Idag på Maxiparkeringen när jag var på väg mot bilen hörde jag bakom mig hur en 1,5 liters PET-flaska ramlade ur någons kasse ner på marken. Jag vände mig om för att verifiera att det verkligen var så och det stämde. Tänk vilka små nyanser örat känner igen. Jag tror jag skulle hört skillnad om det var en 50 cl PET-flaska som ramlade ur istället. Som skillnaden på en tiokrona och en enkrona som ramlar ner på ett betonggolv.
Efter jobbet åkte jag och satte upp min ena målning ovanför Felix säng i lägenheten.
Han blev jättenöjd.
Snart helg igen och jag har tre veckor kvar att jobba innan jag åker. Jag tror aldrig jag längtat så mycket efter något som återseendet av lägenheten och klimatet därnere.
Min vän Ida hade uppmärksammat ett litet jubileum som jag själv inte var medveten om och det var ju trevligt.
Då blir det alltså 17 år jag kommer att arbeta som samordnare för Miljösamverkan här i vår region då innan jag ger mig. Om jag inte får sparken innan förstås. Jag har nästan alltid trivts där men aldrig riktigt passat in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar