lördag 18 april 2020

Lanne

Lanne, ja! Värmländska för land, trädgårdsland i det här fallet.

Gick ut kl 9 och började gräva i lannet. Jag lämnade en varm Siva i soffan. Hon låg och drömde så det ryckte i morrhåren.
Hon sprang nog också i drömmen och försökte fånga något när bägge framtassarna resolut tryckte till soffkudden. Hon vaknade och förstod att hon drömt, sträckte lite på sig och somnade om igen.

Jag organiserade åtta rader genom min grävning. Vilket dåligt skick eddiekroppen är i märkte jag. Jag fick sätta mig efter varje genomförd rad. När jag grävt klart byggde jag en liten upphöjd ställning för vattenspridaren. Eftersom plantorna kommer att bli manshöga så byggde jag ställningen så hög.
När jag var färdig var jag tvungen att provvattna lite för att ställa in spridningen. Det krävs ytterligare finjusteringar innan den vattnar optimalt.
Nu ska allt få sätta sig lite innan jag planterar i slutet av maj.

Här står plantorna i söderläge och växer så länge.

När solen försvann idag gick jag in och satte mig i min lyssningsposition för musik. Jag satte på en konsert med Tasavallan presidentti från 2006 där de kör låtar från karriären. Jukka Tolonen på gitarr förstås. Han var så fruktansvärt sliten då. Tandlös och drogberoende men han spelade som han alltid gjort. Två år senare knivskar han sin fru och åkte i fängelse. Sedan blev han religiös. Vilken fantastisk musiker han var ändå.

Så till veckans konsthängning. Detta är den senaste jag köpt och nu blir det den sista detaljgranskningen av konst på kapellbloggen på ett tag. Detta är den sista stora målningen jag har.
Om den förra målningen som jag detaljgranskade var fattig på detaljer så är denna desto mer detaljrik.
Jag kan ju gå igång på vackra kulörer och den här "fläcken" är en sådan liten sak som gör mig så glad.
Jag får motivet till att det är två stora spännande blomknoppar som står i en vas. Men det verkar vara två sorters blommor eftersom de är så olika.
Det som sticker ut mest och gör mig mest glad är mönstret på vasen.
Den här delen som är så fin.
Denna målning har också ett inslag som jag aldrig sett förut hos konstnären. Vi har diskuterat denna lilla detalj.
Hon tyckte så mycket om den så hon kunde inte ta bort den eller måla över den. Jag är tveksam.

Färgen verkar ha runnit.

En annan sak som ger mig associationer är denna gula figur i målningens överkant.
Jag tänker en otroligt torr och sprucken överläpp.

Jag har även en liten dold konstnärsyttring av en annan kvinna som en gång var en del av mitt liv.
Som en diskret tatuering på en stor och gedigen gammal trappa sitter den.
En elefant och en hund.

Bästa vänner!

Inga kommentarer: