Lördag i Prag

Jag hade en svår natt. Jag lade mig kl 20:30 och när jag krupit ner fick jag frossa. Jag kände hur febern kom och blev orolig. Det är inte precis så att man vill insjukna när man är på resa. Febern tilltog och jag låg och skakade under täcket. Allt gick så fort. 

Det blev jobbigt för mig att andas. Ett andetag räckte inte. Jag lyckades inte tömma lungorna på koldioxid och suga in nytt syre i den takt jag är van vid. Ibland fick jag nästan panik och tog något sorts forcerade dubbelandetag för att bli mätt på syre. Jag hann tänka jättemycket på min situation. Jättesjuk på ett hotell i Prag. Hemresa i övermorgon. Får man över huvud taget resa om man är sjuk i dessa tider?

Jag la t o m fram "mina papper" mitt på golvet nedanför sängen om jag skulle behöva ringa för att få hjälp.

Då kände jag hur febern börja släppa. Jag kunde t o m lätta på täcket lite. Men då kom en hemsk huvudvärk istället. Jag kände av bihålorna och ansiktets alla ben gjorde ont. Det var outhärdligt och jag lyckades åka ner till receptionen och tigga till mig några tabletter. När jag kom upp på rummet tog jag en och efter en kvart hade smärtorna lindrats. Då tog jag den andra tabletten också och ringde ner till receptionen och bad killen där att skriva upp namnet på tabletterna på en liten lapp så jag kunde köpa egna tabletter idag. 

Jag hade aldrig sett den killen förut så jag var osäker på om jag skulle träffa honom igen och fråga. Jag sa: -Skriv läkemedlets namn på en lapp och rumsnummer 69 så hämtar jag den imorgon.

Jag vaknade kl 7 men kunde somna om till kl 9. Jag har blivit lite förkyld men huvudvärken är över. Jag åkte ner och käkade en normal frukost och plockade upp lappen till mig i receptionen. Jag blev förvånad över hur dåligt killen skrev. 

Som skrivet av ett litet barn.

Denna lördag hade jag tänkt åka till den lilla bondemarknaden i Náplavka. Jag var där förra gången och konstaterade att det bara fanns grönsaker att köpa. Jag köpte en silverring på en loppispråm som låg förtöjd vid kajen. Det är dessutom kontanter som gäller och det har jag inga kvar.

Jag hade också tänkt att besöka Vyšehrad. Ett gammalt borgområde på en kulle med vacker utsikt och ett slott. En fin kyrkogård finns där också. Dessutom blev det vackert väder idag. Jag tror jag försöker ta mig dit ändå. Inte till bondemarknaden men till borgområdet. Helst skulle jag vilja åka runt i en liten permobil en sån här dag. Jag läste nyligen en bok vars titel var så träffande på flera sätt: "Från foten av Tibidabo till Vysehrad: På resa i en introvert högkänslig mans själ". Den var för övrigt inte särskilt bra och jag fattade inte vad som fått honom att ha med Vysehrad i titeln. Det fanns knappt ett spår av platsen i boken sedan.

Jag tog tunnelbanan och jag fasade för alla backar jag skulle behöva gå i vid borgen. Jag har hört att det är backigt och brant. Men det var det inte när man kom dit med tunnelbana. Hade jag däremot tagit spårvagn som jag tänkte först hade det blivit en väldig massa klättring.

Jag tog jättemycket bilder men jag lägger upp ett axplock här.

Först avdelningen för selfies.

Sedan vidunderliga vyer. Den första bilden är på Pragborgen. Ganska skabbigt tak på huset nere till höger.

Kyrka.

Samma kyrka med miljonprogram i bakgrunden.

En bro.

TV-tornet.

En gata.

Moldau.

Kyrkogården.

Samma lila blombukett från olika vinklar.

Avdelningen vackerheter.

Avdelningen detaljer. En avlövad murgrönestam.

En utsmyckad metallbit i en hålighet i en mur.

När jag gick in i området såg jag en restaurang som jag började leta efter när jag kände mig färdig med borgområdet. "Balkan grill" mindes jag och hade gått och laddat för att få Ćevapčići. Men de serverade bara dryck idag tyvärr.

Jag gick mot tunnelbanan igen och hittade ett litet matställe på vägen. "Crazy fries" hette det och jag kunde väl ta en tallrik extra goda lyxfries (som jag givetvis trodde). Det var inte särskilt lyxigt.

Pommesen badade dessutom i soya så den löstes upp till en gröt i botten. Alldeles för salt blev det också och inte alls gott. Bacon skulle det vara enligt beskrivningen men då var de i så fall otroligt fint hackade. Skitmat.

Så här ser förpackningen till medicinen ut. Paracetamol och coffein för värk.

När jag kom hem köpte jag med en kaffe upp på rummet. En "Espresso macciato". Jag har väl aldrig hört talas om något dylikt. Det var en klunk kaffe totalt i en liten mugg. Jag öppnade också min mystiska godisbit.

Av förpackningen att döma får man ingen som helst ledtråd. Lite olustigt att det står Ceptik vilket osökt leder in på avloppstankar. Sedan figuren på förpackningen. Vad är det liksom?

En lintott med bockskägg och horn. Halva pojken är en ko med kedjor. Kedjor var det tvungen att vara med förstås. Tjeckerna kanske vet direkt vilken figur detta är.

Själva godisbiten smakade exakt som skånska pepparkakor men med ett litet syltlager emellan, Den var väl ok.

Efter att ha legat på rummet och läst en stund märker jag att febern smyger sig på lite igen. Jag går inte ut något mer idag alltså utan bäddar ner mig istället. Det känner man igen att det brukar bli lite värre på kvällarna när man är sjuk. Men ikväll är jag mer beredd än jag var igår.

Jag tänker så mycket bra och intressanta tankar hela tiden och försöker skriva ner dem i mitt lilla block. Jag skulle behöva föra över mycket av tankarna till mitt "Livsdokument" som jag börjat skissa på sedan en tid tillbaka. Jag har tänkt att göra det framförallt när jag är i Spanien om en månad. Imorgon har jag inget hotellrum att ta min tillflykt till men jag kanske kan hitta en vrå här i de allmänna utrymmena där jag kan sitta och skriva. Jag blir tvungen att ställa in mitt bagage i ett "bagagerum" under dagen och jag har aldrig gillat det. Det känns som om vem som helst kan gå in och hämta min väska.

Nu hoppas jag på en god natts sömn. Imorgon blir det en lång dag med flygplatser och transfer. Ett nytt hotellrum imorgon natt i Sverige också innan jag får bädda ner mig i min egen säng.