Människans bäste vän (1995)
Oavsett väder ska hunden ut,
när den gnäller vid dörren är läget akut.
Så ivrig den blir när matte irriterat från hatthyllan kopplet rycker
och så astmatiskt det låter när halsbandet mot struphuvudet trycker.
Lustiga förefaller de dessa stretande små ekipage
som syns här i staden runt parkernas buskage.
När hunden vill iväg står matte kvar
och när hunden vill stå still så står matte och drar.
Alltid de åt olika riktningar vill
och detta medför irriterande nog, att hela ekipaget står still.
Hundens rygg går i vågor där den sitter på huk.
Matte försöker plocka upp men högen är för mjuk.
Så umgås de, människan och hennes bäste vän.
Varje dag, om och om igen.
I alla städer i hela vårt land,
i varsin ände av ett utdragbart band.
1 kommentar:
Men det är ju så mysigt med att ha hund......tycker jag. Skiten värmer fint när det är kallt och hundhåret isolerar i springorna i huset....man kan släppa sig och skylla på hunden....och man slipper lägga fram servietter vid middagen...kom Viggo och slicka mammas mun... :-)
Skicka en kommentar