onsdag 12 januari 2011

Har varit och psolat i dag på lunchen. Jag har psoriasis sedan några år men det är inte så utbrett på mig som tur är. De fläckar jag har botas med salvor och psolarium. Det är helt fantastiskt vilken effekt sol har på sjukdomen.
Vid varje behandling badar jag först i ett varmt vatten där olja och salt har tillsatts. Den här årstiden är det underbart att krypa ner i detta bad och det är ju den mörka tiden på året jag får denna behandling. På sommaren får jag ju sol ändå.
Här är badkaret och man kan se saltet som ännu ligger oupplöst på bottnen. Jag tror hon har i ca 1,5 kg salt i vattnet och något deciliter olja. Hon, heter Birgit och är ansvarig på behandlingsavdelningen.
Jag har föreslagit mig villig att dela badkar med någon kvinna i lämplig ålder för att spara vatten åt Landstinget men det har ännu inte passat sig så... När jag legat en stund i badet går jag vidare till ett psolarium där jag står upp och bestrålas i ca 2 minuter.
Där solar jag UVB som är en stark våglängd.
Här måste jag ha ett litet skydd för de ädla delarna av kroppen, förutom svarta glasögon då. Tydligen är det oklart om den starka strålningen påverkar de simmande små fröna i påsen. Inte för att jag tror att något av fröna ska gro till en liten människa, men ändå.
När detta är klart lägger jag mig i en traditionell "kärringgrill" i ca 20 minuter. Här är det UVA-strålar som är mildare mot huden.
Utsikt från fönstret i psolarierummet denna kalla vinterdag.
I detta rum har man sällskap av en liten kvinna för trevnadens skull. Jag blev livrädd när jag klev in i rummet första gången och hon satt där.

Efter ordinarie arbetsdag hämtade jag Felix inför hans rytmik. Under tiden han var på rytmiken gick jag till ett närliggande loppis och gjorde två fynd. En köksvåg av traditionell modell i plåt för 5 kr. Det var halva priset på allt denna dag.
Sedan köpte jag en fungerande vevgrammofon i ett fantastisk skick för 375 kr. Vi har spelat Benny Goodman på den här ikväll. Den blir fin att ha utomhus till sommarens grillkvällar.

På tal om psoriasis. Man vet inte riktigt varför man får sjukdomen. Antagligen är det Guds straff för tidigare begångna synder. 



Det tror i alla fall Tabita i detta underbara filmklipp från "Mia och Klara".

8 kommentarer:

Lars G sa...

Med så mycket salt blir du väl nästan rimmad?

Eddie sa...

Jag skulle vilja ha i mer. Så jag flyter nästan eller så det svider i skinnet.

Anonym sa...

hahaha..VARFÖR sitter det en uppblåsbar Barbara i solarierummet?! Ser verkligen ut som en sån, men då borde hon väl vara i rummet där du badar? Knepigt.

/Aset

Eddie sa...

Jag fattar heller inte VARFÖR...

Hon har ett namn också men jag minns inte vad hon heter.

Anonym sa...

Hej Eddie!
Vi känner inte varandra men jag har läst din blogg under nåt års tid. Du delger oss ju lite av ditt liv så det känns ändå som jag känner dig lite.Nu har jag mött dig på stan två gånger på kort tid, senast idag och båda gångerna reagerar jag som om jag möter en gammal bekant. Jag måste verkligen bita mig i tungan för att inte hälsa glatt på dig, för vi känner ju varandra inte alls.
Nu har jag iallfall sagt hej till dig här.
Tycker det är kul att följa din blogg.
Ha det bra!
Mvh
Britt-Louise Tikkanen

Eddie sa...

Hej Britt-Louise!

Gud vad glad jag blev av din kommentar! Det är ganska underligt det här med bloggeriet. Jag skriver rakt ut till världsalltet men riktar mig inte till någon speciell. Bara det är ju ganska konstigt men det ger någon sorts tillfredsställelse. Jag har en bekant som heter Jan. Han började följa min blogg för längesedan och nu kommer han förbi kapellet då och då och hälsar på. När vi sitter och pratar frågar han mig om saker som hänt på senaste tiden som han omöjligt kan känna till. Och plötsligt kommer jag ju på att jag skrivit om det på bloggen. Ibland blir det väldigt underligt för mig i min hjärna då.

När jag började med bloggen var det av två skäl. Dels att föra en dagbok för mig själv och eftersom jag sällan skäms för hur jag är och vad jag gör så är det OK att hela världen kan läsa det jag skriver. Det andra skälet var att de som passerar kapellet varje dag och grannar mm skulle få en insyn i vad som sker innanför väggarna på detta hus. Jag var lite orolig i början att folk skulle tro att det pågick något skumt härinne. Att någon MC-klubb höll på att etablera sig eller något.

Det var verkligen jättekul att du gav dig tillkälla och nästa gång vi möts får du gärna säga "Hej Eddie, Det är jag som är Britt-Louise!" Du får gärna komma och hälsa på också om du vill se hur allt ser ut i verkligheten!

Anonym sa...

Hej igen!
Jag lovar att hälsa och presentera mig nästa gång jag springer på dig på stan.
Du får ha en bra helg!
Britt-Louise

Eddie sa...

Detsamma!