En underbar arbetsdag i kapellet även om svetten runnit oavbrutet. Det är kvavt och det känns att det är rötmånad. Jag började med att ta bort allt som satt på väggarna i apparatrummet. Kopplade ur elen och tog bort alla kablar och kontakter. Drog ur alla spik som satt i väggarna som tidigare använts till att hänga verktyg på. Slutligen monterade jag ner det verktygsskåp som satt på väggen. Klockan 13 hade jag bokat släpkärra på Bjelkes och jag hämtade gips- och osb-skivor.
Jörgen hjälpte mig att lasta och lossa. Jag gjorde färdigt den vertikala avloppstammen som ska leda avloppet genom apparatrummet och ut under huset. Här försvinner avloppet ut under bjälklaget. En hel del krypande och kopplande under golvet återstår. Detta vertikala rör ska byggas in så att det inte syns. Jag satte också en renslucka på röret för att komma åt om det skulle bli stopp någon gång.Sedan kunde jag inte hålla mig längre utan började gipsa ena väggen. Innan jag avslutade arbetsdagen började jag regla upp för kanalen som ska dölja det vertikala avloppsröret. Jag kommer också att bygga ett extra innertak för att gömma alla rör som kommer att gå där. Det var verkligen njutbart att jobba idag. Jag satt inte ner många minuter utan arbetade i jämn och maklig takt. Jörgen satt och lagade en rörförstärkare under tiden och vi hade ett härligt umgänge i varsin del av kapellet. Kristinehamnsbandet "IFK Överdos" mellanlandade i kapellet på väg till en spelning i Kvänum. Per ska sköta ljudet åt dem och han hämtade mixerbord och lite annan utrustning. Jag skickade med basisten en gammal nazihjälm så han skulle kunna vara lite uppklädd under spelningen. Lite drygt en vecka har gått sedan surgurkinläggningen och nästa helg kan ni komma upp till kapellet och provsmaka. Snickaren lade in en likadan omgång idag. Jag har sett att det lödder som bildas på lagytan i hinken börjat mögla lite men det tar jag bort sedan. Jag ska koka ny lag nästa helg. Jag tar upp surgurkorna ur hinken och häller bort den gamla. Sedan lägger jag ner dem igen i ny lag och lite fräsch pepparrot, vitlök och dillkronor.
Nu sitter jag i soffan, nyduschad med en öl i näven och njuter av "The live adventures of Mike Bloomfield and Al Kooper". Vilken platta och vilket underbart liv jag har! Jag vet ingen som har det så bra som jag.
4 kommentarer:
Låter härligt, men just nu tror jag att JAG har det minst lika bra :-) Sunne känns så där sagolikt bra som deras slogan säger. Vi är lyckligt lottade vi :-)
Vi verkar ha liknande musiksmak! Jag såg Mike B i Paul Butterfield Blues Band i Stockholm 1969 eller 1970.
Lars G
Jamen Lars G! Jag har ju aldrig haft chansen att se dessa gossar. Jag var fem år 1969. Jag önskar jag varit 25 då. Den bästa musiken tillkom mellan 1968 och 1972. Jag får ju bara njuta av vad musikerna på den tiden åstadkom innan dom dog. De flesta är döda tyvärr men tiden då dom levde gjorde de musikhistoriska saker som vi aldrig kommer glömma.
Ibland känns det som om de brände ut sig för vår skull. För att vi skulle kunna få njuta av deras infall senare på skiva.
Jag är tio år äldre än dig, så jag fick nog med mig det mesta på musikfronten då - även om min mor förbjöd mig att se Jimi på Grönan -67... Men man hörde precis lika bra utanför!
Doors på konserthuset blev det iallafall :)
Gratulerar till att du äntligen sett ljuset (Mac alltså...)!
Hälsar SvenS
Skicka en kommentar