Ikväll är det nyårsafton.
Felix mamma kom och hämtade Felix kl. 11 ungefär. När han åkt städade jag hela övervåningen i kapellet och liksom njöt av lugnet som inträdde. Tog en tur till Coop för att handla kvällens mat. Det blir en äggsmörgås med kräftstjärtar för mig. Jag har suttit och lyssnat på musik och ölat i min nystädade övervåning ett tag nu så nu börjar jag "komma på rus".
Så här ser min sittplats ut.
Katterna tycker inte riktigt om min ljudstyrka och ligger gott i Felix säng i köket.

Det här blir årets nyårsafton för mig. Jag hade faktiskt möjlighet att vara på kalas ikväll men jag föredrog att sitta med mig själv i kapellet. Jag behöver stillheten nu.

Jag har börjat läsa en bok som jag varmt kan rekommendera. Om man känner till New York och musikhistorien någorlunda ger det ytterligare mervärde. 

Boken är fantastiskt skriven. 

"Just Kids" av Patti Smith.

Var med om en konstig upplevelse idag. Jag var hemma hos min morbror för att hjälpa honom med hans nya digital-TV-box. Han bor på Stenstaliden i samma höghus där jag själv växt upp. Det var väl något år sedan jag var där senast men denna gång reste jag liksom tillbaka till min barndom. Gården utanför, entrén, hissen. Allt hade ändrats men var ändå så likt. Dörren till tvättstugan, trapphuset, ventil på en vägg, jag känner varenda fläck i detta höghus. När jag var liten och bodde här visste jag vilken våning jag var på genom att se på slitaget på vissa saker på de olika våningarna. Lukten var viktig då också. Det luktade olika på varje våningsplan.

Min morbror bor i lägenheten bredvid där min älskade mormor en gång bodde. Samma handtag på mormors dörr som då. Handtaget hon använde för att öppna dörren. Handtaget som jag använde när jag kom hem från skolan på dagarna för att slänga in min plastkasse med skolböcker och få en bit mat innan kvällsledigheten tog vid. Jag själv bodde med min mamma en våning upp men hon arbetade när jag var klar med skolan för dagen.
Jag tog hissen upp en våning idag för att titta på "min" dörr. Det stod "Larsson" på den nu och jag nästan fnös. Vi bodde i den lägenheten när den var ny. Ingen hade bott där förut. Jag tror vi flyttade dit 1971.

Det var en konstig känsla att vara där idag. Det kröp liksom lite i mig. Jag mindes mycket elände som jag, så här i efterhand har förstått att, min uppväxt bestod utav. Jag mindes också ett par år då jag knappt vågade lämna huset. Det var en stor kille som hade sagt att han skulle "ha tag i mig". De orden glömmer jag aldrig. Jag visste inte vad han skulle göra med mig när han väl fick tag i mig men jag fruktade honom söm döden. Jag hade inte gjort honom någonting. Jag hade inte sagt något dumt om honom  heller. Jag visste knappt vem han var. Idag kramas vi när vi träffas på krogen. Jag har aldrig berättat för honom vilket helvet han gjorde min uppväxt till genom att bara yttra den där meningen, "Jag ska ha tag i Eddie". Numera är vi jämbördiga var gäller kroppsstyrka om det så här på senare tid skulle bli handgemäng. De åren med fruktan för honom har satt spår i mitt liv, det är jag säker på.
Jag hade heller ingen hemma som ställde upp på mig förutom min mormor. Ingen jag kunde lita på. Min mor slog mig tills jag en dag slog tillbaka. Någon pappa har jag aldrig haft men jag har letat upp min biologiske far nu på senare år. Jag hade bara mormor så när den dagen kom då jag började revoltera mot "föräldrarna" så skedde det till största delen mot mormor.

Jag minns somrarna på Stenstaliden. Min bästa kompis åkte då på "Kollo" ett antal vackor. Jag ville också på kollo men jag hade liksom inte förtur dit. Kollo verkade vara något för barn vars föräldrar behövde avlastning. Det var inget för barn som hade "fungerande" familjeförhållanden. Jag var ensam större delen av sommarlovet och min bästa vän hade hittat nya kompisar varje sommar och hade så mycket att berätta om årets kolloupplevelser. Jag hade inget.

Nog om eländet.

Idag har Felix haft sin kompis Nils här och de har spelat TV-spel och tittat på film. Ikväll har Jörgen, Tord och Per varit i elektronikverkstaden. Felix och jag har varit nere hos dem och tittat på när de bygger hemelektonik.

 Det här är den ena delen av Tords slutsteg. detta är ett så kallat "monoblock". Det förstärker signalen som kommer från förförstärkarens ena kanal och skickar sedan den förstärkta signalen till den ena högtalaren. Man måste alltså bygga två sådana för att få stereoljud.
Per var inaktiv men satt och kollade i Kjell & Company´s katalog.

Nu sover Felixen och jag ska inte bli så sen jag heller. Det blir väl lite TV för min del nu. Givetvis brinner min kandelaber och en folköl står på bordet. Ganska mysigt faktiskt.

Jag försöker ta reda på om man kan blogga från en iPad. Det verkar inte vara helt lätt. Jag är nämligen lite sugen på en "padda". Det vore också smidigt att ha med en sådan till New York denna gång men om det inte är enkelt att blogga så får det kvitta.

Idag har det kommit ett paket från Elfa. Det innehöll elektronikkomponenter som ska ingå i ombygget av min förförstärkare. Felix ville till Albin och leka idag så det passade bra att Jörgen och jag satte oss och började med ombyggnationen. Ombygget handlar om att bygga ett annat tonsteg än det jag byggt tidigare. Ett tonsteg gör att man kan justera bas och diskant. En del vill inte ha något tonsteg eftersom de anser att musiken ska låta som den gör på skivan och som den som slutmixade densamma tycker att det ska låta. Det tycker inte jag. Skivan ska låta som jag vill och inget annat. Jag lyssnade utan tonkontroller ett tag men då var det vissa skivor jag inte ville höra på eftersom de lät så hemskt dåligt. Nu bygger vi nytt för att musiken ska passa mitt ljudideal.

Här är tonsteget ihoplött och klart. Det är två likadana lödlister med likadana komponenter. En lödlist per kanal. Jörgen har gjort den ena och samtidigt tänkt ut hur komponenterna ska sitta. Sedan har jag gjort en likadan lödlist. Han har gjort den undre av de två på bilden ovan. Han är mycket duktigare än jag på att få till det snyggt. Jag försöker ändå så gott jag kan. Det är viktigt att det är ordning på kablarna om man i framtiden behöver felsöka inne i lådan.

Felix har lagt sig och jag blir väl uppe en stund till.

Det är otroligt vad lite det händer i mitt lilla kapelliv just nu. Jag är sjuk. Har ont i halsen och har haft en hemsk febernatt. Hoppas jag får bättre sömn i natt. Jag har ingen större lust med någonting en sådan här dag.

På Juldagen var jag på Hotland MC på kvällen och det var väl sådär. Inte så mycket folk och tyvärr inget liveband. Det är alltid bra folk där dock.

Felix är hos mig nu. Vi spelar spel och tittar på film. Vi var en tur till Maxi förut och det är väl ungefär så spännande det blir idag. Funderar på att åka till Karlstad en sväng imorgon. Inte för att vi har något ärende dit men ändå.

Sitter och försöker hitta hotellrum i New York just nu men det verkar som om de inte är tillgängliga i så här god tid.

Då var de stora händelserna denna julafton 2010 över.
Felix kunde nästan inte somna i går kväll på grund av spänningen inför denna dag. Siv somnade däremot göt på sin favoritplats. Elementet är så varmt att jag knappt kan ta i det men det bekymrar inte Siv. Efter en stund på elementet hoppar hon ner och lägger sig på trägolvet för att svalka sig dock.

Felix vaknade 02:30 i natt och kunde inte somna om. Kl 4 var jag uppe på toa och då satt han upp i sin säng. Sedan låg han och pratade med mig från sin säng till kl 5. Då kom han över till mig och Molly och kröp ner en stund. Det gick inget bättre att somna om där så kl 05:30 gick vi upp och Felix fick sin första julklapp. En stor Legobyggsats så han/vi skulle ha något att göra innan lunch. Han blev jätteglad. Vi tog en byggpaus och åt frukost och tittade på sista avsnittet av julkalendern innan vi fortsatte. När vi byggt klart lade jag mig en stund igen och försökte sova men det gick dåligt eftersom Felix övade keyboard under tiden. Det är svårt att gå undan så som vi bor nu. Han lärde sig hela "Bjällerklang" idag. Kl 12 var det lunch hos hans mor och efter att ha matat Jörgens katt, åkte vi och plockade upp farmor och åkte dit. Ett traditionellt litet julbord var vad som bjöds och efter det åkte jag hem för att lyssna på musik och sova middag inför eftermiddagens julklappsutdelning. Felix nöjd efter maten och otålig att klockan skulle bli 16:30 så julklappsutdelningen kunde börja.

Förra året beställde jag ju resa till New York till min födelsedag den sjätte maj just på själva julafton. Liksom julklapp och födelsedagspresent i ett. Jag gjorde samma sak i dag. Jag åker den 6 maj och flyger tillbaka den 19 maj. Det blir nästan två veckor i New York. I år åker jag inte vidare någonstans utan stannar hela tiden i NYC och antagligen t o m på Manhattan om jag inte hamnar i Brooklyn som vanligt p gr a missförstånd av tunnelbanesystemet. Det kommer att bli en blogg från NYC även detta år så då kan ni följa med mig dit lite grann.

Julklappsutdelningen började, något försenat, vid 17-tiden och Felix fick jättemycket Lego. Han fick också en bok av mig där alla Star Wars-byggsatser som kommit ut beskrivs. Det har blivit en del då den första kom 1999.
Han blev som uppslukad av boken när julklappsutdelningen var över och vände ryggen åt det övriga sällskapet.
Här ses även hans kusin Viktor, minst lika intresserad, diskutera de olika byggsatserna. Viktor har kvar många av de gamla byggsatserna som kom ut innan Felix var född. Kusin "Jossa" syns i bakgrunden. Jossa är tydligen en trogen bloggföljare. Det fick jag reda på i kväll. Jättekul, tycker jag!

Nu är jag hemma igen och ska lyssna på musik, dricka några folköl och bränna en kandelaber med ljus. Det har inte blivit så mycket musik de senaste dagarna mer än Felix övningsspel på keyboard.

Dagen före julafton. Allt tycks vara klart inför morgondagen. Idag har jag lagt in julens enda sillinläggning. Det är så besvärligt att bereda mat i detta lilla kök så jag får verkligen bjuda till för att överhuvudtaget åstadkomma något. Jag har gjort senap idag också men det ska tillsättas några matskedar cognac till den imorgon. Jag har ingen sådan men Felix mamma har en flaska hemma. Jag får lite cognac av henne så får hon hälften av senapen.

Idag har vi för övrigt inte gjort någonting, jag och Felix. Han är förväntansfull inför morgondagen. Vi har spelat Uno en stund och slappat.

Jag har ett litet doftproblem i kapellet. Det verkar som om avluftningen till avloppet mynnar på vinden. I och med att jag har uppvärmt på övervåningen så bildas undertryck där vi bor. Luften från vinden sugs in genom otäta dörrar och andra otätheter så därför luktar det inget vidare här där vi lever och bor. Jag måste se över det när det blir lite varmare och dra upp avluftningen över taktäckningen. Så här kan vi inte ha det. Det går ändå bra när man är inne hela dagen men när man kommer utifrån känner man avloppslukten tydligt.

Imorgon firar vi hos Felix mamma. Sedan åker jag hem till det tomma kapellet men det är OK för mig. Jag är inte så mycket för julen men nu är det ju lite roligt när Felix är så förväntansfull.

Har varit i Karlstad och ätit 16 rätters libanesisk mat. Det är så fantastiskt gott. Vi satt i ett källarvalv och tittade ut på de frusna karlstadsborna som gick runt och försökte komma på några julklappar som skulle passa.

Jag längtar till New York. Att bara få sitta någonstans där och blunda och lyssna på staden. Längtar till alla möten med människor och den nyfikenhet som uppkommer när två människor med olika bakgrund träffas. Nästa år tänkte jag prova på något som heter "Big Apple Greeter". Man anmäler sitt intresse och får sedan en New York-bo som tar hand om en gratis några timmar under en dag. Man anmäler sitt intresse genom att skriva lite om sina intressen och vilken stadsdel man vill utforska. Sedan paras man ihop med en lämplig Newyorker. Detta är dessutom gratis men man får gärna göra en liten donation till organisationen. Newyorkern tar inget betalt för sin guidning. Kan kanske bli så att man träffar ytterligare en kompis i New York som man upprätthåller kontakten med efteråt.

I dag börjar jag min julledighet. Imorgon ska jag vara hemma med Felix och vabba. Han har ont i halsen och är förkyld, stackaren. Sedan börjar den riktiga ledigheten och jag jobbar inte förrän 3 januari nästa gång.

I kväll ska skinkan göras i ordning. Personalen på Maxi fick gå ut på lagret för att hitta en liten skinka till mig och jag fick en på 2,5 kg. Jag gör alltid skinkan i stekpåse i ugnen och avslutar uppvärmningsprocessen vid ca 68 grader. Då blir den saftig och fin.

I dag anlände också en liten julklapp. Två potentiometrar och en lödlist som ska monteras i förförstärkaren som jag ska bygga om.

Usch vad trött jag är på kylan!

Felix spelar små snuttar på sin keyboard och provar de olika ljuden och effekterna. Han spelar delar ur signaturmelodin till Harry Potter och försöker sig på "Billie Jean" och "We will rock you". Han tycks höra när han träffar rätt ton och det bådar ju gott.

Jag har legat och läst och slumrat idag. För er som inte läst "Parfymen" av Patrick Süskin, kan denna rekommenderas. Läste just ut "Kung Kol" av Upton Sinclair och den var också väldigt bra.

Jörgen kom på besök med ett loppisfynd. En 110-volts transformator som skulle repareras. Vi satt i verkstaden en stund och pratade medan han lagade den. Jag kollade mössens framfart lite och upptäckte att det inte bara fågelfröna som är intressanta för dem. Min kära arbetsskjorta har de gett sig på av någon oförklarlig anledning. Vad trött man kan bli.

Sitter nu och tar en pilsner och lyssnar på Jimi Hendrix. Det blir en egen musikkväll i kväll igen. Inte helt fel!

Hämtade Felix och uträttade en del ärenden. Bl a så tog jag med fyra bananlådor från Maxi när vi var där. Nu börjar bananlådejakten igen. Sedan åkte vi till Felix mamma och hämtade hans skridskor inför morgondagens skolutflykt till ishallen. När vi kom upp till kapellet stod det klart att jag skulle bli tvungen att skotta så innerst in i h---te för att få in bilen på gården. Felix gick upp och spelade xbox medan jag greppade snöskyffeln. Det tog tid och jag höll på att få ljumskbrock när jag skottade. När det var klart gick jag upp och stupade på sängen. Men bara en stund. I kväll var det basar på Felix skola. Barnen har tillverkat lite julpyssel och gjort julgodis som skulle säljas till föräldrar och släkt till förmån för katastrofdrabbade i Haiti. Vi åkte dit och gick en sväng. Sex stearinljus blev med hem. När vi kom hem var vi hungriga, trötta och kalla. Felix la sig strax före kl 20 och plötsligt sov hela familjen utom jag. Jag kollade gårdagens avsnitt av "Bonde söker fru".

Det drar ihop sig till jul. Alla klappar är inhandlade så nu återstår bara att planera lite enkel julmat som jag ska plocka av här i kapellet under årets lilla julledighet.  

Det händer inte särskilt mycket dessa dagar men idag har det nästan varit lite hektiskt. Det var avslutning på Felix rytmikkurs i kväll och jag var med och tittade. 

De visade var de gjort under terminen. 

Sedan drog jag iväg och åt ett OK julbord. Mina arbetskamrater dricker inte gärna alkohol på dessa tillställningar men jag brukar vara lite sugen. Det blev likadant denna gång och när maten är uppäten reser sig alla och går. Tråkigt tycker jag och fast jag vet om det blir jag lika besviken varje gång.

Jag gick upp till kapellet efter julbordet och det kändes bra att röra lite på sig efteråt.

I kväll tänkte jag göra ett ryck i apparatrummet för att överraska snickaren men fick besök av Per och Jörgen. Vi blev sittandes med Internetsökande efter diverse saker, lyssnandes till musik. Idag har jag i alla fall beställt komponenter till ombygge av förförstärkaren. Jag tror jag gått in i någon sorts renoveringsdvala nu när det blivit så kallt. Jag sitter mest och lyssnar på musik och eldar stearinljus.

Lyssnar på Pekka Pohjola nu när grabbarna åkt.

Ytterligare en helg har förflutit med en mustig surkålsgryta i kylan. Helgen har varit lugn och behaglig. Har mest varit inomhus. Idag har jag suttit framför datorn exakt hela dagen och försökt beställa kondensatorer till en ombyggnation av ett tonsteg i min förförstärkare, Kapello 1. Jörgen och jag har letat över hela världen via en varsin laptop. Vi har inte hittat de värden på kondingarna som det ska vara enligt kretsschemat men vi har nog kommit tillräckligt nära. Imorgon ska kondensatorerna beställas.

När jag var nere i elektronikverkstaden och skulle leta komponenter tog jag upp en låda i knät och började gräva i den efter kondensatorer. Plötsligt hoppade en mus upp ur lådan och sprang över min mage på sin väg mot friheten. Den höll sånär på att springa in under min skjorta. Jag satt och rös jättelänge efteråt och hade maxpuls kan jag lova.

I tisdags när jag var i Tokholm passerade jag korsningen Drottninggatan - Olof Palmes gata flera gånger. Man gör liksom det när man är en vilsen Tokholmsbesökare. Och igår small det där. Det som man hoppats inte skulle hända i lilla Sverige. Som tur var uteblev den katastrof som det mycket väl skulle kunnat ha blivit.

Har stora problem med mitt trådlösa nätverk här i kväll. Jag kan inte surfa till de sidor jag vill. Fattar inte vad som händer. Är det en "Wikileakshämnd" som påverkar vissa siter tro? Lägger mig och läser istället...

En lång dag i Tokholm. Har suttit i möte hela dagen och gick därefter till hotellet och sov en stund. Mina kollegor var upptagna i kväll på eget håll så jag gick på restaurang själv i kvällningen. Jag var jättesugen på libanesisk mat och gick till ett ställe där jag varit förut. Jag ville äta en massa små rätter som brukligt är på libanesiska restauranger. När jag kom dit visade det sig att man var tvungen att vara minst två personer för att beställa en sådan måltid så jag blev jättebesviken. Som tur var hade jag spanat in en polsk restaurang på nätet innan jag gick ut. Den låg heller inte långt därifrån. Stället heter Café Piastowska och ligger på Tegnérgatan 5. Restaurangen var nästan omöjlig att hitta. Ett mörkt skyltfönster och en djupt insjunken dörr var det enda som fanns. Jag var övertygad om att det var stängt men dörren gick att öppna. Det var nog den minsta restaurang jag sett. Tio sittplatser kanske men i en fantastiskt ombonad och mysig miljö. Tyvärr såg stället fullt ut men servitrisen upplyste mig om att det fanns bord även i källaren men då skulle jag få sitta ensam därnere. Jag tvekade men gick ner och satte mig i ett helt otroligt källarvalv. Vilket ställe! Det t o m luktade öststat därnere. Jag beställde kvällens "middag" och ett glas rött vin. Middagen bestod av soppa till förrätt och Bigos med Rösti till huvudrätt. Det var jättegott med sådan mat i vinterkylan som rådde utanför Jag måste ändå säga att min Bigos är något godare. Här satt jag ensam i källaren och önskade att jag haft sällskap. Och här är en bild på den andra delen av det lilla förrummet jag satt i. Innanför detta förrum låg en större matsal med gott om plats. Det var så lågt till tak att jag fick gå böjd därnere.

Detta var ett fantastiskt litet ställe som jag varmt kan rekommendera. Hela kalaset gick på 210:- så det var ju också OK.

Tokholm är ändå en konstig stad. Det är så ödsligt men rätt som det är kommer det ett gäng skrikande ungdomar och drar fram mellan de ekande huskropparna. Nästan ingen man möter talar svenska. Antingen är det något arabiskt språk eller språk från östeuropa. Det verkar också vara mycket turister här trots vinter. En hel del amerikaner har jag mött också. De få svenskar jag mött verkar misstänksamma och verkar sura och besvärade.

Idag har det luktat urin överallt där jag gott och lukten har inte kommit från mig själv.

Blåljustrafiken är tät och i ett kör får man stå still för att uttryckningsfordon passerar. Tiggarna sitter på rad med sina engångsmuggar viftande framför sig.

Usch vad jag ogillar denna stad. Jag känner mig så oerhört otrygg och utsatt här. Det var med lättnad jag gick in på hotellet för att ha en lugn hemmakväll med TV och bok.

En måndag till ända. I går kväll frös/tinade trädgårdsutkastaren så vattnet började spruta ut i trädgården. Jag begrep inte vad det var då men stängde av vattnet över natten. MR Kyl & Värme ska titta på det imorgon. Imorgon ska jag till Tokholm igen och blir kvar där över natten. Nu sitter jag och väntar på att få krypa ner i sängen. Molly ligger på min mage och sover. Nyss låg hon vid min sida och tvättade sin egen mage.

Hon har svarta trampdynor. Undrar vilken hudfärg hon skulle ha om man rakade henne...

En lugn helg med goda kamrater omkring mig. Jag bjöd några grabbar på en fantastisk surkålsgryta i går och vi drack öl och lyssnade på god musik. Surkålsgrytan gjorde jag så här:

Recept på Bigos

500 gr grytbitar (nöt)

1 stor gullök

ett paket bacon

En köttbuljongtärning

3 Bratwurstar

salt och svartpeppar

Cayennepeppar

Paprikapulver

Ca 5 potatisar

1 morot

Surkål (Glasburk inhandlad på Coop med lite morötter i, 936 gram)

Creme fraich

Grytbitar delades om de var stora under tiden som den hackade löken fräste i smör. Grytbitar tillsattes och baconenpaketet klipptes i sex bitar. Bitarna åkte samma väg som grytbitarna. Salt, svartpeppar, cayennepeppar och paprikapulver tillsattes. Det hela fick fräsa en stund. Därefter hälldes vatten på så ingredienserna knappt täcktes. Buljongtärningen tillsattes. Puttrade under lock på svag värme i ca tre timmar.

Surkål sköljdes och tillsattes grytan. Vatten fylldes på så att surkålen knappt täcktes. Ånyo puttring i ca en timme. Potatis skalades och skars i mindre bitar (sockerbitstorlek). Morot skalades och slantades. Ner i grytan med grönsakerna. Puttring igen ca en halv timme. Bratwurst slantades och sista puttring en halv timme. Serverades med Creme fraichklick till frusna vänner. Mmmmmmmmm!

Jag är på väg upp från min svacka.

Ibland på min väg genom livet ligger en djupt lortigt grop i min väg. Då har jag ett val. Endera kliver jag ner i gropen och vältrar mig i eländet ett tag eller också går jag runt den och fnyser åt den. Ofta går jag tyvärr ner i den eftersom jag är så van att göra så. Det känns ändå som jag har valmöjligheten att gå runt den men det är svårt att ändra ett invant mönster. Vad som är än mer besynnerligt är, att när jag gått en bit på min livsväg och det inte funnits några hål i sikte på ett tag, så kan jag börja längta efter ett. Hjärnan är konstig ibland.

De här dagarna har jag hållit mig hemma i värmen men är nu igång och skrapar bilrutor på morgonen igen. Jag har läst ut min eländiga bok.

Eländig för att den handlar om ett eländigt människoöde. Nu har jag börjat i en annan bok av samma författare, "Kung Kol". Istället för eländet i slakteridistriket i Chicago i seklets början handlar denna bok om eländet i kolgruvorna i USA vid samma tidpunkt.

Jag har också köpt tre böcker på Tradera som ligger på tur efter Kung Kol. Dessutom har jag beställt tre böcker om New York på nätet. Två av dem ska jag läsa i vår och en av dem är en fräsch guidebok som jag ska ha med mig. Jag föredrar guideboken "Not for tourist guide to NYC". Den tipsar inte om sevärdheter utan snarare om små guldkorn i form av caféer, pubar, parker och butiker. Inga flashiga bilder utan mer kort info om väldigt mycket småsaker. Man måste dock köpa en senare version ibland eftersom ställen stänger och nya öppnar. Jag skriver flitigt med anteckningar i min guidebok också och dessa får jag då föra över till den nyare upplagan.