Heldag med mina samordnarkollegor. Jag har sovit jättegott i ett rum som egentligen varit för varmt men när jag får panikångest märker jag inte av värmen. Jag släckte bara ljuset och kröp ner under täcket och gömde mig för hela världen. Utom synhåll för människorna. Tyvärr hörde jag skratt ibland från korridoren och kände mig ledsen och provocerad.
I morse när jag vaknade kunde jag inte föreställa mig hur jag mått kvällen innan. Det är också likadant varje gång. Det enda som hjälper mig mot ångesten är att få sova. Sedan är det borta när jag vaknar. Likadant varje gång. I det här sammanhanget jag befinner mig nu är jag verkligen en kuf. Alla här är jätteglada att ses fysiskt och kramas och tycker så himla mycket om varandra. Vid frukosten i morse hade de flesta varit och tränat redan på morgonen och hade en del träningserfarenheter att diskutera. Olika slingor som finns att springa här i området o s v.
Vi bor på en gammal kurort från sekelskiftet och det är en otroligt vacker plats. Det finns ett par få personer här jag kan prata lite med. Men jag uttrycker mina åsikter på våra möten och känner mig obekväm. Så som jag alltid gjort i detta sammanhang. Jag har ingått i den här gruppen i tio år och det har alltid varit likadant även om det blivit ännu värre nu. Ännu värre PK och att man måste följa norm. Jag känner mig lika omtyckt som Turkiet på ett NATO-möte.
Men jag kan inte göra annat än att vara mig själv och dela med mig av mina erfarenheter och åsikter även om jag ser ogillande blickar så fort jag räcker upp handen och vill säga något.
Efter dagens möten gick vi till Falbygdens osteria och köpte ostar bl a.
Jag hittade äntligen en sådan där osthyvel som utgörs av en bit pianotråd och ett mothåll. Jag ska ta med den till Spanien. Jag köpte en ostkniv och två ostar också. Ostarna får ligga på balkongen i natt.
Snart middag.
/Erdogan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar