onsdag 2 juni 2021

Det finns hopp om människorna!

Medieprofilen Cissi Wallin skriver i en krönika i Expressen att hon i flera år varit del av en lukrativ rörelse som, i feminismens namn, hängt ut personer i sociala medier.

”Man kräver en kultur, frontad av några slags totalt onyanserade ledargestalter, där det ständigt letas efter nya saker och människor att peka ut som fel, farliga och fullvärdiga förtryckare.”

Wallin skriver vidare att hon skäms över sitt agerande och ställer sig frågan ”vad fan höll jag på med?”

”Jag tror inte någon, oavsett kön, bygger ett hållbart mående och vettigt fokus i livet genom att ständigt känna och speja efter förtryck”.

Jag tyckte det var så insiktsfullt att jag dristade mig till att kopiera stora delar av texten från SVT-nyheters webbplats.

Vi vita medelålders överviktiga heterosexuella män utan någon funktionsvariation kanske har rätt att leva ändå? 
Jag känner ofta att jag är så oerhört fel i olika sammanhang. Det är mera värt att tillhöra en minoritet oavsett vad det handlar om. Alla är bättre än vi vita medelålders överviktiga heterosexuella män utan någon funktionsvariation. Vi är de lägst stående av alla människor. Jag hoppas flera kommer till insikt så jag kan anses lika mycket värd som tiggarna utanför livsmedelsbutikerna i alla fall. 

I och för sig behöver jag inte vara värd något för de som ser på oss vita män på det viset. Jag behöver ju oftast inte prata med dem ens. Jag har endast mött ett fåtal sådana kvinnor i min egen ålder. De flesta är yngre. 90-talister eller ännu yngre. I deras uppväxt hände något där de fick sitt hat och denna nedlåtande syn på oss män.

Jag måste citera den ena meningen igen eftersom jag tyckte den var så otroligt bra formulerad:

”Jag tror inte någon, oavsett kön, bygger ett hållbart mående och vettigt fokus i livet genom att ständigt känna och speja efter förtryck”.

Precis så tänker jag ofta. Hur orkar de vara på sin vakt hela tiden och leta efter felaktigheter och himla med ögonen.  

Inga kommentarer: