I veckan hörde jag talas om "mosskådning". Det är tydligen jättehett i Japan. Man går ut i skogen och tittar på mossa. Intressant att japanerna kommit på det nu. Det är mest kvinnor som ägnar sig åt denna hobby. Detta har ju varit en hobby i hela mitt liv. Att i den stora skogen ta upp en liten del av den i handen eller stående på knä och observera den lilla "skogsdelen" i detalj. Att se det lilla fascinerande livet som annars försvinner i det stora gröna.
Det finns ju ett utryck som säger att man inte ser skogen för alla träden. Det kan givetvis också vara tvärtom. Man uppskattar inte alla de små detaljer som tillsammans bildar en stor enhet.
Det finns något "magiskt" i att snöa in på detaljer. Det kan ibland kännas som om jag och den lilla fotbollslika frökapseln till en utblommad skogsstjärna har en hemlighet tillsammans som ingen annan kan förstå. Den lilla frökapseln är bland det vackraste jag kan se. Den är så liten att den inte ens går att fotografera på ett enkelt sätt. Kanske 2 mm i diameter, ljusblå och nästan med en sammetslen yta.
Jag hittade faktiskt en bild på Internet som jag länkar till här. Ibland på hösten letar jag aktivt efter dem när jag går i skogen. De är inte så lätta att hitta men jag vet på vilken sorts mark de växer. Jag ser också kvarlevor av själva plantan och i toppen på en sådan sitter ibland en sådan där liten gullig fotboll. Att få granska den i detalj blir belöningen efter att jag letat ett tag.
Mina tidigere erfarenheter av att stå på knä och betrakta detaljer gjorde att jag direkt hajade till när jag hörde ordet "mosskådning". Jag förstod direkt vad det handlade om och när jag googlade ordet (på engelska) insåg jag att jag trott rätt. Googlade jag "Mosskådning" på svenska fick jag bara instagramträffar men ingen text som förklarade fenomenet. Det magiska - fascinerande - i det. Efter detta blogginlägg borde det gå att få träffar även på svenska om man googlar.
Jag har nu avslutat den första arbetsveckan i mitt nya kontorshörn här hemma i kapellet. Jag trivs som fisken i vattnet. Tänk att jag ska få jobba hemifrån i mitt hörn resten av mitt yrkesverksamma liv. Det är - som jag beskrivit tidigare - det bästa som hänt mig i yrkeslivet. Slippa omvärldens oljud som plågat mig så de senaste åren. Slippa människor jag själv inte valt att omge mig med och deras ointressanta, naiva och - ibland till och med, tillsynes - meningslösa små liv runt omkring mig.
Jag har kommit till en plats och ställning i livet då jag kan uttrycka mig som ovan. Jag behöver inte hålla inne med hur jag tänker. Det skrämmer ändå inte bort några människor ifrån mig. Åtminstone inte de människorna jag tycker om att omge mig med ibland.
Jag är samtidigt oerhört medveten om vilket meningslöst liv jag själv egentligen lever. Men jag vill inte byta det mot ett annat liv i något avseende.
Igår provsmakade jag mitt egna snus för första gången. Det smakade väldigt neutralt av tobak. Konstigt nog kunde jag inte hitta smaken av bergamott som jag smaksatt med. Jag hade föredragit att det smakat lite mera bergamott. De essenserna jag köpte senast är inte lika bra som de jag använt förut.
Snuset är tyvärr lite för blött och jag bredde ut det på två bleck för att torka något. Jag rör om lite ett par gånger om dagen tills det börjar likna något.
Även om jag inte får till en mera utpräglad bergamottsmak så kan jag gott och väl leva med detta brukssnus. Jag är inte så mycket för att experimentera med smaker. Det är inte viktigt för mig alls. Huvudsaken är att det smakar snus och inte är för starkt eller svagt. Konsistensen är viktig så den kan jag jobba ytterligare på. Jag behöver bli mer försiktig med att blanda i vatten och istället köra det länge i hushållsassistenten för att arbeta upp rätt konsistens.
Felix var här natt mellan fredag och lördag och det kändes som om det var väldigt längesedan. Jag tycker så mycket om honom och är så glad över att han blev den han blev. Vi planerar att umgås kvällen före julafton som vi alltid gjort. I år ska jag inte äta jullunch hos hans mamma har jag bestämt. Jag håller mig undan så mycket jag kan nu. Felix åtnjuter hemundervisning via datorn fram tills vårterminen börjar. Tänk att han snart gått halva gymnasiet också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar