titta på. Jag vet inte om jag någonsin fullt ut kommer att förstå detta. Särskilt som det ändå aldrig stämmer.


Nu får det vara slut med sötslisket. Nu ska tequilan provsmakas och de nyinköpta snapsglasen testas. Inköpta på Carrefour. Hela jag är Carrefour snart.

torsdag 7 april 2022

Värme


Häromdagen fick jag en så fin bild på mig från 1970. Jag blev otroligt glad. Tänk på att ni alla säkert har bilder på någon kamrat från barndomen. Fotografera av dem och skicka till dem. Det kommer att uppskattas. 

Jag har ganska många bilder på mig själv som liten. Men jag "kan" alla de bilderna i mitt huvud. När det kommer en ny bild - som häromdagen - blir man jätteglad. Ungefär som när tidigare okända bilder dyker upp på t ex Marilyn Monroe. Tack för att du ansträngde dig att - helt utan att jag efterfrågade det - skickade den fina bilden på mig som en överraskning i vardagen, Anette Björkstav. Det behövs inte mycket mer än så för att få reda på att man lever kvar i någon annans huvud. I gengäld tänkte ju jag lite extra på Anette den kvällen.

Idag har det varit riktigt varmt här. 20 grader i skuggan och nästan 50 i solen.


Jag intog min lunch ute idag. Sedan solade jag magen i en halvtimma och det var nästan för mycket kände jag. Men det är något visst med att ligga och producera D-vitamin efter vintern.

Efter jobbet gick jag till Lidl för att köpa det där köttet jag torkar. 


Vägen mot Habaneras.

Det torkade köttet är det godaste snackset Felix har ätit säger han. 


Fyra bitar fick det bli denna gång. Jag köpte också friterade salta mandlar med timjan och någon dryck som var en sådan Coca-cola-rip-off så jag inte kunde låta bli. Jag har ingen aning om vad det var jag köpte. Dryck i alla fall.


När jag varit på Lidl testade jag Taco bell igen. Quesadillas denna gång. De var goda men lite väl små för en svensk karl. Jag har nästan slutat äta pommes. Jag tycker helt enkelt inte att det är gott längre men jag ville testa de på Taco bell. Rena skiten det också. Det borde jag förstått. De hade Ice-tea att välja på i sin dryckesautomat så det tog jag. Det var riktigt gott.

Hur skulle quesadillarna kunna bli matiga med så här lite fyllning?


Bah!


Jag gick sedan till Leroy Merlin och köpte fönsterputsutrustning. Fönstren på inglasningen blir snabbt tråkigt smutsiga. I den mindre flaskan har jag vatten och lite diskmedel. I den stora enbart vatten. Jag duschar först fönstret med diskmedelslösningen. Skubbar lite med svampen på gummirakan. Färskar sedan av med dusch av vanligt vatten och sedan kör jag gummirakan.

Det var snart gjort att få rena fönster igen med en så bra utrustning. Jag tänkte jag skulle ha lite samma tänk när jag i framtiden tvättar av scootern allt vägdamm. Först skölja av den med färskvatten. Sedag duscha den med diskmedelsvatten och eventuellt torka försiktigt med trasa. Sedan färska av den med vanligt vatten igen. Vi får se hur det blir med det.


När jag var klar med fönstren slog jag upp ett glas vitt vin med en isbit i. Knaprade på lite mandlar och tittade ut på gården som var soldränkt i skymningsljus. Kl 20 hade jag 19 grader ute.

Det är så otroligt tyst i lägenheten. Det beror bl a på att det inte är särskilt mycket liv i omgivningen men också att det är dubbelglas i fönstren. Lägenheten jag hyrde i julas hade bara enkelglas och det var en väldig skillnad på bakgrundsljud. Ibland trodde jag att jag glömt att stänga ett fönster. Så genomträngande var ljuden av samhället utanför. Det blir t o m jättetyst när jag drar för skjutdörrarna i inglasningen. En sövande tystnad. Ungefär som att stänga av bilen och sitta kvar och blunda och inte gå ur.

onsdag 6 april 2022

Cykelfrågan

Idag kollade jag lite annonser på cyklar och efter jobbet gick jag ner till stan till två pantbanker som annonserat på Marketplace om cyklar. Jag tyckte de var väl dyra och väl risiga annars så det blev inget cykelköp. 

Jag gick med raska steg ner till stan.


Här tog jag en genväg genom en ödetomt. Det var fler som gjort det före som synes. Det är alltid en risk för trampminor i form av hundskit på dessa genvägar.

Inte konstigt om saker och ting inte fungerar i det här landet.


Jag själv har inget problem med uppkoppling och el i alla fall.

Högst upp på en liten skorsten på grannhuset sitter en stare och sjunger fantastiska strofer på eftermiddagarna. 


Han har sådan otrolig fantasi när det gäller både melodier och olika knäppljud, kuttringar och visslingar.

Jag pratade med Lina en lång stund ikväll. Ibland kan jag längta lite efter henne. Hon ska springa maraton i Rotterdam i helgen. När jag går omkring härnere tänker jag på allt jag ska visa för Felix men faktiskt även för Lina om hon vill komma hit.

Jag köpte tre avocado, en limpa och ett paket salami på Mercadona. Deras utbud går inte att jämföra med Carrefour. Jag köpte två isbrickor i silikon och lite verktyg på en chinabutik också innan jag tog bussen hem.