En sak som jag upptäckte igår när jag läste morsans dagbok som kommer att förfölja mig genom alla böckerna. Böckerna doftar som det gjorde i morsans lägenhet. Det är en doft som jag tyvärr har väldigt svårt för eftersom de sista åren när hon bodde i lägenheten möttes jag av den doften när jag hälsade på. Jag var ingen flitig gäst hos henne. Jag orkade inte höra hur meningslöst och tråkigt hennes liv var enligt henne. Och all skuld hon alltid lade på mig. "Nu var det allt längesedan du var här. Titta jag har gjort en anteckning här. Eddie här den 3 april. Tre månader sedan!", sa hon triumferande. Doften av hennes hem kanske till och med är att jämföra med hennes avsky till doften av morfars hårpomada.
Hon för egen del kom aldrig och hälsade på mig. Trots att hon gick förbi en lägenhet jag bodde i dagligen så tittade hon aldrig in.
1 januari 1965
Farsan åkte så man får andas en stund. Morsan och jag var till Aina. Det är så blött ute. Det var stängt i korvstånden. Eddie grinsill.
6 januari 1965
Eddie 8 månader och tuggar som en gammal gubbe samt låter ur sig. Han är väldigt go nu.
Kom inte ut nu heller. Stackars unge. Han höll på att få papper i halsen. (min morfar håller i mig på bilden)
10 januari 1965
Ja så långt gick det alltså med Eric förstås. Eddie skrek hysteriskt i natt. Det blir aldrig väl. Svinkallt också. Jädra Eric. Han är ett förbannat svin.
19 januari 1965
Det var roligt att gå till barncentralen. Karin gjorde sällskap ner. Jag låtsades inte om något när Eric var hemma. Eddie går hellre till morsan än mig.
22 januari 1965
Allt är outhärdligt. Farsan är le som stryk och jag kan inte sova när jag lagt mig. Eric grät när han åt. Jag tycker synd om honom. (Eric hade haft en fylleperiod här och bl a legat på hotell och ringt därifrån. Nu var han tillbaka och var ångerfull)
25 januari 1965
Aina skulle bort när jag hade gått ända dit så jag fick tji. M, Aina och Evert var här på kvällen. Eddie satt upp i vagnen och han ställer sig i sängen.
6 februari 1965
Eddie 9 månader.
11 februari 1965
Morsan gick till Aina så jag fick städa ifred. Varje dag är härlig när jag slipper vara på MS (Mariebergs sjukhus) Om jag vore gift ändå. Och blev försörjd.
19 februari 1965
Vi var till M och fick en massa tidningar. Eddie är så grön le. Inte äter och bara grinar. Vill aldrig ha några mer barn. Fy faan!
6 mars 1965
Eddie 10 månader. Farsan är till Munkfors. Han skulle låna pengar. Det blev Eric som fick sitta emellan. Jag avskyr att låna pengar till honom.
7 mars 1965
Blåsigt och otäckt så vi stannade inne. Är förkyld ännu. Inget på TV för drottning Louise dog. Vi flytta upp TV på bordet så inte Eddie kan nå den.
15 mars 1965
Carina låg här i natt. Det regnar men jag stack ut en stund. Lika hopplöst som förr. Några grabbar i bil skrek nåt åt mig. Sen kom killen och bad om ursäkt.
24 mars 1965
Eddie tar död på en snart. Kan ju inte gå ut och lämna morsan med honom. Ja han tycker ju mer om henne. Han går mellan möbler och slår huvudet i.
26 mars 1965
Kallt men fint. Stackars unge han kommer aldrig ut. Undra på han har dålig matlust. Vi har massor med tjuvgods från Mölnlycke. (Morfar arbetade där då)
3 april 1965
Hoppas på sol imorgon så "Bludden" och jag kan gå ut. Gud så tråkigt allt är. Att ha barn är ingen dans på rosor som jag trodde, Men han är världens goaste. Aldrig är det varmt ute. (Bludden var morfars smeknamn på mig)
7 april 1965
Morfar död. Hjärtat sluta slå. Synd om morsan. 86 och ett halvt blev han. (Aron Jansson) Jag kan ju inte sörja. Jag kände honom knappt. Men som sagt det gör mig så ont om morsan. Farsan ut med Eddie.
13 april 1965
Morsan och farsan på begravning. Agneta var här och tvättade håret. Hon har ju inte varmvatten hemma. Lillflickan var så fin. Trist att inte få gå ut med grinsillen.
22 april 1965
Fult väder igen så jag städade garderober. Vi var nere till Solköp och gud vad mycket god mat. Eddie fick en stor katt av farsan. Jag är så morgontrött nu.
30 april 1965
Klart att det skulle vara önskeväder när jag städa. Eddie gör så han får spy och jag daskar honom. Farsan bytte bil och tänk han var nykter. Fryser om fötterna.
6 maj 1965
Eddie 1 år. Aina fick han tröja. M ett par byxor. De var här. Fint väder men jag är inne i en hopplös period. Eddie fick grinattack på kvällen och skulle bara till morsan.
18 maj 1965
Eddies vaccination så otäck. Han grinar hela dan. Jag har skurat dörrar. Fy faan vad dumt! Eric 39 år och gubbe snart. Svinväder. Nu är jag du med fru Wallin.
26 maj 1965
Solväder men när ska man få tid med det. Morsan var till lasarettet och opererade såret på benet. Bara mamma nu blir bra.
6 juni 1965
Var på min "första" båt med I-B. (Ingabritt) En fuling höll på att våldta mig. Fy faan! +25 grader. Alla tiders!
12 juni 1965
Stack ut men det ångrar jag. Snålblåst och inge folk. Till slut var jag desperat och åkte med någon som såg ut som en häst. Men han var trevlig och skjutsa mig runt. Bara spanjorer och det är inget för mig. Men hur kan det vara så träligt allting? Bara fula karlar vart man tittar.
17 juli 1965
Här måste jag ta en paus i läsandet. Jag orkar faktiskt inte mer just nu. Morsan har börjat ränna ute och det är en massa olika karlar hela tiden. Och Eddie bara gråter och är hemsk. Jag visste att jag skulle komma till sådan hemsk läsning men trodde jag skulle klara det nu men det går inte. Som projekt var idén fin. Att beskriva mina första år och hur familjen såg ut då. Jag är osäker på om jag någonsin kommer läsa dagböckerna igen.
Tyvärr var hon så vacker att hon verkade kunna få vem hon ville. Bara välja och vraka och vara hur odräglig som helst.
Jag har läst i mormors dagböcker hur orolig hon var över mamma hela tiden. Att hon skulle råka illa ut när hon sprang i hamnen bland sjömännen och nere på stan och åkte med konstiga karlar i bilar. Och oro för Eric till på köpet. Som plötsligt söp till och försvann och var borta i veckor. Där stod mormor plötsligt ensam med mig och morfar som var så opålitlig och som hon var så rädd för.
Stackars älskade mormor! Hon hamnade alltid i kläm.
3 kommentarer:
Tycker inte du är riktigt rättvis, som skriver "Och Eddie bara gråter och är hemsk".
På flera ställen skriver hon faktiskt t ex "han är väldigt go nu", "stackars unge", "han är världens goaste".
När du nu väl börjat, ska du nog försöka läsa allihop och få det överstökat, men läs inte så många och ofta. Börja med en i veckan eller månaden!
Det blev en lite intressant effekt av att jag bara tog med vissa av dagboksanteckningarna. Jag blev så glad när hon skrev att hon tyckte om mig så de kommentarerna tog jag med allihop. De besvärade kommentarerna var långt fler och jag tyckte inte det var intressant att ta med dem eftersom jag visste att hon hade den inställningen till mig och till att vara mamma. Fr o m april 1965 började min morfar allt oftare gå ut med mig och fr o m sommaren 1965 ville hon bara komma undan sitt ansvar och lämpade över mig på mormor och morfar (när han var nykter).
Hej! Hittade din blogg av en slump. Jag förstår att det känns hårt att läsa, och utan att vare sig känna dig eller din mor, så tänker jag att en dagbok är för en persons innersta tankar. Det innebär inte att det var så hon tyckte, utan kan ha varit ett sätt att rasa av sig lite. Jag är själv förälder och när barnen var små var det inte alltid en dans på rosor med lite sömn och ett stort ansvar. Kanske skulle jag skrivit att mina barn gnällde, både för att få ur det ur systemet men kanske också som en notering för att se om det blir bättre. Både ur ett personligt plan och för att se om det var något fel på barnet. Jag vill som sagt inte ursäkta någon alls, men kanske ge ett annat perspektiv. När du skrev att hon aldrig hälsade på tänker ag att hon kanske var avundsjuk på att du kunde leva som du ville, och att hon, som enligt dina texter ville bli gift, kanske inte fick det hon ville som en vuxen människa? Ändå fånigt (och ouppfostrat) av henne att inte hälsa på dig! Varma hälsningar till dig, och tack för att du delar med dig.
Skicka en kommentar