Jag borde förstått bättre än att lockas av en spännande titel. Jag påbörjade "En katts dagbok" av författaren Hiro Arikawa igår. Titeln var intressant tyckte jag. Men jag blev besviken bara efter de första tio sidorna. Den var bara tramsig. Inget som helst djup. Baksidetexten lovade ett visst djup mot sluten men jag kommer aldrig att komma till slutat av boken. Jag kastade ner den på golvet bredvid sängen och började på en annan bok istället. Juryn för utnämningen av "Årets bok" citerades på framsidan: "En underbar roman, en hyllning till vänskapen och livet". -Bah, säger jag.
Jag hade två onlinemöten idag och en mäklare tittade in en stund för att diskutera en eventuell försäljning. Det finns ett intresse för fastigheter i mitt område, påstod han. Han fick väl komma in en stund och berätta eftersom jag går i säljartankar. Lite intressant att väga min plan emot någon som känner marknaden.
Jag har ju funderat på att göra indiska grytbaser för att smidigare kunna göra indiska långkok men har inte förstått riktigt hur de gör i köken på de indiska restaurangerna. De erbjuder ju så många rätter via menyn. Rätter som nästan alltid är långkok. Nu har jag förstått att man kan använda tryckkokare för att förkorta koktiden. Tryckkokare känns osvenskt och jag känner inte ens någon som äger en. Nere i Europa är det betydligt vanligare. Tryckkokare har varit helt främmande för mig men det kanske är det som är grejen. En annan lösning kanske är att köra grytbitar i sousvide så de i princip är färdigkokta när man blandar ner dem i grytbasen. Tryckkokare verkar ändå vara enklare då man har hela rätten i samma kärl på en gång och bara sätter på ett lock och kokar allt i ett. Jag beställde en tryckkokare på Amazon. Ska fördjupa mig lite i tryckkokartekniken denna fredagskväll.
Kollade lite indiska recept också förstås.
Premiärrätten med tryckkokaren kommer antagligen bli "Beef Karahi".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar