fredag 27 oktober 2023

Mina älskade starar

Nu är det mindre än en månad kvar tills jag får träffa mina underbara starar som låter så vackert på hustak och i palmer inom mitt lilla område där jag bor. Jag behöver det så väl nu med mitt djupfrysta axelparti. Nu är det fredag igen. Exakt fyra arbetsveckor kvar.

Mina koltrastar, mina svarta rödstjärtar, mina ringduvor och mina munkparakiter. Mina dystra gråsparvar som pickar på gräsmattan framför min uteplats. Petras hund "Bani" som viftar på svansen så fort jag ropar "BANI!". Den smala grå argsinta belgiskan med sin miniatyrhund som heter "Mini" tror jag. 


En hund som är mindre än en katt och går klädd i polisuniform på vintern. 

Det är så fantastiskt att ha något att se fram emot. Det är nog det livet går ut på. För att klara en byråkrats grå vardag med axelparti kallt som en snödriva måste jag dagdrömma om det fria livet i min lägenhet. De första två dagarna efter min ankomst är helt fullbokade redan. Jag vet precis vad jag vill göra och i vilken ordning. Få saker skulle kunna ändra den planeringen.

Ikväll gav jag mig på att göra brödknödel. Till den gjorde jag en ungersk köttgryta. En pörkölt på nötkött. Jag ville prova att göra pörkölt i tryckkokaren för första gången. Knödeln är tjeckisk men pörkölten är ungersk. Det blir en östeuropeisk kombo som kommer att bli gudomlig.


Knödel.


Knödeln åkte in i kylskåpet tills imorgon. Då ska jag värma den i ånga.


Och pörkölt.

Jag åt inget ikväll. Jag provsmakade förstås och det var gudomligt gott. Jag ska reda pörkölten lite imorgon bara och smaka upp den lite till. Jag ställde ut den för avsvalning på altanen över natten. Imorgon lunch ska jag provsmaka på riktigt och fotografera rätten när jag lagt upp på tallrik. Det blir matlådor till mig och Felix inför kommande vecka.

Inga kommentarer: