Idag hade jag stämt möte med ett gäng svenskar för en vandring runt den blå sjön d v s den östra av de båda saltsjöarna.
Jag gick in till stan för att ta bussen till Carrefour i Habaneras för att bli upplockad av en kristinehamnstjej vid namn Mary. Allt var stängt så jag blev ståendes på parkeringen utanför. Jag var där redan 09:45 men hade glömt vilken tid vi gjort upp. Jag mindes att det var kl 10:nånting så jag var ju där i god tid. Eftersom jag inte har internet om jag inte är i nätverk kunde jag heller inte kolla. Men jag stod ju bra där jag stod. Jag gick ut i solen och vankade av och an på parkeringen.
Här kan man också beställa matkassar online och få dem levererade till bilen. Klockan blev 10:15. Då kom en svenskreggad svart bil och smög förbi mig men åkte sedan vidare. Bara det inte var de, tänkte jag efter som jag inte stod vid entrén där jag skulle bli upphämtad. Jag hade ställt mig en bit ifrån i solen. Klockan blev 10:30 och jag började bli orolig. Och jag kunde heller inte ta kontakt. Klockan blev 10:45 och ingen kom. Jag står några minuter till och sedan går jag bort till köpcentret Habaneras och ser om jag kan komma åt deras nätverk trots att allt var stängt. Jag kom fram till en låst stor grind men jag hade lite svag signal så jag kunde komma in i messenger och skrev till Mary; "Var är ni?". Hon svarade genom att ringa upp mig istället. Då var hon vid entrén på Carrefour och tiden vi gjort upp var kl 10:50. Hon var där på pricken 10:50 och då hade jag gått för bara några minuter sedan. Hon körde då bort till Habaneras och plockade upp mig där istället.
Sedan åkte vi upp till de andra som stod och väntade vid ingången till nationalparken. Det var tre svenska par och jag. De hade också med tre söner i åldrarna 10 till 16 år. Jag föreslog att vi skulle titta efter kokonger av processionslarver i pinjeträden och de vetgiriga grabbarna fick lite biologilektioner medan vi gick. Och vi hittade dessa kokonger också. I massor och jag hade heller aldrig sett sådana förut.
När vi väl sett en såg vi dem överallt. Vi såg t o m några där larverna kläckts. Grabbarna var fascinerade och de samlades runt mig hela promenaden så vi kom lite på efterkälken. Den ena av grabbarna hette Eddie så det blev lite förvecklingar också. Det är inte ofta jag är med om att någon mer än jag själv lystrar till Eddie. Tioåringen började kalla mig Eddie-1 men det blev inte lättare för det.
Efter ett tag kom vi fram till bebyggelse. En engelsk restaurang där vi åt.
Mitt emot växte julstjärnor. Så här ser de alltså ut om de får växa som de vill och inte behandlas med retarderingsmedel som de vi har hemma på jularna.
Jag var så upptagen med att vara social så jag glömde fotografera maten. Engelsk frukost och det var rejält med korv, bacon, stekta ägg, hash-browns, vita bönor och toast. Jättegott!
Ölen glömde jag i alla fall inte att fotografera.
Sedan blev jag avsläppt vid europaparken igen och gick hem därifrån.
Mycket mer än så blev det inte denna dag. Men jag har i mina ensamma stunder tänkt mycket på de lägenheter jag sett. Jag har svårt att släppa den som låg i ett inhägnat område. Den var ful men perfekt för mig och Felix egentligen. Det är heller inte dyrt att anlita hantverkare här så man kan få det som man vill. Hmmm! Jag får nog tänka ett varv till på den där lägenheten som också egentligen var en aning för dyr. Men jag kan verkligen se mig själv i den.
Ikväll har jag lagt ut lite fler krokar hos mäklare härnere. En vecka kvar att åka runt och titta på boenden om tillfällen yppar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar