Den senaste veckan har vädermässigt varit helt underbar men det är något som legat och gnagt i mitt bakhuvud. Jag har fått en del gjort. Planterat om 136 tobaksplantor i krukor inför utplantering i början av juni.
Jag var i Karlstad i veckan och åt libanesisk mat till lunch och tittade på vackra penséer med jobbet på eftermiddagen.
På den libanesiska restaurangen hade de satt spegeln på toan något högt i mitt tycke.
Helgen kom och jag var med på bokfestival i Kristinehamn på lördagen.
Här sitter jag i min monter.
Här träffar jag en bokköpare. En mamma till en av mina klasskamrater från grundskolan. Annars var det dåligt med folk tyvärr. Jag sålde fyra böcker och köpte en trots att jag inte ska köpa fler böcker.
Jag pratade med författaren Ylva Falkenhem hela dagen. Hon hade sitt bord mitt emot mitt. En trevlig bekantskap. Jag bytte till mig en bok av henne.
På lördagskvällen tog jag en handfull Norrlands guld och lyssnade på musik. Jag skrev lite också.
Söndagen bjöd på sämre väder men det var väntat. Jag låg inne hela dagen och läste och tittade på planen. Jag började på "Andra Monikabok" av Sara Lövestam. Hon skriver helt underbart.
Men det är något inuti som bekymrar mig. Jag vet inte alls vad det är men det gör att jag känner mig lite låg. Kanske för att jag varit ute bland folk så mycket denna vecka. Jag vet inte.
Jag behöver avskärma mig lite från mänskligheten ett tag känns det som. Jag vet nog vad det handlar om egentligen. När jag träffar folk jag tycker bra om är jag så rädd att inte de tycker bra om mig. Det har inget med kvinnor att göra. Det kan vara vem som helst som jag vill ha en fortsatt vänrelation med men där jag direkt ser hinder eller misstänker att det inte är ömsesidigt.
Den gamla vanliga Eddie gör sig påmind igen. Den Eddie som är rädd för att bli avvisad. Det bästa sättet att undvika det är förstås att inte söka kontakt med människor. Det är väl det sämsta sättet egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar