I morse när jag startade datorn efter en skön sömn med stormen Malik utanför kapellet läste jag en svindlande jämförelse på Facebook. Det stod: "Det är lika länge mellan 1970 och 2022 som det är mellan 1970 och 1918." Herregud! Det är väl inte konstigt då att man samlat på sig saker i sin hjärna och lär vara klokare idag än vad man var 1970.
Jag gick ut på altanen i morgonmörkret för att se så inget blåst ner i natt men det såg bra ut.
Jag blev sedan liggande i soffan och tittade på skidåkning. Jag fick ingen ordning på mina bokhyllespottar idag heller. Jag saknar att ligga i soffan och titta på de upplysta bokryggarna. Jag låg och slumrade och satt och googlade. På eftermiddagen fick jag besök och fick prata lite om Spanien. Kvinnan som var här har också en lägenhet strax utanför Torrevieja. Vi kom på att vi hade flugit dit med samma plan när jag åkte dit den 11 december. Hon köpte min Sonykamera. Nu ska jag återupptäcka min gamla Lumix igen.
Idag tittade jag på Lerin på TV. De rodde kyrkbåt i detta avsnitt. Det stod en man i båtens akter och ropade ut kommando till de som rodde. Jag hörde inte vad han sa men jag mindes när jag var 17 år och bodde i Göteborg. Jag gick en utbildning på Barken Viking. En kurs i fartygsteknik. Ett moment i utbildningen var "livbåtsmanöver". Vi skulle hissa ner livbåten och koppla loss den och sedan skulle vi ro. Vi gjorde detta ganska ofta om jag inte minns fel. Vår lärare satt i aktern och skrek.
Först ett ord för att vi skulle göra oss beredda med årorna: -ÖVERALLT! Då satte man sig i roddposition. Sedan kom nästa kommando: -HAL! Då förde man årbladet bakåt och gjorde sig beredd att sätta ner åran i vattnet och ta ett årtag. -UT!, skrek läraren och då tog man själva årtaget. Sedan gled man på det årtaget tills läraren skrek: "ÖVERALLT",,,, "HAL",,,, "UT", och så fortsatte det så tills vi fick in tempot av oss själva. Att de där kommandona fanns kvar i min hjärna tycker jag är smått fantastiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar