Denna söndag var tung. Jag somnade runt 03:30 igår och vaknade kl 8. Då gick jag och åt frukost och hämtade bilen. Sedan påbörjade jag en jobbig hemfärd.
Men vi kan börja igår morse. Då vaknade jag tidigt och började avveckla min lägenhet för denna gång. Jag diskade upp den lilla disken som fanns och städade badrummet.
Ställde ut disken i solen att torka. Plockade in utemöblerna.
Jag gjorde iordning lägenheten så som jag vill hitta den nästa gång. Då är dessutom Felix med.
Kylskåpet ställt på glänt och urtorkat. Ett par vettextrasor emellan så dörrarna ska vara lite öppna.
Inte nog med att det är galler för alla fönster. Det sitter också en invändig "stålpersienn" som man släpper ner när man lämnar. Här har jag gjort det i mitt sovrum. Lägenheten blir helt mörk när jag fällt ner alla.
Medan jag gick där och pysslade hörde jag en liten försagd röst bakom mig. Den sa: -Pappa. Nu har jag varit med dig överallt i världen men jag skulle vilja fråga dig en sak. Kan inte jag få vara kvar här? Det är här i värmen jag trivs bäst.
Det var Franklin som gjorde sin lilla ödleröst hörd. Han fortsatte: -Vi har varit i London, Paris och New York. 13 gånger i New York t o m. Oslo, Budapest och Prag flera gånger men det är här jag vill vara hädanefter. Jag är trött på att flänga runt överallt.
Franklin fick som han ville. Han börjar bli gammal precis som sin pappa och nu hade han verkligen hittat hem. Vem är jag att förhindra detta? Franklin är numera bofast i Spanien.
Jag satt länge och väl i lägenheten och väntade på att klockan skulle bli 16 så jag skulle börja påbörja min hemresa. Jag slog av huvudströmbrytaren och låste allt och började gå mot busshållplatsen. Precis innan jag var framme kom bussen och blåste förbi.
Jag satte mig i skuggan och åt två Wasamackan och drack vatten. Eftersom jag fått lite pejl på hur busstabellerna fungerar kunde jag utläsa att jag skulle få sitta där i en timme innan nästa buss. Men att vänta gör mig inget. Min hjärna får sysselsätta sig med tankar i lugn och ro en stund bara.
Vid busstationen inne i stan hade jag ytterligare en dryg halvtimma att fördriva tiden. Jag satt i ett hörn i skuggan och tittade på folk, Väl framme vid flygplatsen gick det hur smidigt som helst. Ingen kö någonstans.
Jag var innerligt trött på spaniens andningsmaskskrav. Det blir så jobbigt att ha på masken överallt. I kollektivtrafiken och jag fasade för den fyra timmar långa flygningen med mask. Det var jättejobbigt på nerresan. När man har den på sig sådär länge får man ont bakom öronen också. Väl inne på flygplatsen hade jag bara på mig den när jag rörde mig bland folk. Så fort jag satte mig tog jag av den även om det inte är tillåtet. När man äter får man ta av sig den men sedan ska den på igen.
Jag tog ett ordentligt skrovmål inför flighten. Sedan gick jag runt och satte mig då och då på olika platser. Poliser och väktare som gick förbi mig där jag satt orkade inte påminna mig om masken som tur var.
Flighten var lite försenad. Den skulle gå 22:05 men så blev det inte. Jag satt vid gaten så länge jag kunde för att slippa gå ombord. Jag brukar alltid vänta så jag blir bland de sista som går på. Till slut fanns det ingen återvändo. På med masken igen då. Efter att ha gått landgången ut till planet möttes jag av två svenska glada flygvärdinnor som sa att det var valfritt att ha mask ombord fr o m den 4 april. Jag blev verkligen överlycklig av det beskedet och kunde andas ordentligt hela hemresan.
En stad från ovan.
Jag satt och tittade ut mycket under hemresan. Det var klart och fint väder. Vi kom iväg en halvtimma försenade. Det betyder att jag landade kl 02:30 på Arlanda. Min transfer kom direkt och körde mig till hotellet. Jag släckte kl 03:30 och somnade direkt.
När jag ätit frukost åkte jag direkt. Det var en bättre frukost än jag räknat med faktiskt.
Här frukostens efterrätt. Då hade jag redan moffat i mig äggröra, bacon och vita bönor. Jag fyllde en äggkopp med Kalles kaviar också. Det var så salt och gott. Sedan drog jag. Jag började med att köra att fel så jag hamnade nästan i Uppsala innan jag kunde vända. Sedan gjorde sig tröttheten påmind. Och törsten. Efter en sådan hotellfrukost och så få timmar med sömn blev jag plötsligt övermäktigt trött. Jag var tvungen att köra av i Enköping för att hitta något ställe där jag kunde få mig en kopp kaffe och vatten att dricka. Jag yrade runt bland villaområdena och höll på att gå bet innan jag hittade en OK-mack. Där fick jag kaffe och vatten och gick runt och rörde mig lite. Nästa anhalt Västerås. Det gick ganska bra dit men sedan kom tröttheten igen. Jag fick verkligen skärpa mig och siktade på Eurostop i Örebro för ett nytt stopp. Jag åkte in till Biltema och gick lite i butiken och tog en kopp kaffe igen. Vedervärdigt kaffe för övrigt. Jag fick inte ens i mig hela koppen. Efter det stoppet kändes det i alla fall lite bättre och nästa stopp blev på Maxi i Kristinehamn. Jag handlade lite mjölk och grejer som jag visste att jag inte hade hemma. Jag hämtade också ut mitt nya tangentbord innan jag åkte hem.
Jag tog några Norrlands guld medan jag gick och plockade och pratade med Sivan. Hon verkar inte saknat mig värst mycket. Jag startade också en ny snussats. Jag behöver fylla på inför sommaren med färdigt snus. Processen är ju ganska omfattande och sedan ska det ju stå en månad i kyla innan jag kan frysa in det. Det är sommarsnuset 2022 jag ska göra nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar