Jag längtar till New York. Till ett Manhattan som ser ut som det gör nu. Inga människor. Bara byggnaderna och horisonten. Ett tyst Manhattan. Det är inte så många som upplevt det.
Att möta enstaka människor och prata med dem litegrann. På en gata eller aveny.
Åhh vad jag hoppas att Coronakrisen håller i sig. Världen har aldrig varit bättre än nu med avseende på social distansering. Vilket underbart begrepp förresten; social distansering.
En drömkris för sådana som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar